Fysik

Hur uppstod världsalltet, och vilken är vår plats i det? Tack vare årets pristagare i fysik vet vi mycket mer. Årets pris är tvådelat. Den ena hälften belönar forskning som bidrar till förståelsen av hur universum uppstod. Den andra hälften går till den upptäckt som inledde forskningen om exoplaneter – planeter utanför vårt solsystem.

Hela universum kan beskrivas med fyra enkla tal – och vi har redan svaret på vad mörk materia består av. Fysikern Neil Turok har valt en annan väg än de flesta för att lösa kosmos stora mysterier. Men han vet att han kan ha fel.

Forskare har hittat mer än 4 000 planeter kring fjärran solar, och fler upptäcks hela tiden.

Året Nobelpris i kemi går till John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

I den här rörliga bilden har Nasa åskådliggjort hur ett svart hål omgivet av lysande materia skulle se ut från olika vinklar.

Mount Everests höjd brukar anges till 8 848 meter över havet. Den mätningen gjordes på 1950-talet. Men redan hundra år tidigare beräknades bergets höjd med imponerande noggrannhet. F&F har tittat på konsten att mäta berg, förr och nu.

Betraktades som projektiler Under 1700-talet var den dominerande idén om ljusets natur att det består av små projektiler, korpuskler. Detta synsätt förespråkades av tunga namn…

En koloss på fem ton ska ge forskarna på Chalmers tekniska högskola en skarpare bild av enskilda atomer.

Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser…

50 år efter människans första steg på månen har intresset för bemannade månfärder fått ny fart. En plan är att därifrån kunna skicka bemannade farkoster till mars.

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar…

När Dmitrij Mendelejev publicerade sitt första periodiska system för 150 år sedan innehöll det 63 kända grundämnen. I dag känner vi till 118 och forskare söker efter fler.

Sveriges raketbas Esrange siktar längre ut i rymden. Drömmen är att skjuta upp ”Tintinraketer” och egna satelliter. Forskning & Framsteg har besökt anläggningen, som omfattar en yta dubbelt så stor som Luxemburg i skogarna utanför Kiruna.

Genom att sätta fart på partiklar med hjälp av laser hoppas forskare kunna utveckla smidig utrustning för att till exempel stråla bort cancertumörer.