Grottmänniskor är vi allihopa

Än i dag lever neandertal-dna vidare i moderna människor, visar ny kartläggning.
Publicerad
**Hela gänget.** Runt neandertalkopian sitter fr.v. Johannes Krause, Adrian Briggs, Richard Green och Svante Pääbo.
Bild: Max-Planck Institute Eva

Under ledning av den svenske genetikern Svante Pääbo har forskare jämfört arvsmassan från fem nutida människor (från Frankrike, Afrika, Kina och Papua Nya Guinea) med dna från neandertalare. Alla – utom de två afrikanerna – visade sig ha lite neandertal-dna i sig, mellan 1 och 4 procent. Fördelningen tyder på att den ursprungliga inblandningen skedde i Mellanöstern. I det som i dag är Israel finns arkeologiska lämningar som visar att både människor och neandertalare levde här för omkring 80 000 år sedan.

– Det mest oväntade är att människor och neandertalare faktiskt kunde få fertil avkomma ihop, det visste vi inte, säger Johannes Krause, genetiker vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.

Förvånande är också att detta inte skedde även för 30 000–40 000 år sedan när vi bodde grannar i grottorna i Europa.

– En anledning kan vara är att det fanns någon ytterligare genetisk skillnad mellan den europeiska neandertalgruppen och den som levde i Mellanöstern. Klimatet där gör att inget dna finns bevarat från dem, säger han.

Fynden betyder också att den så kallade ”ut ur Afrika”-teorin naggas i kanten. Enligt denna ersattes tidigare arter helt och hållet när moderna människor vandrade ut ur Afrika. Nu visar det sig att det visserligen är sant till 96 procent, men att 4 procent neandertal-dna lever vidare.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor