När två galaxer kolliderar och smälter samman uppstår förhållanden som är mycket ovanliga i universum i dag, men som liknar dem som rådde under en period som kallas för ”kosmisk middagstid” för över tio miljarder år sedan. Nya stjärnor bildas i olika takt i olika tider, och detta var den tid då stjärnbildningstakten var som högst. Galaxkollisioner fungerar som ett laboratorium där förhållandena under den här tiden återskapas. – Gasen i galaxerna pressas samman, ungefär som i en pump. Det accelererar stjärnbildningen, berättar astronomen Angela Adamo vid Stockholms universitet, som lett...
Stjärnor bildas genom att förtätningar i rymdens glesa gas drar till sig mer material, ända tills det finns tillräckligt för att gasen ska kollapsa till ett klot och tända en fusionsprocess. Men om gasen är för varm – om partiklarna i gasen rör sig för fort – kan den inte samlas i tillräckligt täta moln. När den första generationen stjärnor började lysa förändrades miljön i universum. Kall gas joniserades och värmdes upp. Det påverkade särskilt dvärggalaxer som innehöll mycket lite gas, och då kunde inga nya stjärnor längre uppstå. Det här är bakgrunden till en studie som astronomen Martin...
I den aktiva galaxen Centaurus A accelereras elektroner till tusentals gånger högre energi än i till exempel acceleratorn Max IV i Lund, och avger energi i form av gammafotoner. Yvonne Becherini , astropartikelfysiker och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, har varit med och studerat denna gammastrålning. Varför valde ni att titta på Centaurus A? – Centaurus A är ett underbart objekt. Det är vår närmaste aktiva galaxkärna, en speciell galax med ett supermassivt svart hål i centrum. Det drar till sig material som bildar en skiva, och skjuter ut två enorma jetstrålar vinkelrätt mot skivan...
Genom att rikta sina teleskop ut i rymden kan astronomer fånga upp ljus som färdats långt och länge innan det når oss, och på så vis se bakåt i tiden. Några forskare använde det stora radioteleskopet Alma för att få en bättre bild än någonsin tidigare av ljus som lämnade en galax när universum bara var en tiondel så gammalt som i dag. De lyckades mäta rotationshastigheten och göra en uppskattning av galaxens massa. – Det är troligen en galax som fortfarande håller på att växa till, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, som själv studerar galaxer vid Onsala rymdobservatorium, och som har läst...
Hitta en mörk plats, långt från stadens ljus. Gå ut en klar natt och titta uppåt. Rakt över himlen sträcker sig ett disigt band, som en vintrig gata eller ett fågelsträck över skyn. Kanske svansen av urmonstret Tiamat, eller gudinnan Heras mjölk, stänkt över natthimlens mörker av den blivande hjälten Herakles medan han var ett dibarn. Ordet galax kommer från det grekiska ordet för mjölk. Numera har få av oss någon riktig känsla för kontakten mellan himlavalvet och legenderna om hjältar, monster och gudar. Inte heller har vi någon vardaglig relation till det mjölkvita bandet över himlen som de...
Rymdens vakuum är inte helt tomt. Mellan stjärnorna driver partiklar som slitits loss från sina ursprungliga stjärnsystem, eller kanske rent av från hela sin galax. De här partiklarna kallas för kosmisk strålning och en del av dem träffar jorden. Forskare har studerat kosmisk strålning i över hundra år, och förundras över att vissa partiklar har så ofantligt hög energi. De mest extrema partiklarna som har uppfångats brukar jämföras med en tennisboll efter en riktigt hård serve. Hur en enda atomkärna kan få så mycket energi är svårt att förstå. Det är en miljon gånger mer än vad som kan...
Fortfarande bor vi i solsystemet i utkanten av Vintergatan. Men kartan över vårt grannskap har förändrats i grunden. Amerikanska astronomer på Hawaii har nu visat att vår galax, Vintergatan, hör till en stor galaxhop, mycket större än man hittills trott. Superhopen döptes till Laniakea , från hawaiiskans lani för himmel och akea för vidsträckt. Den är faktiskt enorm: den sträcker ut sig över drygt en halvmiljard ljusår, rymmer 100 000 galaxer och har en massa på 100 miljoner miljarder solar. Galaxerna formar superhopens långa vita stråk som är hundratals miljoner ljusår långa. Vintergatan...
Den nyupptäckta galaxens ljus härstammar från universums allra mörkaste tid, 600 miljoner år efter big bang – en tid då de flesta ljusstrålar stoppades av kall vätgas som fyllde rymden.
En ny kartläggning gjord av Stockholm–astronomen Kambiz Fathi visar att spiralgalaxer, som vår egen Vintergata, är den vanligaste galaxtypen sedan tre till fyra miljarder år tillbaka.
En samling avlägsna galaxer är ohjälpligt oskarpa när de fotograferas. Galaxerna innehåller miljarder stjärnor, och tyngden från dessa påverkar ljusstrålar som passerar dem.
I galaxen Haro 11, vars ljusstrålar tar 300 miljoner år på sig för att nå oss, avslöjas hur stjärnor och galaxer bildades vid tidernas begynnelse. Haro 11 är nämligen en ovanlig galax.
Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.
