kemi | Forskning & Framsteg

Chilipeppar vässar solcell

Genom att tillsätta en något oväntad ingrediens, kapsaicin som gör chili så kryddstarkt, har en kinesisk forskare lyckats öka effektiviteten hos en viss typ av så kallade perovskitsolceller. Det rör sig om en enklare form av perovskit som vanligtvis dras med effektivitetsförluster på grund av orenheter i materialet. För att minska dessa orenheter tillsatte Qinye Bao, tidigare verksam vid Linköpings universitet men numera professor vid East China Normal University, kapsaicin vid tillverkningen. Resultatet blev att effektiviteten ökade från drygt 19 till nästan 22 procent, vilket är rekord för...

Här gömmer sig julens gifter

Julen bjuder på härliga dofter och smaker, men några av våra omhuldade stämningshöjare innehåller ämnen som kan vara farliga i större doser. Vi bad kemisten Ulf Ellervik peka ut julens gifter.

Deras gensax revolutionerar gentekniken

Lyssna på artikeln Jennifer Doudna berättar hur hon stod i köket och lagade middag när hon plötsligt började gapskatta. – När min son undrade varför så svarade jag att vi upptäckt ett knasigt protein som kan hitta virus och klippa sönder dem, säger hon. Glädje var första känslan när hon insåg betydelsen av det verktyg som hon och Emmanuelle Charpentier upptäckt, en genetisk sax som kan programmeras till att klippa av dna på ett förutbestämt ställe. Åtta år efter artikeln i tidskriften Science där de presenterade gensaxen crispr/cas9 tar de emot Nobelpriset i kemi för metoden som gör det...

Många arter försvinner om asken dör

En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

Om snor, svett och tårar

Säg ordet “kroppsvätskor” och det är lätt att få kväljningar. Ändå är de så viktiga för oss. Dessutom har de alla en mycket intressant kemi. Ulf Ellervik berättar roliga anekdoter och vetenskapliga rön kring snor, svett och annat obehagligt i sin nya bok, Äckligt . 1 | Hur kom du på att du skulle skriva just den här boken? – Jag samlar hela tiden på mig kul material, och insåg att jag hade en hög med lite äckliga saker. Jag googlade och insåg att det inte verkar finnas någon sådan här bok, på något språk. Kiss och bajs finns det rätt gott om, men övriga kroppsvätskor – nej. Men det var inte...

Goda skäl att förbjuda blyammunition

Nej, det är inte alls korrekt. Den bloggare som påstår detta saknar grundläggande kunskaper om bly, kemi och medicin och sprider desinformation. Allt bly är giftigt och det finns inte någon blyhalt som inte är hälsofarlig. Halterna av bly i naturen är i dag 1000 gånger högre än innan människan började utvinna och använda bly. I praktiken finns därmed inte något ”naturligt” bly i omlopp; allt bly vi får i oss kommer från mänsklig aktivitet. Bly från ammunition utgör de största oreglerade blyutsläppen i både EU och USA. I Sverige förbrukas 600–700 ton bly per år i gevärskulor och hagel...

Nobelpris i kemi offentliggjort

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har länge varit Nobeltippade. Bara åtta år efter publikationen i tidskriften Science , som slog forskarvärlden med häpnad, används deras gensax som ett standardverktyg i tusentals labb över hela världen. Tidigare var det svårt och tidsödande att ändra i den genetiska koden på ett förutbestämt sätt. Med gensaxen går det lekande lätt. Processen har jämförts med att klippa och klistra i en text på datorn. Tekniken används till exempel för att ge växter nya egenskaper, som att bättre stå emot torka, och för utvecklingen av nya cancerterapier. Forskning...

