kemi

Tecknade bilder av årets pristagare i kemi

Kemipris till skräddarsydda proteiner

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances H. Arnold från USA som utvecklat en metod för att tillverka skräddarsydda enzymer. Dessa används bland annat för att tillverka läkemedel och förnybara bränslen. Tekniken är inspirerad av evolutionen och går ut på att stegvis förändra ett enzym genetiskt tills det får önskade egenskaper. Andra halvan av priset delas mellan amerikanen George P. Smith och britten Sir Gregory P. Winter för en ny metod att framställa antikroppar med hjälp av virus som infekterar bakterier så kallade bakteriofager. Tack vare antikroppar som utvecklats med deras...

Plastfilm kyler byggnad

Ju varmare klimat, desto mer energi går åt till att kyla byggnader världen över. Forskare letar därför enklare och billigare alternativ till traditionell luftkonditionering. I senaste numret av tidskriften Science rapporterar forskare från amerikanska Columbia University att de lyckats sänka temperaturen med upp till 6 grader Celsius med hjälp av en smart konstruerad plastfilm. Forskarna utgick från vanlig vit solreflekterande färg som används för att måla taken i många varma länder. Färgen består av en polymer som blandats med ett pigment, till exempel titandioxid som ger färgen dess...

Kilot är räddat!

Det har tagit många år och ännu flera mätningar att komma fram till nya definitioner av de enheter som beskriver till exempel längd, strömstyrka och temperatur. Men nu är organisationen Allmänna konferensen för mått och vikt färdig med sitt arbete och de nya definitionerna ska börja gälla våren 2019. När metersystemet infördes efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet definierades en meter som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Var och en som ville kontrollera längden av en meter kunde alltså mäta jordens storlek, dividera och sedan...

Vid vattenbrist kan vi dricka avloppsvatten

Den varma och torra sommaren ledde till låga grundvattennivåer och bevattningsförbud på många håll. Och vattenbrist kan bli vanligare i Sverige i framtiden. – Klimatförändringsmodellerna förutspår att det blir just långa sammanhängande torrperioder. Sedan kommer regnet i längre sjok under höst och vinter, säger Kenneth M. Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Tillsammans med sina kollegor utvecklar han metoder för att öka tillgången på grundvatten. Ett sätt är att leda regnvatten till områden med porösa jordlager där det lättare kan sippra ner. En annan metod...

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

Ett steg mot giftfria kläder

2020 förbjuds en stor grupp giftiga ämnen i kläder. Men den nya lagen har många luckor och omfattar till exempel inte hormonstörande ämnen. EU-parlamentet har beslutat om ett förbud mot många så kallade CMR-ämnen i textilier, som kommer i kontakt med människors hud. CMR står för ämnen som är cancerframkallande, mutagena (skadliga för arvsmassan) och reproduktionstoxiska (kan störa fortplantningsförmågan). Förbudet gäller inte bara kläder och skor, utan även till exempel möbeltyger och bilklädsel. Många kemikalier tas upp direkt genom huden och genom att vi andas in textilfibrer som har...

Droger och miljögifter spåras i avloppet

– Det går att få ut väldigt mycket data ur avloppsvattnet, säger Johan Lindberg, chef för avdelningen för analytisk kemi vid Swetox i Södertälje. Hit skickar allt fler svenska kommuner nedfrusna avloppsprover för analys. Under förra året gjordes omkring 200 mätningar. Avloppsanalyser är numera en etablerad metod för att avslöja bruk av droger som cannabis, kokain och amfetamin. – Fler och fler kommuner vill vara med. Vi får också förfrågningar om att inkludera fler substanser i våra mätningar, säger Johan Lindberg. Han berättar att labbet just lagt till det smärtstillande morfinliknande...

”Behandla plasten som guld”

Balar med plastförpackningar tornar upp sig så långt ögat kan se. Till plastsorteringsföretaget Swerec i småländska Bredaryd forslas omkring hälften av all plast som svenskarna slänger i återvinningen. Det är påsar, burkar och lock – men också sådant som inte hör hemma bland förpackningarna. Ur en av balarna hänger en trasig foppatoffel. Ur en annan tittar några galgar och en gul leksaksbil fram. – Bromsskivor och bildäck är vanligt, vi hittar sexleksaker, men äckligast är döda djur. En gång låg det en älg i en av balarna, säger produktionsteknikern Nellie Dimiraca. En kemisk återvinning. I...

