Våren då Forskning & Framstegs redaktion sade upp sig i protest

Forskning & Framsteg föddes 1966 men precis som för människor var inträdet i tonåren omtumlande. 1979 sade hela redaktionen utom chefredaktören upp sig i en gemen­sam protest. Bakgrunden var en konflikt mellan redaktionens journalister och styrelsen, något som sammanföll med tillsättningen av en ny chef­redaktör.

I samma veva gick Forskning & Framsteg från att ges ut av Forsknings­rådens nämnd för forskningsinformation till att bli en stiftelse. Allt detta kom till liv för mig i samband med en översyn av stiftelsens stadgar, då jag haft anledning att damma av ett antal pärmar i Forskning & Framstegs källare.

I pärmarna kan man läsa om bytet av organisationsform, där den självständighet som kommer genom en stiftelse var en viktig faktor i beslutet.

Utöver de interna handlingarna fann jag ett par tidningsurklipp som visade sig vara en del av en hel hop debattartiklar, som i sin helhet går att hitta i svd.se:s och dn.se:s digitala e-tidningsarkiv.

Rubriker som ”Stärk teknikrapporteringen!”, ”Teknikfientligheten är en kulturfara” och ”Naturvetare – organisera er!” vittnar om vad oron till stor del handlade om, åtminstone på ytan. För den som tycker att dagens debattklimat är osakligt och personfixerat kan vissa av inläggen tjäna som påminnelse om att allt inte var bättre förr.

Kritiken besvarades med imponerande behärskning av den då nytillträdde chefredaktören Björn Fjæstad och styrelseordföranden Nils-Eric Svensson, som ömsom korrigerade sakfel, ömsom bjöd in de mer konstruktiva av debattörerna på redaktionen för vidare diskussion.

Debatten kretsade kring spänningen mellan det som brukar beskrivas som ”de två kulturerna”. Samhällsvetenskapens och humaniorans intåg under 1970-talet i den från början rent naturvetenskapligt och medicinskt inriktade Forskning & Framsteg har Kristofer Dittmer också berört under F&F 60 år-vinjetten.

Men i debattartiklarna kom även ett annat spänningsfält upp till ytan, nämligen det mellan forskningskommunikation, populärvetenskap och vetenskapsjournalistik. Vilken roll spelar journalistiken i relation till vetenskapen? Är den främst ett språkrör för forskarna, där journalisten hjälper allmänheten att förstå vetenskapen, eller har den även i uppdrag att ställa kritiska frågor till forskningen – precis som när journalister bevakar exempelvis politik. Och vad spelar det för roll om den som skriver om vetenskapen har sin främsta hemvist inom journalistiken eller forskningen?

I dag är Forskning & Framsteg en mycket mer journalistisk publikation än den var då, utan att tumma på trovärdigheten vad gäller att förklara vetenskapen på ett korrekt sätt. Men det som debatterades 1979 är frågor som vi på Forskning & Framsteg än i dag ställer oss när vi reflekterar över det vi gör och hur Forskning & Framsteg ska utvecklas framåt.

Vad tycker du att Forskning & Framsteg ska vara? Mejla oss gärna och berätta!