Pojkar diskrimineras inte

Nyligen rapporterades det att högstadiepojkar diskrimineras vid betygsättning. En ny studie visar att så inte är fallet i gymnasiet

Författare: 

Publicerad:

2011-03-04

Flickor får i genomsnitt 15 procent högre betyg än pojkar i de nationella gymnasieproven i svenska. För att undersöka om det handlar om diskriminering lät forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet, IFAU, kontrollrätta 1 700 anonymiserade prov och jämförde sedan resultaten med ordinarie lärares rättning. Skillnaden kvarstod: pojkarna fick sämre resultat än flickorna.

Samtidigt visade det sig att alla, oavsett kön, fick bättre betyg av sina ordinarie lärare än av kontrollrättarna. De ordinarie lärarna gav 13 procent högre betyg än de oberoende kontrollrättarna. Här kan den personliga relationen spela in, eller det faktum att lärare gärna sätter höga betyg för att visa att deras skola är bra.

Uppgifterna kom från det nationella provet i svenska på gymnasiet. Prov från 94 skolor användes i analysen, och när proven gjordes anonyma skrevs de också om i ordbehandlare av forskarna, för att handstil eller liknande inte skulle antyda könstillhörighet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

11

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Men det är ju två olika frågor:
Ni svara på om proven rättas korrekt.
Det som studien som ni refererar till visar var att slutbetyget(!) sätts lägre relativt proven pojkar än för flickor. Ref: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/09/pojkar-missgyn...

Endera har ni inte förstått att IFAU:s studie svarar på en annan fråga. Nämligen hur proven(!) rättas. Eller så skriver ni en oärlig - och för alla informerade uppenbart felaktig - vinkel på artikeln.

Det blir ingen prenumeration i år inte!

Hej Lövet, betygen gäller provet och inte slutbetyget. Och det gäller gymnasiet, och inte högstadiet, som i den länk du hänvisar till.

Läs gärna hela rapporten:
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2010/r10-23-Diskrimineras-pojkar-i-skol...

Jag garanterar att vi inte skriver oärliga artiklar. Däremot gör vi fel ibland, men i detta fall tror jag att du missförstått notisen. Vi ska försöka vara tydligare i fortsättningen. :-)

Det tycks dock vara ett väldigt begränsat datamaterial som studien baseras på för att göra ett så generellt uttalande som ni gör, att pojkar inte diskrimineras i betygsättningen. Vi vet ju en hel del om hur olika urvalsinstrument slår mot olika grupper, därtill har flertalet granskningar och avhandlingar visat att betygen i ämnen/kurser inte alltid sätts efter kriterierna utan att också elevers flit och engagemang vägs in. Det är något som tycks kunna gynna flickor. På intet sätt relateras heller resultaten av dessa "kontrollrättade" prov till faktiskt slutbetyg.

Det finns intressant forskning från Umeå att ta del av gällande detta. Exempelvis så har studier i VALUTA-databasen kunnat visa att bland de som har höga betygspoäng från gymnasiet, men som preseterar låga resultat på högskoleprovet så är kvinnor i stor majoritet (kring 80 procent). Bland de som har låga betygspoäng men som presterar mycket goda resultat på högskoleprovet så är män i absolut majoritet (också ca 80 procent). Detta belägger i sig självt inte att pojkar skulle vara diskriminerade i det mål- och kriterierelaterade betygsystemet, men det visar ändå på en problematik som är mer komplex och som på intet vis kan anses vara avgjord via IFAU:s studie.

Lysande! Ni anställer några lärare ("forskare vid IFAU") som får (eller kan ana) uppgiften att rätta ner några texter som de ordinarie lärarna har gett för höga betyg. Och det visar sig att dessa lärare ger dessa elevers texter lägre betyg. Då måste ju de ordinarie lärarna ha satt för högt betyg! Beställt, levererat och betalt! Vetenskap i Nobelprisklass!

Men ni är inte först. Gymnasium Skaraborg gjorde likadant för nåt år sedan. Och fick samma resultat. Förstås.

Redan för 33 år sedan protesterade vi pojkar över att flickorna fick högre betyg på högstadiet, trots att våra provresultat var betydligt bättre, dessutom hade flickorna inte presterat bättre under lektionerna. Vår slutsats var att de belönades för att de var tystare och inte lika krävande på lektionerna och i efterhand verkar vår analys ha varit välgrundad.

Vi kommer inte att lösa denna fråga så länge vi koncentrerar oss på prov och betygssättning. Det hela är betydligt mer komplext än så. Vad som måste anses statistiskt bevisat är dock dels att flickor får högre betyg på nationella prov än pojkar, och det, enligt IFAUs undersökning, med all rätt. De klarar helt enkelt proven bättre. Dels får flickor även högre slutbetyg än pojkar och skillnaden mellan slutbetyg och betyg på nationella proven är inte densamma. Slutbetyget är högre för båda grupperna, men skillnaden är större för flickorna. Detta i sig skulle kunna förklaras av antagandet att flickor, precis som på de nationella proven, gör bättre ifrån sig på flera andra betygsgrundande moment under skoltiden. Om så är fallet (inte helt ologiskt att anta) så är det inte underligt att deras slutbetyg skiljer sig mer från deras betyg på nationella prov än vad det gör för pojkar, eftersom läraren alltid gör en samlad bedömning av elevernas kunskapsnivå vid betygssättning.

