Patienter och experter oeniga

Kraftledningar kan innebära ökad risk för ohälsa, men knappast bildskärmar och mobiltelefoner.
Publicerad

Resultaten från vetenskapliga studier om elöverkänslighet skiljer sig fortfarande från de drabbades egna erfarenheter, och ämnet kommer därför att förbli kontroversiellt under överskådlig tid. Till den slutsatsen kommer en arbetsgrupp som på regeringens uppdrag har tillsatts av det numera nedlagda Rådet för arbetslivsforskning (i dag delar av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap).

Arbetsgruppen har gjort en omfattande genomgång av forskningsläget och drar bl a följande slutsatser:

  • Extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (1-300 Hz) bedöms vara en möjlig cancerframkallande faktor. Detta utifrån studier av leukemi hos barn som bor nära kraftledningar och av kronisk lymfatisk leukemi hos vuxna som exponerats för förhöjda elektromagnetiska fält.
  • Det finns inga egentliga belägg för att de låga nivåer av elektromagnetiska fält som förekommer vid bildskärmar skulle orsaka hälsoproblem.
  • Det saknas vetenskapligt stöd för att mobiltelefoni skulle orsaka ökad risk för ohälsa. I värsta fall kan den egna användningen av mobiltelefon, vid dåliga sändnings- och mottagningsförhållanden, innebära radiofrekventa fält som ligger strax under de gränsvärden som bl a EU rekommenderar.

Forskningsunderlaget är magert, finner arbetsgruppen, särskilt när det gäller medelhöga frekvenser (300 Hz-1 MHz) samt extremt höga frekvenser (över 2-3 GHz). Angeläget just nu är att utreda om forskningsresultaten rörande GSM-telefoner (som använder 900 och 1 800 MHz) kan överföras till tredje generationens mobiltelefoner (på 1 900-2 200 MHz). I arbetsgruppens uppdrag har inte ingått att pröva alternativa förklaringar till upplevd elöverkänslighet, t ex påverkan från kemikalier.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor