kemi

Nytt gummi kan ersätta brosk

Som hårgelé. Så beskriver Martin Andersson, professor i kemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, konsistensen på det nya gummimaterialet som han och hans forskarkollegor utvecklat under flera år. Det är enkelt att forma till olika strukturer. När det sedan utsätts för ultraviolett ljus härdar det och blir som segt gummi. – Mekaniskt har det liknande egenskaper som brosk. Det innehåller dessutom bara substanser som redan används inom medicinteknik, säger Martin Andersson. Urinkateter först ut Ett första användningsområde kan bli urinkatetrar. I ett pågående projekt testas om det går att...

Bildades strontium i rymdkrocken?

2017 upptäcktes för första gången två neutronstjärnor som kolliderade med varandra. Sådana krockar anses vara källan till många av grundämnena omkring oss. Nu hävdar en forskargrupp att de har skymtat spår av ett grundämne som kan ha bildats i smällen. Kollisionen mellan två neutronstjärnor ger upphov till både gravitations-vågor och ljus. Utbrottet kallas kilonova eller makronova (se Smällen som skapar guld i F&F 10/2017). Efter att den första kilonovan upptäcktes 2017 började en internationell forskargrupp göra en noggrann analys av de spektra som fångades upp. De har nu publicerat en...

Klassiska experiment: Så vägde Berzelius atomerna

1. Daltons Atomteori I början av 1800-talet lade engelsmannen John Dalton (1766–1844) fram sin idé om att materia är uppbyggd av atomer. Alla atomer av ett grundämne är identiska, menade han, och de kombineras alltid i bestämda proportioner när de förenas till nya ämnen. 2. Experimentalisten När den svenske kemisten Jacob Berzelius (1779–1848) läste om Daltons atomteori tog han genast till sig den, för den passade bra ihop med hans egna iakttagelser. 3. Experiment gav vikter Från 1808 och framåt gjorde Jacob Berzelius många noggranna experiment, för att bestämma proportionerna mellan olika...

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

Ultrakalla molekyler avslöjar sin dolda förening

Kemister vet vad som går in i en kemisk reaktion, och vad som kommer ut – men det som händer precis i övergången när nya molekyler bildas är oftast som en svart låda som inte går att se in i. En amerikansk forskargrupp har nu lyckats följa en kemisk reaktion och urskilja mellantillståndet på vägen från det ursprungliga ämnet till slutlig produkt. Martin Rahm är forskare i fysikalisk kemi vid Chalmers, och har läst forskningsartikeln i tidskriften Science . Han berättar att detta är ett av många resultat i ett aktivt forskningsfält: – Det är en del av en spännande utveckling som har hållit på...

Batteri i var mans hand får årets kemipris

Lyssna på artikeln Upphovsmännen till litiumjonbatteriet har länge varit favorittippade till kemipriset. Få uppfinningar har fått så stort genomslag som det lätta och uppladdningsbara batteri som de utvecklade under 1970- och 1980-talen. Utan litiumjonbatterier skulle världen se annorlunda ut. Mobiltelefonerna skulle inte vara så små och kraftfulla, och färre elbilar skulle rulla på gatorna. Enligt Kungliga Vetenskapakademien, som utser pristagarna, möjliggör litiumjonbatteriet ett fossilfritt samhälle. Förutom i elbilar kan de användas för att lagra energi från sol- och vindkraft så att det...

”Är det något vi har gott om i kemin så är det ond bråd död.”

I en rad böcker har kemisten Ulf Ellervik delat med sig av sin passion för kemi. I den senaste återvänder han till den mörka sidan av molekylernas värld och berättar om giftmord – men bara om sådana som på ett eller annat sätt har misslyckats. Kreativiteten hämtar han ur sitt intresse för humaniora. Forskning & Framsteg mötte Ulf Ellervik i ett samtal om abstrakta atomer, konkreta mord, och kemin omkring oss. Hur kom det sig att du valde att skriva en bok om gifter? – En del av mitt uppdrag inom universitetet är att visa att kemi är spännande. De flesta tycker att kemi är väldigt abstrakt...

Visst kan man koka en ursoppa

Just detta experiment utfördes av kemisten Stanley Miller i mitten av 1950-talet. Vid den här tiden antog man att jordens tidiga atmosfär bestod av vätgas, metan, vatten och ammoniak och Miller ville testa vad som hände ifall en sådan gasblandning utsattes för energi. Han byggde därför en apparat som bestod av en halvliters glaskolv till hälften fylld med vatten. Kolven var ansluten med ett långt glasrör till en större glaskolv där två elektroder smälts in. Miller tömde anläggningen på luft, släppte in vätgas, metan och ammoniak och satte vattnet i kokning. Sedan kopplade han in en spänning...

John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino, vinnare av Nobelpriset i kemi 2019

Litiumbatteri får årets Nobelpris i kemi

De sitter i varje mobil, bärbar dator och i majoriten av den växande flottan av elbilar. Utan litiumjonbatterier skulle den snabba utvecklingen av produkter som dessa inte varit möjlig. Men det var ingen enkel uppgift att utveckla batteriet som visat sig överlägset när det gäller energi-innehåll i förhållande till batteriets vikt. Litium är ett litet, lätt och extremt reaktivt ämne – just de egenskaper som ett bra batterimaterial ska ha. Baksidan är att det är svårt att kontrollera. – Det är just det som årets pristagare lyckats med, att tämja det reaktiva litiumet, säger Olof Ramström,...

provrör och kolvar med färgglada kemikalier på ett papper med det periodiska systemet

Tilltryckt atom ger ny kemi

En ny modell beskriver vad som händer när kemin sätts under press. – En häftig sak är att det periodiska systemets struktur ändras vid extrema tryck. De flesta alkalimetaller förvandlas till exempel till övergångsmetaller, säger Martin Rahm, forskare på Chalmers, som har arbetat med att ta fram den nya modellen . Det periodiska systemet fyller 150 år i år, och utvecklas alltså fortfarande. De förändrade atomerna kan också bilda kemiska föreningar och kristallstrukturer som annars är omöjliga – till exempel metalliskt väte och nya typer av supraledare. Vilka kemiska reaktioner som kan inträffa...

Macken som fylls av solen

I Mariestad kan den som har en bränslecellsbil tanka vätgas från en solcellsdriven och självförsörjande vätgasstation. Vätgasen produceras av solceller som ligger intill macken. Solcellselen driver en elektrolysör, en apparat som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Den producerade vätgasen lagras i tankar vid macken. Vätgaslagret gör det möjligt att tanka vätgas även när solen inte skiner. Lagret ska även ge vätgas på vintern. På stationen finns också en vätgasdriven bränslecell som ger el och värme. Den självförsörjande vätgasstationen är byggd för test och demonstration och klarar än så...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

Plasten – som vi äter och andas

Ett kanadensiskt forskarteam har för första gången uppskattat intaget av mikroplast från bland annat fisk, skaldjur, socker, salt, alkohol, flaskvatten och kranvatten. På ett år ger de tillsammans ett intag på cirka 50 000 bitar mikroplast. Dessa livsmedel utgör ungefär 15 procent av ett genomsnittligt kaloriintag. Studien täcker alltså inte in alla livsmedel; data saknas i många fall. Det innebär att det årliga intaget av mikroplast sannolikt är avsevärt större, menar forskarna som har publicerat studien i Environmental science and technology . Män får i sig mer mikroplast än kvinnor och...

Sök på sajten