Fiber från skogen – starkare än spindeltråd

Nanocellulosa kallas de små och extremt starka fibrer som bygger upp växter och träd. De kan därmed användas som ett biobaserat förstärkningsmaterial. Men hittills har det varit svårt att foga ihop de små fibrerna till längre trådar, som kan konkurrera med exempelvis kolfiber eller Kevlar, som är en syntetisk armeringsfiber. Nu har forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm löst problemet. Tillsammans med kollegor i USA och Tyskland har de utvecklat en metod för att tillverka långa och mycket starka trådar av nanocellulosa. – De är åtta gånger styvare och starkare än den spindeltråd...

KEMI: Ett kikhål in i livets maskineri

Maskinen är fyra meter hög och kostar ungefär sextio miljoner kronor. Den får ström via en kabel på baksidan, tjock som en arm. Ett stålrör från taket levererar flytande kväve som håller mikroskopets vitala delar på en temperatur lägre än minus 190 grader Celsius. – Det är revolutionerande teknik, säger Gunnar von Heijne, professor i biokemi vid Stockholms universitet och föreståndare för Sveriges nationella satsning på så kallad kryo-elektronmikroskopi. Fönster mot livet Det vitrifierade provet placeras i kryo-elektronmikroskopet. Maskinen tar bilder som en dator sedan omvandlar till en 3D-...

Smällen som skapar guld

I slutet av sommaren riktade ett antal astronomer i hemlighet sina teleskop mot en avlägsen punkt på himlen. En efterlängtad kollision hade skickat en gravitationsvåg mot jorden – men informationen var än så länge hemlig. Under några intensiva dygn hade forskarna en unik möjlighet att knäcka gåtan om hur ovanliga och tunga grundämnen som guld och platina bildas. Här skriver astronomen Jesper Sollerman om en lyckosam kamp mot klockan. Klockan 13:41:04 den 17 augusti registrerades en gravitationsvåg av den ena Ligo-antennen, den i Hanford i nordvästra USA. Med makalös precision fångade...

Metod för att se in i molekyler belönas

Biologins inre maskineri består av komplicerade molekyler. Så små strukturer är oerhört svåra att avbilda. Nobelpriset i kemi 2017 belönar Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som har utvecklat en metod för att göra tredimensionella avbildningar av molekyler med upplösning ner till atomnivå. Tekniken har till exempel använts för att få bilder av höljet kring ett virus . Mer information om detta och om årets övriga Nobelpriser kommer i Forskning & Framsteg 10/2017, ute i slutet av november.

Jakten på fler mirakelmaterial

Tänk dig en värld med bara två dimensioner. Allt är i ett plan. Saker har längd och bredd, men ingen höjd. En sådan värld beskriver författaren Edwin Abbott i boken Flatland som kom ut 1884. Huvudperson är en fyrkant som beskriver livet och invånarna som olika geometriska figurer. Kvinnorna är till exempel streck, som ständigt måste röra på sig för att se ut att vara mer än en prick från sidan. Boken har uppfattats som en satir över klassamhället i dåtidens Storbritannien – men det är också den första romanen som utforskar olika dimensioner. Det gör att den länge har fascinerat fysiker. En...

Måste elbilens batteri vara en miljöbov?

På uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt mängden växthusgaser som släpps ut vid tillverkning av batterier till elbilar. Resultatet visar att med dagens produktion släpps 150–200 kilo koldioxid ut för varje kilowattimme som batteriet kan lagra. En elbil med ett batteri på 50 kilowattimmar orsakar med andra ord utsläpp på upp till tio ton innan den ens lämnat fabriken. Det kan jämföras med FN:s mål att våra utsläpp ska minskas till maximalt två ton per år och person. Forskaren Lisbeth Dahllöf är en av författarna till den nya studien*. 1 | Vad...

Sök på sajten