Annons

solsystemet

I juli flög den amerikanska rymdsonden förbi Pluto. Som närmast kom den 12 550 kilometer ovan ytan. Nu skickas de insamlade mätdata hem till jorden. Det tar 4,5 timme för datasignaler som rör sig med ljusets hastighet att nå fem miljarder kilometer bort till oss. Men det går långsamt, med ungefär 4 kilobit i sekunden kommer översändningen att ta ett år. Det mesta sonden samlat på sig finns alltså fortfarande kvar i New horizons skattkista – högupplösta bilder på Pluto, mätningar av dess yta och atmosfär. Med dem hoppas forskarna så småningom få kunskaper om Plutos ursprung och utveckling. Nu...
Venus, som är planet nummer två från solen räknat, liknar jorden på många sätt. Den är stenig, och nästan lika stor och lika tung som vår hemplanet. Dessutom har den aktiva vulkaner, enligt nya observationer från rymdsonden Venus Express. Planeten är slät med få nedslagskratrar, vilket tyder på att lavan som vällt upp från vulkanerna slätade ut ytan. Men bevisen för nutida vulkanaktivitet har länge varit få. Nu har den amerikanska sonden upptäckt områden på Venus yta som då och då hettas upp till flera hundra grader, för att sedan försvinna efter några dagar. Även halten av svaveldioxid ökade...
Rymdsonden Dawn har tagit de hittills bästa bilderna på Ceres, en dvärgplanet som kretsar kring solen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Planeten är täckt av rymdstoft och är rätt mörk; den reflekterar bara en tiondel av solljuset (jämfört med en tredjedel på jorden). Därför lyser de vita fläckarna starkt på fotografier som Dawnsonden tagit från sin bana på 7 000 kilometers höjd. Fläckarna finns inne i en av Ceres kratrar, och reflekterar ljus lika starkt som is gör. Men att is skulle hålla sig kvar på Ceres yta är överraskande, eftersom Ceres saknar atmosfär, och då bör isen förgasas...
Skottsekunden visar sig nödvändig om atomurets tidmätning ska stämma med den astronomiska. Jorden släpar nämligen efter under sin vandring kring solen och sedan 1972 har tiden förlängts sammanlagt med 25 sekunder. Hade inte detta gjorts skulle nollmeridianen flytta från Greenwich utanför London österut med cirka 290 meter per skottår. – Vem vet, kanske om många, många år hamnar nollmeridianen i Paris, säger Kenneth Jaldehag, forskare som ansvarar för de fem atomuren vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.
För första gången hittar planetforskare flytande vatten på Mars. – Vi har vetat sedan länge att det finns vattenånga och is på Mars. Men att vattnet kan hålla sig flytande där är en ny upptäckt, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Egentligen är det alldeles för kallt på natten och för varmt på dagen för att vattnet ska kunna förekomma i flytande form. Men speciella salter, perklorater, binder vattnet och bildar flytande saltlösningar även vid de extremt låga temperaturer som råder under nätterna på Mars. Fast när solen går upp torkar...
Den amerikanska Dawnsonden är den första någonsin som kretsar kring Ceres, asteroidbältets största objekt. Ceres är tillräckligt tung för att gravitationskraften ska forma den till ett klot – och för att hålla kvar sonden i en bana. Liksom jorden är Ceres uppbyggd av både en kärna och en mantel. Kanske har Ceres till och med en tunn atmosfär. Den betecknades som en planet vid upptäckten 1801. Men snart visade det sig att i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter kretsar en stor mängd bumlingar, rester från solsystemets bildande för 4,5 miljarder år sedan, som inte alla kunde räknas som...