Experimenten kan leda både till nya sätt att bota sjukdomar med stamceller och till effektivare provrörsbefruktningar, enligt forskare i Storbritannien och Sydkorea. Samtidigt är kritiker oroliga för att den nya gentekniken – som kallas Crispr/Cas9 – visar sig fungera så bra på embryon att det blir praktiskt möjligt att skapa människor med skräddarsydda arvsanlag. – Som alla tekniker kan den användas på flera olika sätt, säger Kathy Niakan, stamcellsforskare vid Francis Crick institute i London. Hon understryker dock att hennes eget syfte enbart är att förstå genetiska processer i det tidiga...
Hur kommer det sig att vissa människor löper större risk för sjukdom än andra? En viktig del är våra gener, arvsmassan som mor och far har bidragit med.
Att dricka kaffe eller te har visat sig skydda mot olika slags sjukdomar, som demens och Parkinson. Men under fostertiden kan koffein tvärtom skada, visar ny forskning på möss.
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Tångsnällehanar tar emot honornas ägg och låter dem utvecklas i en speciell ficka tills ynglen är redo att klara sig själva. Men några embryon försvinner mystiskt från fickan.
I tv-serien True Blood kan syntetiskt människoblod köpas på flaska. Det har blivit ett baslivsmedel för vampyrer, som lever sida vid sida med vanligt folk i en framtida fantasivärld.
Stamceller från ett embryo kan bilda alla slags vävnader i kroppen. Det har lett till förhoppningar om att embryonala stamceller i framtiden ska kunna bota olika sjukdomar.
Jag träffar Outi Hovatta i Genève där hon under det senaste halvåret periodvis har gästforskat vid stamcellsenheten på Hôpitaux Universitaires de Genève.
I november väckte den japanske forskaren Shinya Yamanaka stor uppståndelse när han och hans kolleger vid Kyotouniversitetet kunde få mänskliga hudceller att bli så kallade pluripotenta celler, allt
Stamcellsforskaren Woo Suk Hwang sade sig i maj 2005 ha klonat det första mänskliga embryot - en världssensation när nyheten presenterades i vetenskapliga tidskrifter och massmedier.
För att kunna fästa i livmoderslemhinnan måste ett befruktat ägg klara av flera uppgifter. Förutom att det ska utvecklas på rätt sätt och i rätt tid, måste det också signalera sin ankomst.
- De tredimensionella bilderna är så tydliga att man kan urskilja varenda cell, säger Stefan Bengtson, försteintendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
