Vetenskapshistoria

Varför är Nobelpristagaren Hannes Alfvén så populär i pseudovetenskapliga kretsar?

F&F:s chefredaktör Jonas Mattsson om att andelen nyskapande forskningsstudier och patent blivit allt mindre.

Christiaan Huygens gjorde många vetenskapliga genombrott på 1600-talet. Men hans teleskop var inte så bra som de kunde ha varit. Det kan bero på ett synfel.

Medicinhistorikern Nils Hansson lyfter fram förlorarna och förklarar varför de aldrig belönades för sina upptäckter.

Krig driver ju på en viss typ av innovation, men samtidigt förlorade Europa många forskare som dog i kriget eller förintelsen eller lyckades fly utomlands.

Brownsk rörelse har tillämpningar inom såväl klimatforskning som cellernas biologi. Trots det är Albert Einsteins mest citerade arbete relativt okänt utanför experternas kretsar.

På bilder från vaccinkritiska demonstrationer under pandemin har det synts anslag av typen ”Pasteur hade fel. Béchamp hade rätt”. Vem var Béchamp och vad skiljde hans teorier från Pasteurs? /Anders Håkansson

Den allra första Nobelprismedaljen som delades ut togs emot av Wilhelm Röntgen 1901. Han hade publicerat sin upptäckt av röntgenstrålningen i slutet av 1895, och…

Tio av de drygt 60 böcker från Kungliga biblioteket som stals av en anställd för ett tjugotal år sedan har förts tillbaka genom ett privat räddningsinitiativ. Därmed har totalt 17 böcker kommit hem igen.

När Dmitrij Mendelejev publicerade sitt första periodiska system för 150 år sedan innehöll det 63 kända grundämnen. I dag känner vi till 118 och forskare söker efter fler.

Einsteins allmänna relativitetsteori fick sitt stora genombrott tack vare suddiga fotografier av en solförmörkelse. Men resultaten har ifrågasatts. 100 år senare reder vi ut hur det egentligen gick till.

Charles Darwins starka intresse för fåglar hindrade honom inte från att jaga dem – vilket banade väg för några av historiens viktigaste tankar.

Forskning & Framsteg tog en titt på övertolkningar av kvantfysiken, flera decennier innan de "kvantfysiska glasögonen".