Det intressanta är dock att vi nu ställer oss frågan, vad mäter egentligen skolans kunskapskontroller (nationella prov inräknat naturligtvis), och vad är det i så fall som återges av ett betyg? Här kommer vi in på det som Pontus skrev om tidigare i inläggen här, angående låga betyg från skolan, men bättre resultat på högskoleproven. Män får alltså i genomsnitt något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet. Men detta i sig säger inte så mycket eftersom ALLA inte gör högskoleprovet, vilket gör att urvalet inte överensstämmer med populationen.
Vi måste istället fokusera frågorna till att gälla vad det är vi mäter (såväl vad gäller betyg som högskoleprov) och vad som krävs för att vi ska kunna mäta. En elev som inte visar sin kunskapsnivå kan heller inte bedömas utifrån den. Vad jag menar är alltså; visar flickor sin kunskapsnivå tydligare än pojkar? och i så fall varför?

Oavsett de slutsatser som kan eller inte kan dras av denna lilla undersökning så kan man inte försvara rubriksättningen "Pojkar diskrimineras inte". Är mer passande i typ Aftonbladet. Blir nog ingen prenumeration för mig heller. Aftonbladet kan man läsa gratis på nätet, om man vill...

Pojkar diskrimineras ju visst då de inte anstränger sig lika hårt eftersom skolan är flickanpassad. (Diskriminering).
Pojkars potential hålls även tillbaka genom denna anpassning till flickornas kapacitet.

Om pojkar hålls tillbaka i en anpassning till flickorna så borde grabbarna visa bättre resultat i skolan. Jag är övertygad om att pojkar tidigt får lära sig av föräldrar och samhället i övrigt att dom står först i kön oavsett hur dåliga dom än är i skola.
Det finns alltför många exempel på det ute i arbetslivet. Så då kan vi ta det lugnt, tänker grabbarna.

Nu roterar bordet och det är grabbarnas tur att gråta - jobben står inte som spön i backen längre .- möjligheterna minskar även för dom som presterar sämre i skolan- gamla regler gäller inte eller minskar i betydelse.

Inte undra på att gläfsandet om grabbarnas halkande efter i skolan växer.

Varför inte credda tjejerna som gör rätt? Det kanske rent av kan sätta fart på pojkarna och lära dom att det inte längre räcker att vara längst ned för att hamna högst upp.

Det finns andra sätt att diskriminera människor än vilka betyg de får. Diskrimineringen av pojkar som jag ser det går till på följande sätt. Lärarna uppmärksammar enbart de stökiga pojkarna och tråkar de pojkar som har bra betyg. De pojkar som är duktiga i skolan blir ofta retade av både flickor och pojkar. Flickor får beröm när de är duktiga och pojkar får klander. De är "inte riktiga män" om de presterar bra i skolan. Lärarna agerar under hela skoltiden med en attityd att det är flickorna som ska vara bra och pojkarna som ska vara dåliga. Genom denna socialisering och socialpsykologiska manipulering sker en sekundär socialisering som tvingar in pojkarna i en roll som "stökiga" och "icke-skolmotiverade". Vad som sker vid betygssättningen är inte relevant. Forskarna har ställt fel fråga och därför fått fel svar. Detta är ett typiskt exempel på värderingsstyrd forskning - du får fram det svar du vill ha. Det är socialiseringen som är problemet. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet, IFAU borde ägna sig åt helt andra typer av forskning. Den här sortens forskning är slöseri med arbetskraft, tid och pengar. Folkligt förnuft passar inte med Uppsalas vackra, högstämda och aristokratiska kultur. Den här forskningen är lika högblå som ärkebiskop Anders Wejryd. Ett universitet med en annan kultur än den som finns i Uppsala hade möjligen formulerat problemet annorlunda. Huruvida pojkar diskrimineras eller inte kräver andra typer av forskning än den här. Till exempel behöver man fråga sig vilka pojkar - och var de pojkarna i så fall bor. Har flickor i Täby och pojkar i Husby verkligen samma förutsättningar? Har pojkar i Askim och flickor i Angered samma förutsättningar? Nog finns det andra sätt att forska om huruvida pojkar och flickor diskrimineras. Dessutom finns det pojkar och flickor i andra länder än Sverige - den här forskningen har inte tagit hänsyn till norska och danska pojkar. Ej heller afrikanska, kinesiska, japanska eller amerikanska flickor och pojkar. Som man stämmer i ån får man svar. Diskriminering drabbar båda könen och ofta drabbar den flickor hårdare, tror jag.

Lägg till kommentar