kemi | Forskning & Framsteg

Nytt lim ger starkare tandfyllning

Vid framtida tandläkarbesök kan hålet komma att lagas med ett nytt svenskt tandfyllningsmaterial. Det är en form av tvåkomponentslim som härdas med ljus. Tack vare ny kemi som ökar antalet tvärbindningar är det både starkare och binder hårdare än de akrylatkompositer som tandläkare använder i dag. Det nya limmet ska kunna användas för både benbrott och tandlagningar. En annan tanke är att forma det till olika typer av implantat. – Trots att materialet ännu inte är optimerat har vi redan 160 procent bättre fixering vid tandytan, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Myten om superbatteriet

Innehållet i det platta, silvriga paketet som Kristina Edström håller i handen är brännande hett – bildligt talat. I lager på lager, som i en tillplattad lasagne, gömmer sig elektroder och membran, indränkta i en ”sås” av elektrolyt. Tillsammans bildar de ett litiumjonbatteri, den typ av batteri som gjort revolutionen av bärbar elektronik möjlig och som driver elbilarna som ska göra transporterna fossilfria. Men fortfarande är litiumjonbatterierna förhållandevis dyra och för längre körsträckor krävs tusentals battericeller. En intensiv jakt pågår därför på bättre och billigare batterier...

BLOGG: Anders Bárány

Bilden av en Nobelpristagare i kemi

För någon vecka sedan fick jag mejl från en tidigare arbetskamrat på Nobelmuseet. Hen ville att jag skulle ge förslag på Nobelpristagare i kemi till en kommande utställning. Jag är ju på intet sätt expert på kemiprisen, men jag lyckades ändå få ihop några förslag på pristagare som arbetat i gränsområdet mot fysik. Dels inom området radioaktivitet och kärnkemi, dels inom området röntgenstrålning...

Fångar solens energi i liten metallpartikel

Det är omöjligt att se, men inuti den lilla glasbiten som Jacinto Sá håller mellan fingrarna finns en solcell. – Att den kan göras helt transparent är bara en av fördelarna, säger han. Jacinto Sá är forskare i fysikalisk kemi på Uppsala universitet och har ägnat de senaste åren åt att utveckla en helt ny typ av solcell, som bygger på nanopartiklar av metall, så kallade plasmoner. Resultaten har väckt stor uppmärksamhet i forskar-världen. Som första grupp har han och hans samarbetspartners kunnat visa hur plasmoner bildar så kallade elektron-hålpar – en förutsättning för att kunna alstra...

Så funkar tvättmedlet

All smuts löser sig inte i vatten. Därför behövs tvättmedel. Här reder vi ut kemin bakom tensider och andra ingredienser som hjälper till att göra dina kläder rena.

Skräddarsydda proteiner mot smuts och cancer

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances Arnold vid California institute of technology i USA för ”riktad evolution av enzymer.” Enzymer är proteiner som möjliggör olika kemiska reaktioner. Frances Arnolds metod har lett till specialdesignade enzymer som används för att tillverka allt från livsmedel till läkemedel – och som finns i tvättmedel. Den andra halvan av priset delas av George Smith vid University of Missouri, USA, och Gregory Winter vid MCR laboratory of molecular biology i Storbritannien. Precis som Frances Arnold har de utvecklat metoder för att skräddarsy proteiner,...

Fotosyntesen fångad på bild

Växter får sin energi genom att omvandla koldioxid och vatten till syre och druvsocker med hjälp av solljus. Forskare har länge försökt kartlägga denna fotosyntes i detalj, med målet att bygga apparater som spjälkar vatten till syrgas och energirik vätgas bara med hjälp av solenergi. En sådan apparat skulle kunna förse världen med klimatvänlig energi, bara processen kan göras tillräckligt effektiv och billig. Nu har ett internationellt forskarlag för första gången lyckats ta högupplösta bilder av denna process när vattenmolekylerna splittras. Med hjälp av ultrasnabba laserpulser från röntgen-...

Tecknade bilder av årets pristagare i kemi

Kemipris till skräddarsydda proteiner

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances H. Arnold från USA som utvecklat en metod för att tillverka skräddarsydda enzymer. Dessa används bland annat för att tillverka läkemedel och förnybara bränslen. Tekniken är inspirerad av evolutionen och går ut på att stegvis förändra ett enzym genetiskt tills det får önskade egenskaper. Andra halvan av priset delas mellan amerikanen George P. Smith och britten Sir Gregory P. Winter för en ny metod att framställa antikroppar med hjälp av virus som infekterar bakterier så kallade bakteriofager. Tack vare antikroppar som utvecklats med deras...

Plastfilm kyler byggnad

Ju varmare klimat, desto mer energi går åt till att kyla byggnader. Forskare letar därför enklare och billigare alternativ till traditionell luftkonditionering. I senaste numret av tidskriften Science rapporterar forskare från amerikanska Columbia university att de lyckats sänka temperaturen med upp till sex grader Celsius med hjälp av en plastfilm. Forskarna utgick från vanlig vit solreflekterande färg som används för att måla taken i många varma länder. Färgen består av en polymer som blandats med ett pigment, till exempel titandioxid, som ger färgen dess reflekterande förmåga. I den nya...

Kilot är räddat!

Det har tagit många år och ännu flera mätningar att komma fram till nya definitioner av de enheter som beskriver till exempel längd, strömstyrka och temperatur. Men nu är organisationen Allmänna konferensen för mått och vikt färdig med sitt arbete och de nya definitionerna ska börja gälla våren 2019. När metersystemet infördes efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet definierades en meter som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Var och en som ville kontrollera längden av en meter kunde alltså mäta jordens storlek, dividera och sedan...

Vid vattenbrist kan vi dricka avloppsvatten

Den varma och torra sommaren ledde till låga grundvattennivåer och bevattningsförbud på många håll. Och vattenbrist kan bli vanligare i Sverige i framtiden. – Klimatförändringsmodellerna förutspår att det blir just långa sammanhängande torrperioder. Sedan kommer regnet i längre sjok under höst och vinter, säger Kenneth M. Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Tillsammans med sina kollegor utvecklar han metoder för att öka tillgången på grundvatten. Ett sätt är att leda regnvatten till områden med porösa jordlager där det lättare kan sippra ner. En annan metod...

Så surnar mjölken

Bild: Johan Jarnestad Fakta: Ingela Marklinder, docent i kostvetenskap, Uppsala universitet

Ett steg mot giftfria kläder

2020 förbjuds en stor grupp giftiga ämnen i kläder. Men den nya lagen har många luckor och omfattar till exempel inte hormonstörande ämnen. EU-parlamentet har beslutat om ett förbud mot många så kallade CMR-ämnen i textilier, som kommer i kontakt med människors hud. CMR står för ämnen som är cancerframkallande, mutagena (skadliga för arvsmassan) och reproduktionstoxiska (kan störa fortplantningsförmågan). Förbudet gäller inte bara kläder och skor, utan även till exempel möbeltyger och bilklädsel. Många kemikalier tas upp direkt genom huden och genom att vi andas in textilfibrer som har...