Ekologi

Ola Engelmarks bok Skogen på andra sidan hyggena är en bitvis filosofisk betraktelse av livet som skogsägare. Den innehåller också handfasta tips till den som vill…

Plötsligt fylls stranden av tusentals fiskar, krabbor och räkor. De krälar på varandra och kippar efter andan. Boende vid stranden undrar vad som händer – forskarnas svar är obehagliga. Finns det någon räddning för lagunen?

Genetiska analyser av fossil från en sabeltandad katt indikerar att arten jagade dagtid i flock och att den tröttade ut sina byten, en jaktmetod som mer liknar vargens än de nu levande kattdjurens.

Apropå artikeln Björnar kan vara naturligt skyddade mot bly om höga blyhalter hos björnar (F&F 11/2019): Jag läste av en slump en artikel på nätet om att bly finns i olika former, en metallisk och en vattenlöslig. Ammunition ska vara metallisk och enligt artikeln ska det inte påverka djurens eller vår hälsa. Är det korrekt? /Katarina Chowra

En liter sjö- eller havsvatten innehåller några få milligram syre. Det räcker för fiskar – tack vare låg ämnesomsättning och synnerligen effektiva gälar. Så funkar…

Spillningen från havsfåglarna som häckar på stora Karlsö gynnar indirekt insektsätande svalor, men bidrar också till den lokala övergödningen i Östersjön.

Arkeologiska undersökningar indikerar att istidsmänniskor ägnade sig åt storskalig jakt på fjällräv för 27 000 år sedan, mitt under smällkalla vintern.

Det går att minska antalet fåglar som dör vid vindkraftverk genom att måla ett av rotorbladen svarta.

Samtliga åtta arter av myrkottar (Pholidota) är hotade. Den illegala handeln är omfattande eftersom deras kött anses vara delikat och fjällen används inom traditionell asiatisk…

Den globala uppvärmningen tinar upp sparvugglans vinterförråd – och det slår hårt mot framför allt honorna.

Nya rön omkullkastar den vedertagna uppfattningen att djuren i toppen av näringskedjorna löper störst risk att dö ut. Istället är det växtätarna som är mest hotade och så verkar det ha varit sedan slutet av istiden.

Afrikas stora växtätare skulle behöva anpassa sig till det allt varmare klimatet genom att beta under dygnets svalare timmar – men då ökar risken att de blir tagna av lejon och andra nattaktiva rovdjur.

Det var människans rovdrift på naturen som tvingade jättepandan till att bli en utpräglad bambuätare. En gång i tiden var den snarare en allätare, precis som andra björnar.

Anders Brodin är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han har skrivit flera artiklar för F&F. De handlar om smarta småfåglar och nu har…