Annons

Kossorna som ger bröstmjölk

Kinesiska forskare har klonat och genförändrat kor så att deras mjölk liknar mänsklig modersmjölk. De hoppas att produkten ska börja säljas om tre år.

Ning Li räcker fram en pappmugg med en skvätt spenvarm mjölk. Den kommer från Wanwa, en av 34 genförändrade kossor här på försöksgården Jinxiu en dryg mil nordväst om Beijing. Ning Li är professor i genetik vid Kinas lantbruksuniversitet och chef för ett stort statligt biotekniskt laboratorium.

Han har just förklarat att den nya mjölken kan leda till bättre modersmjölksersättning och att den också kan vara hälsosam för vuxna. Det låter skumt. Och det vänder sig i magen vid tanken på att kossans mjölk är biologiskt förändrad för att likna mänsklig bröstmjölk. Men jag får skylla mig själv. Jag har frågat om det går bra att smaka. Ning Li, alltid artig, har uppfyllt önskemålet. Vi skålar. Det smakar precis som vanlig mjölk, fast ljummen.

Kossorna är extrautrustade med mänskliga gener som gör att deras mjölk innehåller tre bröstmjölksproteiner: laktoferrin, lysozym och laktoalbumin. Halterna är minst lika höga som i modersmjölk, enligt forskarnas analyser.

Laktoalbumin finns redan i komjölk, men Ning Li och hans medarbetare tror att den mänskliga varianten är nyttigare för människor. Laktoferrin och lysozym är bakteriedödande ämnen som förekommer i högre halter i bröstmjölk än i komjölk.

Inför mitt besök har jag ringt till Semper och frågat om företaget skulle kunna tänka sig att sälja modersmjölksersättning gjord av mjölk från sådana kor i Sverige. Svaret blir nej, föga förvånande. Semper har en policy mot genförändrade organismer.

Mer optimism i Kina

Det är tydligt att synen på människans mixtrande med naturen skiljer sig mellan olika delar av världen.

- Här i Kina är vi nog lite mer optimistiska än ni i Europa, säger Ning Li, som har gästforskat i bland annat Tyskland, Irland och USA.

Han berättar om sin barndom på landsbygden i Jiangxi-provinsen i sydöstra Kina. I de vattenfyllda risfälten fanns det gott om grodor, fisk och ål.

- Nu är allt borta på grund av kemiska besprutningsmedel. Med genförändrade grödor behöver man inte spruta så mycket, vilket är bra för miljön, säger Ning Li.

Han tror stenhårt på biotekniken, talar om den som en av "civilisationens bedrifter".

Ett av hans senaste projekt handlar om att tillverka extra köttiga grisar. Fyra kultingar föddes i höstas, men jag får inte träffa dem på grund av risken för att de skulle kunna bli smittade med något virus. Grisarna har en mutation i samma gen som nötrasen Belgian blue - känd för att vara så muskulös att renrasiga kor som regel måste förlösas med kejsarsnitt. Mutationen stänger av en gen för myostatin som bromsar musklernas tillväxt. Följden blir abnormt stora muskler.

Hos nötboskap har mutationen uppstått spontant, och sedan spritts genom traditionell avel. Grisarna har fått motsvarande mutation genom gentekniska ingrepp på klonade grisceller i provrör.

De genförändrade grisarna har ännu inte fått några ungar, men forskarna bedömer att de kommer att kunna föda på normalt sätt.

Belgian blue har mött hårt motstånd bland svenska konsumenter. En klonad och genförändrad gris med motsvarande mutation skulle säkert väcka ännu större avsmak om den någonsin hamnade i en svensk charkdisk.

Forskning står för framsteg

Vad betyder allt detta för framtiden? Är Kina landet som glatt kommer att tillämpa den moderna biotekniken på sätt som stoppas av tabun i väst - kanske till och med på människor?

Inte nödvändigtvis. Ning Li tar tydligt avstånd från att klona människor, i första hand på grund av att tekniken tillämpad på djur fortfarande oftast leder till missfall eller individer med störd utveckling.

På längre sikt tror han att tekniken kommer att utvecklas så att det blir möjligt att klona människor säkert och effektivt. Det skulle i så fall ge tekniska förutsättningar att försöka förändra gener så att människor till exempel blir motståndskraftiga mot vissa sjukdomar, eller kanske rent av mer intelligenta.

- Jag tror att det är farligt att öppna den dörren. Då kan vad som helst hända, säger Ning Li.

Biotekniskt skräddarsydda människor finns alltså inte på dagordningen för Ning Li och hans medarbetare. Och Kina har liksom de flesta andra länder förbjudit kloning av människor.

Den kinesiska entusiasmen för bioteknik handlar mer om förhoppningar om att kunna lösa praktiska problem som uppstår nu när delar av landets jättebefolkning tar steget från djup fattigdom till dräglig materiell standard. Forskning står för framsteg. Teknikoptimismen verkar vara minst lika stark som den var i Sverige när denna tidskrift fick sitt namn för drygt fyrtio år sedan. Den stora skillnaden är att tekniken numera ger större möjligheter.

- Nyheten om kloningen av fåret Dolly för drygt tio år sedan blev nästan en chock för mig, säger Ning Li. Vilken kraftfull teknik!

Han kontaktade forskare i hela Kina för att hitta någon grupp som var villig att satsa stort på kloning. Men ingen var intresserad. I stället byggde han upp en egen grupp som sedan dess har förfinat hantverket. Det främsta målet är att tillverka djur med önskvärda egenskaper genom att gentekniskt förändra klonade djurceller.

Men forskarna har också klonat djur utan att ändra några gener, bland annat Kinas främsta avelstjur, känd som "Draken".

Västvärlden säger ja

Tidigare i år har både EU:s livsmedelsmyndighet EFSA och dess motsvarighet i USA sagt att kött och mjölk från klonade djur är ofarliga som livsmedel. Djuruppfödare i väst talar om att använda tekniken för att skapa reservdjur som får rycka in om den bästa avelstjuren skulle bli sjuk eller dö. Men de tvekar att klona djur eftersom många konsumenter är misstänksamma.

I den mån kinesiska konsumenter vet något om bioteknik är de mer positiva, enligt Ning Li. Men i Kina har jordbruksministeriet ännu inte gett något besked i frågan. Under tiden får Drakens spermier vänta i en frysbox.

Även Wanwa och de andra korna på försöksgården Jinxiu väntar på att bli godkända av den kinesiska byråkratin. Just nu arbetar forskarna med att jämföra de genförändrade kornas nya mjölkproteiner med samma proteiner i bröstmjölk. Än så länge har de inte hittat några skillnader.

- Jag hoppas att mjölken kan börja säljas om ungefär tre år, säger Ning Li.

De genförändrade kornas kalvar får bara dricka mjölk från vanliga kor. Forskarna vill inte riskera att de blir påverkade av den "förmänskligade" mjölken. Men Ning Li försäkrar att korna mår bra.

Han berättar att allt färre kinesiska mammor ammar sina barn, och att de slutar allt tidigare. Men finns det inte en risk att ett hårdlanserat och högteknologiskt alternativ gör att ännu fler kvinnor väljer att sluta med vanlig bröstmjölk?

- Vi kan inte fatta någon annans beslut. Vi vill bara erbjuda ett alternativ som vi tror är mycket bra, säger Ning Li.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Varför slösa på en massa pengar på en redan ypperlig produkt.
En distriktsläkare i lappland ordinerade ett glas spenvarm mjölk
varje gång hon mjölkade sina kor, och efter en månad hade
blodvärdet blivit normalt.
Läs: http://stighastrup.dinstudio.se/text1_2.html

Lägg till kommentar