Ska inte en professor ha doktorerat?
Min bror Torsten Bohlin, 1931–2016, var teknologie licentiat när han i början av 1970-talet blev professor i reglerteknik vid Tekniska högskolan i Stockholm. Innan dess hade han även sökt och fått en professur i Linköping. Hur kunde han bli professor utan att doktorera? /Sivert Bohlin
Hatt eller lagerkrans på doktorns huvud? Det beror på fakultet och högskola. Men en professor behöver inte alltid ha doktorerat.
Bild: Livrustkammaren, CC BY-SA
Svar av Per Lundin, teknikhistoriker vid Chalmers tekniska högskola
Jag hade förmånen att intervjua din bror i Visby sommaren 2007 i samband med ett projekt där jag och flera andra historiker dokumenterade tidig svensk datorhistoria. Min intervju finns tillgänglig på Tekniska museets webbplats. Av den framgår att Torsten efter sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Kungliga tekniska högskolan, KTH, i slutet av 1950-talet arbetade med avancerade forskningsuppgifter vid såväl Försvarets forskningsanstalt, FOA, som IBM Nordiska laboratorier, en av IBM:s forskningsenheter. Det forskningsarbete han bedrev vid FOA ledde så småningom till en teknologie licentiatexamen vid KTH. Vid IBM Nordiska laboratorier ägnade sig Torsten och hans kollegor åt datorisering av svensk stål- och pappersindustri, ett arbete som bidrog till att etablera den moderna reglertekniken i Sverige.
Goda meriter utan avhandling
När Torsten vid 1970-talets början bestämde sig för att söka professurerna i reglerteknik vid Linköpings högskola och KTH, hade han således omfattande meriter från försvars- och industriforskning. Däremot hade han ingen doktorsexamen. Men om vi tittar närmare på de kompetenskrav för befordran till tjänst som professor som då gällde (1964 års universitetsstadga) visar det sig att dessa inte inkluderade några som helst krav på akademisk examen:
För befordran till annan ordinarie lärartjänst än som universitetslektor må ej andra grunder avses eller åberopas än graden av ådagalagd vetenskaplig och, i fråga om tjänst tillhörande teknisk fakultet, jämväl konstnärlig skicklighet i det eller de ämnen tjänsten omfattar. Vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet må i fråga om tjänst vid teknisk fakultet även vara visad genom självständigt arbete till teknikens eller byggnadskonstens utveckling.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
Vanligare i tekniska och konstnärliga ämnen
Det gick alltså utmärkt att bli professor utan att ha disputerat. Som skrivningarna i stadgan antyder var det vanligare inom tekniska och konstnärliga ämnen. Ett exempel är arkitekten Uno Åhrén som under 1940-talet utsågs till Sveriges första professor i stadsbyggnad. Det ska dock poängteras att majoriteten av professorerna vid svenska universitet och högskolor var disputerade.
Intressant nog formulerar den nu gällande högskoleförordningen (SFS 1993:100) fortsatt kompetenskraven för befordran till professor i högst allmänna termer. Däremot har lärosätena själva i regel mer detaljerade kompetenskrav för professurer i dag, inklusive doktorsexamen.
