Annons

Biobaserad diesel som görs av raps (RME) minskar koldioxidutsläppen med 75 procent jämfört med vanlig diesel. 

Bild: 
Istock

Fossila bränslen gör jordbruket sårbart

Om det plötsligt blir brist på fossila bränslen i Europa riskerar livsmedelsproduktionen att mer eller mindre slås ut. En omställning till fossilfri drift bjuder på stora utmaningar – men det saknas inte visioner om hur det kan gå till.

Författare: 

Publicerad:

2013-12-22

På uppdrag av Jordbruksverket har Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, tagit fram en rapport med tre scenarier, där jordbrukets tillgång på diesel minskar i olika omfattning.

– Vid en allvarlig bränslekris skulle vi hänvisas till en hög grad av självhushåll, både när det gäller vegetabilier och animalieprodukter. Dessvärre har få människor i dag tillräcklig kunskap för att föda upp djur på bakgården, menar Ola Pettersson, chef för energisektionen vid JTI och medförfattare till rapporten.

Jordbrukets beroende av fossila bränslen är mycket starkt, enligt rapporten. En tjugofemprocentig minskning av tillgången på diesel skulle kunna hanteras genom effektiviseringsåtgärder. Men om dieseltillgången minskar med mer än 50 procent drabbas landets befolkning av undernäring. Inom de tre till fem år som rapportens scenarier begränsats till, hinner samhället inte bygga upp produktion och logistik som möjliggör en övergång till förnybara drivmedel för jordbrukets arbetsmaskiner. Ola Pettersson tror på diesel framställd ur biomassa som den mest gångbara ersättningen för fossil diesel på kort sikt. Längre fram ser han också eldrift som en möjlighet för jordbrukets arbetsmaskiner.

– De närmaste fem till tio åren kommer vi att se en ökad inblandning av biobaserad diesel i den fossila dieseln. Om ytterligare några decennier kan lantbrukare driva sina maskiner med egen solel via nedgrävda kablar. I stället för att låta en enda stark dieseldriven maskin göra jobbet kan flera mindre, eldrivna maskiner dela på arbetsuppgifter. Bara några av dem behöver vara bemannade och dessa fjärrstyr övriga, spår Ola Pettersson och fortsätter:

– Maskiner med dieselmotorer kommer fortfarande att behövas, inte minst på gårdar på höglandet med splittrat markinnehav, men bränslet kommer att vara helt biobaserat. Vi kan också få se en del bränsleflexibla värmemotorer, som via ånga kan driva en generator eller annan mekanik.

Än finns ingen genomgripande utredning av hur fossilbränsle kan ersättas i jordbruket. Men i den så kallade FFF-utredningen, som kartlagt hur vägtrafiken i Sverige kan göras oberoende av fossila bränslen, finns en underlagsrapport som visar att en tredjedel av den energi som i dag används för vägtransporter och arbetsmaskiner – jordbrukets arbetsmaskiner inräknade – i framtiden kan hämtas från inhemskt producerade biodrivmedel av olika slag. Det kräver då en tiodubbling av den inhemska biodrivmedelsproduktionen jämfört med dagens nivå. En av experterna bakom underlagsrapporten är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola. Även han ser biobaserad diesel som den mest närliggande lösningen för jordbruket i det korta perspektivet. Men hur hållbar är biobaserad diesel från klimatsynpunkt?

– Både när det gäller energieffektiviteten i hela framställningskedjan och när det gäller klimatpåverkan, är restprodukter från skogen bra. Från ”källan till tanken” reduceras klimatutsläppen med drygt 90 procent jämfört med fossil diesel. Att utsläppen inte blir noll beror bland annat på fossilberoende skördemaskiner och transporter i dagens produktionskedja.

Denna utsläppsfaktor går att undanröja. Påverkan på skogens markekosystem är svårare att göra något åt.

– Inbindningen av kol i marken minskar något när skörderester som grenar och toppar tas ut för energiändamål. Detta är med i beräkningen och gör att biobaserad diesel från skogens restprodukter inte heller i framtiden blir helt klimatneutral, påpekar Pål Börjesson.

En annan typ av biobaserad diesel, RME eller rapsmetylester, framställs ur raps.

– Sett i ett systemperspektiv minskar RME utsläppen med cirka 75 procent jämfört med fossil diesel, förutsatt att man har avsättning för biprodukten rapsmjöl. Annars är siffran drygt 50 procent. Klimatpåverkan handlar i det här fallet till stor del om lustgasutsläpp vid själva odlingen, förklarar Pål Börjesson.

Men även om fossil diesel ersätts med biobaserad, så skulle jordbrukets klimatpåverkan vara fortsatt hög. Den direkta energianvändningen i jordbruket motsvarar bara 0,7 procent av Sveriges totala energitillförsel, samtidigt som jordbruket beräknas stå för 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser. Att göra jordbruket oberoende av fossilt bränsle kan i det perspektivet framstå mer som en beredskapsfråga än som en klimatåtgärd. Jordbrukets klimatpåverkan består främst av utsläpp av dels lustgas och koldioxid från mikrobiologiska markprocesser, dels metan från djurhållning. Trots att jordbruket genom bioenergiodling kan hjälpa andra samhällssektorer att bli oberoende av fossila bränslen, så kan alltså den egna klimatpåverkan inte reduceras till noll.

– Det är i princip omöjligt att helt bli av med utsläppen av lustgas och metan, säger Cecilia Sundberg, forskare i miljösystemanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Att hålla en hög produktionseffektivitet i jordbruket, reducera lustgasutsläppen genom rätt metoder för gödsling, öka inbindningen av kol i marken, använda förnybar energi och skifta produktion och konsumtion från animalier mot vegetabilier är, enligt Cecilia Sundberg, viktiga åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Anna Hagerberg, klimatansvarig i projektet Greppa näringen vid Jordbruksverket, är inne på samma linje:

– Resurseffektivitet är A och O. Jordbruket kan främst bidra genom att fortsätta det långsiktiga arbetet med att öka produktionen i förhållande till insatta resurser. Det sänker växthusgasutsläppen per kilo produkt. Särskilt viktigt är det att arbeta vidare med hushållningen av kväve, både i växtodling och djurhållning, menar hon.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar