Annons

solsystemet

Det finns en stor och hittills okänd planet i solsystemets utkanter, enligt beräkningar av två amerikanska astronomer. Denna planet, som kallas Planet nio, beräknas vara ungefär lika stor som Neptunus och tio gånger större än jorden. Dess bana ligger mycket långt ut – ett varv kring solen beräknas ta närmare 20 000 år. Hittills har ingen kunnat se den med teleskop. Planet Nio, som även fått smeknamnet Phattie , ska vara 5 000 gånger mer massiv än Pluto. Den är alltså en riktig planet, till skillnad från dvärgplaneten Pluto och de andra mindre dvärgplaneterna, som på senare tid har upptäckts i...
Kometer är rester från solsystemets födelse. Många far fram i kylan långt bort från solen, i Oortsmolnet. Men när en komet av någon anledning tar sig närmare solen så tinar den frusna kometkroppen och får en svans av material som blåser bort i solvinden. Kometen Lovejoy, som i januari 2015 passerade jorden på drygt 70 miljoner kilometers håll, var just en sådan besökare från fjärran. När den vecklade ut sin långa svans upptäckte astronomer att kometen lämnade ifrån sig stora mängder etanol, samma sorts alkohol som finns i öl, vin och sprit. Även en enkel sockermolekyl hittades i kometsvansen...
I juli flög den amerikanska rymdsonden förbi Pluto. Som närmast kom den 12 550 kilometer ovan ytan. Nu skickas de insamlade mätdata hem till jorden. Det tar 4,5 timme för datasignaler som rör sig med ljusets hastighet att nå fem miljarder kilometer bort till oss. Men det går långsamt, med ungefär 4 kilobit i sekunden kommer översändningen att ta ett år. Det mesta sonden samlat på sig finns alltså fortfarande kvar i New horizons skattkista – högupplösta bilder på Pluto, mätningar av dess yta och atmosfär. Med dem hoppas forskarna så småningom få kunskaper om Plutos ursprung och utveckling. Nu...
Venus, som är planet nummer två från solen räknat, liknar jorden på många sätt. Den är stenig, och nästan lika stor och lika tung som vår hemplanet. Dessutom har den aktiva vulkaner, enligt nya observationer från rymdsonden Venus Express. Planeten är slät med få nedslagskratrar, vilket tyder på att lavan som vällt upp från vulkanerna slätade ut ytan. Men bevisen för nutida vulkanaktivitet har länge varit få. Nu har den amerikanska sonden upptäckt områden på Venus yta som då och då hettas upp till flera hundra grader, för att sedan försvinna efter några dagar. Även halten av svaveldioxid ökade...
Rymdsonden Dawn har tagit de hittills bästa bilderna på Ceres, en dvärgplanet som kretsar kring solen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Planeten är täckt av rymdstoft och är rätt mörk; den reflekterar bara en tiondel av solljuset (jämfört med en tredjedel på jorden). Därför lyser de vita fläckarna starkt på fotografier som Dawnsonden tagit från sin bana på 7 000 kilometers höjd. Fläckarna finns inne i en av Ceres kratrar, och reflekterar ljus lika starkt som is gör. Men att is skulle hålla sig kvar på Ceres yta är överraskande, eftersom Ceres saknar atmosfär, och då bör isen förgasas...
Skottsekunden visar sig nödvändig om atomurets tidmätning ska stämma med den astronomiska. Jorden släpar nämligen efter under sin vandring kring solen och sedan 1972 har tiden förlängts sammanlagt med 25 sekunder. Hade inte detta gjorts skulle nollmeridianen flytta från Greenwich utanför London österut med cirka 290 meter per skottår. – Vem vet, kanske om många, många år hamnar nollmeridianen i Paris, säger Kenneth Jaldehag, forskare som ansvarar för de fem atomuren vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.