För 30 år sedan träffades jorden av ljuset från en exploderande stjärna i Stora Magellanska molnet, en liten granngalax till vår Vintergata. Ingen annan supernova har observerats så nära jorden sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet. Nu har rymdteleskopet Hubble tagit en ny bild av supernovan, som kallas SN1987A. Den ingår i en bildserie som visar hur området kring explosionen påverkas och förändras genom åren. Platsen för supernovan omges av tre ringar, som astronomerna inte riktigt har kunnat förklara ännu. Den inre ringen är ungefär ett ljusår i diameter, och består av material som...
Sommaren 2015 upptäckte astronomer ett enormt ljusutbrott i en avlägsen galax, med hjälp av en automatiserad supernovasökning. Det var den starkaste supernova som någonsin hade upptäckts, dubbelt så ljusstark som det tidigare rekordet. Eller var det kanske inte en supernova? Med hjälp av bilder och mätningar från Hubbleteleskopet och flera andra instrument har astronomer från bland annat Sverige studerat händelsen närmare. De ser inte riktigt vad de förväntar sig från en supernova. Det påminner mer om det uppflammande ljus som kommer från en stjärna när den slukas av ett svart hål som snurrar...
Vi vet att fluor bildas i kärnprocesser inuti åldrande stjärnor av samma typ som vår sol. Frågan är om denna process räcker till för att förklara halten av fluor eller om en ytterligare, mer dramatisk fluorproducent behövs. Astronomer har, baserat på teoretiska beräkningar, föreslagit att neutriner under supernovaexplosioner kan bilda stora mängder fluor vid kollisioner med atomkärnan hos grundämnet neon. Hur mycket fluor finns det då i rymden? Ett par amerikanska astronomer har nyligen studerat över 50 stjärnor som innehåller den giftiga gasen vätefluorid. Att andas in den på jorden kan få...
Betelgeuse, den röda stjärnan som vi nattetid lätt kan se vila på Orionstjärnbildens vänstra axel, är på väg mot sin undergång. Den har en diameter som är 1 000 gånger större än solens, och lyser 100 000 gånger starkare. Men dess inre glöd håller nu på att slockna, och Betelgeuse kommer att avsluta sina dagar i en supernovaexplosion. Stjärnan har redan svällt upp till en röd jätte och börjat sprida ut sitt material i rymden. Gasbubblan trycks ihop i färdriktningen när stjärnan rusar igenom rymden med en hastighet på 30 kilometer i sekunden. Ljusa bågar berättar om en kaotisk vind som ingen...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
En supernova som exploderade år 1006 var under flera veckor synlig på himlen till och med på dagarna. Från Kina, Japan, Arabvärlden och Europa kom rapporter om ett oväntat fyrverkeri. Men ingen kunde på den tiden finna en förklaring till den plötsligt uppflammade stjärnan. I dag vet astronomerna att det var en så kallad typ 1a supernova, som inträffar när en liten massiv stjärna – en vit dvärg – exploderar efter att ha slukat massa från sin kompanjonstjärna. Det märkliga är dock att astronomerna inte har lyckats upptäcka några spår efter den vita dvärgens kompanjonstjärna. Nu visar nya...
Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.
Forskningsområdet astropartikelfysik tog sin början år 1910, när den tyske fysikern Theodor Wulf mätte joniserande strålning på olika höjd, bland annat i toppen på Eiffeltornet.
När alldeles för många elektroner och deras positiva motparter, positroner, dök upp bland kosmiska strålar i jordens atmosfär började forskarna hoppas att det var mörk materia som hade gett sig till k
När en stjärna exploderar bildas en starkt lysande supernova som astronomerna oftast får syn på först flera dagar efter det att ljuset från explosionen nått jorden.
