kemi | Forskning & Framsteg

Laser bakom atomtunn plast

Supermaterialet grafen, som Nobelprisbelönades 2010, är det mest kända tvådimensionella materialet. Så kallas material som bara består av ett enda atomlager. Grafen har fått en lång rad efterföljare och numera finns en hel uppsjö 2d-material . Nu kommer även tvådimensionella polymerer. Forskare vid Linköpings universitet har i samarbete med bland annat Deutsches Museum och tekniska universitetet i München utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer med hjälp av laserljus. Resultaten är publicerade i Nature Chemistry . – Det här är ett nytt område inom kemin, och länge...

Är det farligt att förvara mat i plastburkar?

Svar av Anna Rotander , forskare inriktad på mikroplaster, Örebro universitet När plastmaterial används finns en risk att små partiklar – så kallade mikroplaster och nanoplaster – skavs av. Hur dessa överförs från förpackningar till livsmedel är fortfarande ett tämligen outforskat område, men utöver de rön om mineralvatten som du nämner vet vi bland annat att även mikroplast i köttprodukter kunnat kopplas till plast som varan har varit förpackad i. Det saknas också en del kunskap om hur mycket av dessa mikro- och nanoplaster vi får i oss och hur de påverkar vår hälsa. Att analysera...

Porös nanocellulosa kan läka sår

En aerogel är ett mycket lätt och poröst men samtidigt stabilt material. Tillverkningen är dock tids- och energikrävande. Forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, har nu utvecklat ett nytt sätt att tillverka aerogel som är både grönt och energieffektivt. För att bygga upp den porösa tredimensionella strukturen används små fibrer av cellulosa, så kallade nanofibriller. Det är i sig inget nytt. Forskare har länge tillverkat aerogeler med hjälp av nanocellulosa. Men i det här fallet blandas fibrillerna med alginat – ett ämne från alger – och partiklar av kalciumkarbonat. Blandningen...

Forskarnas jakt på nya sätt att bli med barn

Att inte kunna bli förälder är ofta en stor sorg för människor med barnlängtan. Provrörsbefruktning hjälper många att bilda familj, men inte alla. Nya tekniker utvecklas – som kanske kan innebära slutet för ofrivillig barnlöshet.

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

Pensionerad robot letar nya energimaterial

Fyll behållare med olika ämnen. Låt en robot blanda dem i tusentals olika kombinationer och testa vilka som är bäst på att absorbera solljus eller fungera som elektrolyt i ett batteri. I Södertälje har en pensionerad läkemedelsrobot fått ett nytt uppdrag: att hitta morgondagens energimaterial.

Chilipeppar vässar solcell

Genom att tillsätta en något oväntad ingrediens, kapsaicin som gör chili så kryddstarkt, har en kinesisk forskare lyckats öka effektiviteten hos en viss typ av så kallade perovskitsolceller. Det rör sig om en enklare form av perovskit som vanligtvis dras med effektivitetsförluster på grund av orenheter i materialet. För att minska dessa orenheter tillsatte Qinye Bao, tidigare verksam vid Linköpings universitet men numera professor vid East China Normal University, kapsaicin vid tillverkningen. Resultatet blev att effektiviteten ökade från drygt 19 till nästan 22 procent, vilket är rekord för...

Här gömmer sig julens gifter

Julen bjuder på härliga dofter och smaker, men några av våra omhuldade stämningshöjare innehåller ämnen som kan vara farliga i större doser. Vi bad kemisten Ulf Ellervik peka ut julens gifter.

Deras gensax revolutionerar gentekniken

Lyssna på artikeln Jennifer Doudna berättar hur hon stod i köket och lagade middag när hon plötsligt började gapskatta. – När min son undrade varför så svarade jag att vi upptäckt ett knasigt protein som kan hitta virus och klippa sönder dem, säger hon. Glädje var första känslan när hon insåg betydelsen av det verktyg som hon och Emmanuelle Charpentier upptäckt, en genetisk sax som kan programmeras till att klippa av dna på ett förutbestämt ställe. Åtta år efter artikeln i tidskriften Science där de presenterade gensaxen crispr/cas9 tar de emot Nobelpriset i kemi för metoden som gör det...

Många arter försvinner om asken dör

En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

Om snor, svett och tårar

Säg ordet “kroppsvätskor” och det är lätt att få kväljningar. Ändå är de så viktiga för oss. Dessutom har de alla en mycket intressant kemi. Ulf Ellervik berättar roliga anekdoter och vetenskapliga rön kring snor, svett och annat obehagligt i sin nya bok, Äckligt . 1 | Hur kom du på att du skulle skriva just den här boken? – Jag samlar hela tiden på mig kul material, och insåg att jag hade en hög med lite äckliga saker. Jag googlade och insåg att det inte verkar finnas någon sådan här bok, på något språk. Kiss och bajs finns det rätt gott om, men övriga kroppsvätskor – nej. Men det var inte...

Goda skäl att förbjuda blyammunition

Nej, det är inte alls korrekt. Den bloggare som påstår detta saknar grundläggande kunskaper om bly, kemi och medicin och sprider desinformation. Allt bly är giftigt och det finns inte någon blyhalt som inte är hälsofarlig. Halterna av bly i naturen är i dag 1000 gånger högre än innan människan började utvinna och använda bly. I praktiken finns därmed inte något ”naturligt” bly i omlopp; allt bly vi får i oss kommer från mänsklig aktivitet. Bly från ammunition utgör de största oreglerade blyutsläppen i både EU och USA. I Sverige förbrukas 600–700 ton bly per år i gevärskulor och hagel...

Nobelpris i kemi offentliggjort

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har länge varit Nobeltippade. Bara åtta år efter publikationen i tidskriften Science , som slog forskarvärlden med häpnad, används deras gensax som ett standardverktyg i tusentals labb över hela världen. Tidigare var det svårt och tidsödande att ändra i den genetiska koden på ett förutbestämt sätt. Med gensaxen går det lekande lätt. Processen har jämförts med att klippa och klistra i en text på datorn. Tekniken används till exempel för att ge växter nya egenskaper, som att bättre stå emot torka, och för utvecklingen av nya cancerterapier. Forskning...

Giftiga ämnen i tatueringsfärg

Tatueringar är populära, men det gäller att se upp med vad färgen innehåller, visar en undersökning som gjorts vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. – Tyvärr fann vi otillåtna mängder av giftiga ämnen och pigment i flera av färgerna, säger kemiforskaren Yolanda Hedberg som lett kartläggningen i ett samarbetsprojekt mellan Region Stockholm och kemistudenter från KTH. Forskarna hittade bland annat arsenik, kvicksilver respektive bly i otillåten mängd i ett prov vardera. Flera av proverna innehöll förhöjda halter av barium och strontium. – Inget av dessa ämnen är något som jag skulle...

Nytt gummi kan ersätta brosk

Som hårgelé. Så beskriver Martin Andersson, professor i kemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, konsistensen på det nya gummimaterialet som han och hans forskarkollegor utvecklat under flera år. Det är enkelt att forma till olika strukturer. När det sedan utsätts för ultraviolett ljus härdar det och blir som segt gummi. – Mekaniskt har det liknande egenskaper som brosk. Det innehåller dessutom bara substanser som redan används inom medicinteknik, säger Martin Andersson. Urinkateter först ut Ett första användningsområde kan bli urinkatetrar. I ett pågående projekt testas om det går att...