Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevor av ett sådant barn, en flicka de kallar Denny. – Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa. Forskarna bedömer...
Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...
Tandsten innehåller dna från mat och mikroorganismer. Dessa dna-rester kan bevaras under mycket lång tid, och genom att analysera tandsten från neandertalare har ett internationellt forskarteam nu fått ny kunskap om våra utdöda släktingars mat- och levnadsvanor. Forskarnas analyser visar att neandertalare som levde i en grotta i Belgien för 36000 år sedan jagade stora villebråd. Deras tandsten innehöll dna från ullhårig noshörning och mufflonfår. I norra Spaniens skogar bodde i stället neandertalare som livnärde sig på svamp, frön och mossa. En individ bland de spanska neandertalarna, en ung...
När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg. Att använda stenar som verktyg är ganska vanligt hos apor. Men kapucinapan Sapajus libidinosus i Brasilien är den enda kända arten som avsiktligt krossar stenar. Varför är det ingen som vet, men en teori är att stenarna innehåller viktiga mineraler som aporna kan slicka i sig. Forskare från Brasilien och Storbritannien har studerat kapucinapornas stenkrossande och kunnat konstatera att det bildas små vassa stenflisor under processen...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Hundratals avbrutna bitar av droppstensformationer bildar två ringar i en kammare som ligger drygt 300 meter in i grottan Bruniquel i sydvästra Frankrike. Konstruktionen är 175 000 år gammal. I grottan finns märken av eld och brända benrester. Ringarna är ett första belägg för att neandertalare – de enda människor som levde i Europa på den tiden – funnit sig till rätta djupt in i en grotta där inget dagsljus tränger in, enligt den internationella forskargrupp som analyserat fynden. Grottan upptäcktes för närmare ett kvartssekel sedan. Först på senare år har forskare kartlagt den i detalj. De...
År 2003 gjorde arkeologer ett sensationellt fynd på den indonesiska ön Flores. Djupt under marken i grottan Liang Bua hittade de ben från en förmänniska, en vuxen kvinna. Hon var bara 106 centimeter lång och hade ett huvud stort som en grapefrukt. Forskarna hittade ytterligare individer av samma art, och gav dem smeknamnet hobbitar. De uppskattade att hobbitarna hade levt i grottan tills för ungefär 12 000 år sedan. Men i själva verket är lämningarna betydligt äldre, enligt en rapport i tidskriften Nature . Några av arkeologerna som deltog i utgrävningarna har tillsammans med andra forskare...
I jämförelse andra däggdjur har aporna en utdragen uppväxt, en lång ålderdom och ett lågt födelsetal. Forskarna har antagit att livsmönstret är en konsekvens av den stora hjärnan: att hjärnans utveckling och underhåll kräver så mycket energi att tillväxten och fortplantningen tvingas gå på sparlåga. Ett internationellt forskarteam har nu undersökt den dagliga energiförbrukningen hos 17 arter av apor samt hos människan. Studien visar att i jämförelse med andra däggdjur i samma storleksklass, så förbrukar aporna 50 procent färre kalorier per dag, trots den stora hjärnan. Det indikerar att den...
Den rådande uppfattningen är att den upprätta gången var själva förutsättningen för utvecklingen av redskapsanvändningen. När våra förfäder slutade att gå med stöd av händerna – så kallad knoggång – så kunde evolutionen förbättra händernas finmotorik så att redskapsanvändningen blev möjlig. Men japanska forskare ifrågasätter nu de vedertagna teorierna. Deras forskningsresultat indikerar att redskapsanvändandet och tvåbentheten utvecklades parallellt, utan att vara beroende av varandra. Forskarteamet anser att våra tidiga förfäder var fingerfärdiga redskapsanvändare som gick på alla fyra...
Under ledning av den svenske genetikern Svante Pääbo har forskare jämfört arvsmassan från fem nutida människor (från Frankrike, Afrika, Kina och Papua Nya Guinea) med dna från neandertalare.
Lucy slog världen med häpnad år 1974. Hennes väl bevarade skelett visar att förmänniskor av arten Australopithecus afarensis gick upprätt redan för 3,2 miljoner år sedan.
