kemi | Forskning & Framsteg

Fiber från skogen – starkare än spindeltråd

Nanocellulosa kallas de små och extremt starka fibrer som bygger upp växter och träd. De kan därmed användas som ett biobaserat förstärkningsmaterial. Men hittills har det varit svårt att foga ihop de små fibrerna till längre trådar, som kan konkurrera med exempelvis kolfiber eller Kevlar, som är en syntetisk armeringsfiber. Nu har forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm löst problemet. Tillsammans med kollegor i USA och Tyskland har de utvecklat en metod för att tillverka långa och mycket starka trådar av nanocellulosa. – De är åtta gånger styvare och starkare än den spindeltråd...

Ett steg mot giftfria kläder

2020 förbjuds en stor grupp giftiga ämnen i kläder. Men den nya lagen har många luckor och omfattar till exempel inte hormonstörande ämnen. EU-parlamentet har beslutat om ett förbud mot många så kallade CMR-ämnen i textilier, som kommer i kontakt med människors hud. CMR står för ämnen som är cancerframkallande, mutagena (skadliga för arvsmassan) och reproduktionstoxiska (kan störa fortplantningsförmågan). Förbudet gäller inte bara kläder och skor, utan även till exempel möbeltyger och bilklädsel. Många kemikalier tas upp direkt genom huden och genom att vi andas in textilfibrer som har...

Droger och miljögifter spåras i avloppet

– Det går att få ut väldigt mycket data ur avloppsvattnet, säger Johan Lindberg, chef för avdelningen för analytisk kemi vid Swetox i Södertälje. Hit skickar allt fler svenska kommuner nedfrusna avloppsprover för analys. Under förra året gjordes omkring 200 mätningar. Avloppsanalyser är numera en etablerad metod för att avslöja bruk av droger som cannabis, kokain och amfetamin. – Fler och fler kommuner vill vara med. Vi får också förfrågningar om att inkludera fler substanser i våra mätningar, säger Johan Lindberg. Han berättar att labbet just lagt till det smärtstillande morfinliknande...

”Behandla plasten som guld”

Balar med plastförpackningar tornar upp sig så långt ögat kan se. Till plastsorteringsföretaget Swerec i småländska Bredaryd forslas omkring hälften av all plast som svenskarna slänger i återvinningen. Det är påsar, burkar och lock – men också sådant som inte hör hemma bland förpackningarna. Ur en av balarna hänger en trasig foppatoffel. Ur en annan tittar några galgar och en gul leksaksbil fram. – Bromsskivor och bildäck är vanligt, vi hittar sexleksaker, men äckligast är döda djur. En gång låg det en älg i en av balarna, säger produktionsteknikern Nellie Dimiraca. En kemisk återvinning. I...

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

KEMI: Ett kikhål in i livets maskineri

Maskinen är fyra meter hög och kostar ungefär sextio miljoner kronor. Den får ström via en kabel på baksidan, tjock som en arm. Ett stålrör från taket levererar flytande kväve som håller mikroskopets vitala delar på en temperatur lägre än minus 190 grader Celsius. – Det är revolutionerande teknik, säger Gunnar von Heijne, professor i biokemi vid Stockholms universitet och föreståndare för Sveriges nationella satsning på så kallad kryo-elektronmikroskopi. Fönster mot livet Det vitrifierade provet placeras i kryo-elektronmikroskopet. Maskinen tar bilder som en dator sedan omvandlar till en 3D-...

Smällen som skapar guld

I slutet av sommaren riktade ett antal astronomer i hemlighet sina teleskop mot en avlägsen punkt på himlen. En efterlängtad kollision hade skickat en gravitationsvåg mot jorden – men informationen var än så länge hemlig. Under några intensiva dygn hade forskarna en unik möjlighet att knäcka gåtan om hur ovanliga och tunga grundämnen som guld och platina bildas. Här skriver astronomen Jesper Sollerman om en lyckosam kamp mot klockan. Klockan 13:41:04 den 17 augusti registrerades en gravitationsvåg av den ena Ligo-antennen, den i Hanford i nordvästra USA. Med makalös precision fångade...

Metod för att se in i molekyler belönas

Biologins inre maskineri består av komplicerade molekyler. Så små strukturer är oerhört svåra att avbilda. Nobelpriset i kemi 2017 belönar Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som har utvecklat en metod för att göra tredimensionella avbildningar av molekyler med upplösning ner till atomnivå. Tekniken har till exempel använts för att få bilder av höljet kring ett virus . Mer information om detta och om årets övriga Nobelpriser kommer i Forskning & Framsteg 10/2017, ute i slutet av november.

