Skolforskning

Skolelever på högstadiet som får en dator av skolan presterar inte bättre än andra.

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Tvärtemot vad vissa tror så ökar inte skolvalen valdeltagandet. Det framgår av en ny forskningsrapport.

Det finns ett starkt negativt samband mellan graden av religiositet i ett land och skolelevernas kunskaper i naturvetenskap och matematik, enligt en ny studie.

I slutet av 2016 släpptes PISA och TIMSS, som båda visade en viss uppgång för den svenska skolan. Men vad betyder siffrorna och vad säger undersökningarna om tillståndet i den svenska skolan? Pedagogen Jan-Eric Gustafsson manar till försiktighet i tolkningen av siffrorna.

År 1990 hade nästan en procent av Sveriges manliga befolkning (25–64 år) en forskarutbildning. Motsvarande siffra för kvinnor var bara drygt 2 promille. Sedan dess…

Pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth menar att skolan har skadats av den konstruktivistiska pedagogik som lanserades under 1990-talet.

Fjärdeklassarna har blivit bättre i matematik, och åttondeklassarna har blivit bättre i både matematik och naturvetenskap, enligt nya data från TIMSS 2015.

Skolans problem med försämrade kunskaper har medfört att unga vuxna nu har sämre förutsättningar att klara av de allra bästa utbildningarna. 

Endast en fjärdedel av lektionstiden på idrottstimmarna ägnas åt fysisk aktivitet, enligt en ny studie.

Gymnasieelever på fristående skolor presterar något sämre på de nationella proven än jämförbara elever vid kommunala gymnasier. Skillnaden är störst bland elever med låga grundskolebetyg,…

Vi får rösta efter att vi fyllt 18 år i Sverige. Därför finns det ungdomar som är födda samma år och går i samma klass…