Giftiga ämnen i tatueringsfärg

Tatueringar är populära, men det gäller att se upp med vad färgen innehåller, visar en undersökning som gjorts vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. – Tyvärr fann vi otillåtna mängder av giftiga ämnen och pigment i flera av färgerna, säger kemiforskaren Yolanda Hedberg som lett kartläggningen i ett samarbetsprojekt mellan Region Stockholm och kemistudenter från KTH. Forskarna hittade bland annat arsenik, kvicksilver respektive bly i otillåten mängd i ett prov vardera. Flera av proverna innehöll förhöjda halter av barium och strontium. – Inget av dessa ämnen är något som jag skulle...

Nytt gummi kan ersätta brosk

Som hårgelé. Så beskriver Martin Andersson, professor i kemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, konsistensen på det nya gummimaterialet som han och hans forskarkollegor utvecklat under flera år. Det är enkelt att forma till olika strukturer. När det sedan utsätts för ultraviolett ljus härdar det och blir som segt gummi. – Mekaniskt har det liknande egenskaper som brosk. Det innehåller dessutom bara substanser som redan används inom medicinteknik, säger Martin Andersson. Urinkateter först ut Ett första användningsområde kan bli urinkatetrar. I ett pågående projekt testas om det går att...

Så funkar fyrverkerier

Gott Nytt år! Glöm raketer på pinne – i dag skjuts fyrverkerier upp med rör. Så här funkar det.

Bildades strontium i rymdkrocken?

2017 upptäcktes för första gången två neutronstjärnor som kolliderade med varandra. Sådana krockar anses vara källan till många av grundämnena omkring oss. Nu hävdar en forskargrupp att de har skymtat spår av ett grundämne som kan ha bildats i smällen. Kollisionen mellan två neutronstjärnor ger upphov till både gravitations-vågor och ljus. Utbrottet kallas kilonova eller makronova (se Smällen som skapar guld i F&F 10/2017). Efter att den första kilonovan upptäcktes 2017 började en internationell forskargrupp göra en noggrann analys av de spektra som fångades upp. De har nu publicerat en...

Klassiska experiment: Så vägde Berzelius atomerna

1. Daltons Atomteori I början av 1800-talet lade engelsmannen John Dalton (1766–1844) fram sin idé om att materia är uppbyggd av atomer. Alla atomer av ett grundämne är identiska, menade han, och de kombineras alltid i bestämda proportioner när de förenas till nya ämnen. 2. Experimentalisten När den svenske kemisten Jacob Berzelius (1779–1848) läste om Daltons atomteori tog han genast till sig den, för den passade bra ihop med hans egna iakttagelser. 3. Experiment gav vikter Från 1808 och framåt gjorde Jacob Berzelius många noggranna experiment, för att bestämma proportionerna mellan olika...

Ultrakalla molekyler avslöjar sin dolda förening

Kemister vet vad som går in i en kemisk reaktion, och vad som kommer ut – men det som händer precis i övergången när nya molekyler bildas är oftast som en svart låda som inte går att se in i. En amerikansk forskargrupp har nu lyckats följa en kemisk reaktion och urskilja mellantillståndet på vägen från det ursprungliga ämnet till slutlig produkt. Martin Rahm är forskare i fysikalisk kemi vid Chalmers, och har läst forskningsartikeln i tidskriften Science . Han berättar att detta är ett av många resultat i ett aktivt forskningsfält: – Det är en del av en spännande utveckling som har hållit på...

Batteri i var mans hand får årets kemipris

Lyssna på artikeln Upphovsmännen till litiumjonbatteriet har länge varit favorittippade till kemipriset. Få uppfinningar har fått så stort genomslag som det lätta och uppladdningsbara batteri som de utvecklade under 1970- och 1980-talen. Utan litiumjonbatterier skulle världen se annorlunda ut. Mobiltelefonerna skulle inte vara så små och kraftfulla, och färre elbilar skulle rulla på gatorna. Enligt Kungliga Vetenskapakademien, som utser pristagarna, möjliggör litiumjonbatteriet ett fossilfritt samhälle. Förutom i elbilar kan de användas för att lagra energi från sol- och vindkraft så att det...