Jakten på fler mirakelmaterial

Tänk dig en värld med bara två dimensioner. Allt är i ett plan. Saker har längd och bredd, men ingen höjd. En sådan värld beskriver författaren Edwin Abbott i boken Flatland som kom ut 1884. Huvudperson är en fyrkant som beskriver livet och invånarna som olika geometriska figurer. Kvinnorna är till exempel streck, som ständigt måste röra på sig för att se ut att vara mer än en prick från sidan. Boken har uppfattats som en satir över klassamhället i dåtidens Storbritannien – men det är också den första romanen som utforskar olika dimensioner. Det gör att den länge har fascinerat fysiker. En...

Måste elbilens batteri vara en miljöbov?

På uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt mängden växthusgaser som släpps ut vid tillverkning av batterier till elbilar. Resultatet visar att med dagens produktion släpps 150–200 kilo koldioxid ut för varje kilowattimme som batteriet kan lagra. En elbil med ett batteri på 50 kilowattimmar orsakar med andra ord utsläpp på upp till tio ton innan den ens lämnat fabriken. Det kan jämföras med FN:s mål att våra utsläpp ska minskas till maximalt två ton per år och person. Forskaren Lisbeth Dahllöf är en av författarna till den nya studien*. 1 | Vad...

Infångade växthusgaser säljs till växthus

Företaget Climeworks har fått stöd av det schweiziska energidepartementet för en demonstrationsperiod på tre år av en anläggning som fångar in koldioxid från luften. Tekniken går ut på att luften sugs genom porösa filter som innehåller kemikalier som binder koldioxid. När filtren är fulla hettas de upp och koldioxiden kan sugas upp i gasform. Via ett rör pumpas den sedan till ett växthus cirka 400 meter bort, där den tas om hand av växterna. Totalt ska anläggningen filtrera fram 900 ton koldioxid ur luften per år. Climeworks är inte ensamt om att försöka skapa så kallade negativa utsläpp av...

Klassiska experiment: Rutherford och alfastrålningens gåta

1. Formulerade frågan Ernest Rutherford föddes på Nya Zeeland 1871 och vigde sitt liv åt att studera radioaktivitet. 1908 genomförde han ett banbrytande experiment som avslöjade vad alfastrålning består av. Han visste sedan tidigare att förhållandet mellan massa och laddning var samma som hos helium. Men det krävdes något mer för att riktigt bli säker. Bild: Prof. Peter Fowler / SPL 2. Byggde en strålfälla Han använde ett väldigt tunt glasrör som innehöll ett alfastrålande ämne. Efter att ha kontrollerat att alfastrålningen trängde igenom glasväggen placerade han röret inuti en kraftigare...

Ostrester blir till spindeltråd

Har du brett messmör på frukostmackan, eller ätit vasslebaserat kosttillskott? Då har du fått i dig restprodukter från osttillverkning – som nu även kan omvandlas till konstgjord silkestråd . Det är Christofer Lendel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som tillsammans med kolleger har utvecklat en teknik som får vassleprotein att bilda trådliknande strukturer. – Dels är det intressant att använda en industriell biprodukt, dels är proteiner i vassla kända för att bilda ordnade nanostrukturer, säger Christofer Lendel. Forskarna utgår från en lösning med vassleprotein. I rätt kemisk...

KEMI: De bygger maskiner av molekyler

Som tredjeårsstudent på kemiutbildningen vid universitetet i nederländska Groningen byggde Bernard Feringa sin första molekyl. När handledaren förklarade att ”det du har gjort har ingen annan gjort tidigare”, var han fast. Drygt 40 år senare tar han emot Nobelpriset i kemi för de makalösa små motorer han har lyckats bygga i sitt labb. – Jag gillar att designa molekyler, det är som att vara barn och leka med lego, säger han när Forskning & Framsteg når honom per telefon. Knappt en vecka har gått sedan han fick telefonsamtalet från Stockholm. Så fort det blev känt fylldes korridoren utanför...

Världens minsta maskiner får kemipriset

NOBELPRIS 2016: Årets Nobelpris i kemi går till europeiska forskare som utvecklat konsten att bygga maskiner i en skala motsvarande tusendelar av ett mänskligt hårstrå. Pristagarna är fransmannen Jean - Pierre Sauvage , britten Sir J. Fraser Stoddart och nederländaren Bernard L. Feringa . Tekniken skulle bland annat kunna användas till att forsla läkemedel till rätt ställen i kroppen.En fördjupad artikel om upptäckten kommer i F&F:s Nobelbilaga.