Aggressivitet styrs av enstaka celler i hjärnan

En mushanne som får sällskap av en annan hanne i sin hembur brukar gå till angrepp. Striden gäller territoriet. Nu har forskare vid Karolinska institutet lyckats stoppa sådana slagsmål på ett ögonblick, genom att dämpa den elektriska aktiviteten i ett relativt okänt knippe nervceller långt ner i angriparens hjärna, så kallade PMv-celler. När forskarna i stället aktiverade samma celler hos en fridfull mus gick den till attack.

Forskarna använde något som kallas optogenetik, en metod som gör det möjligt att styra utvalda celler i hjärnan i realtid med laserljus via en fiberkabel genom skallbenet.

– Effekten är dramatisk, säger Christian Broberger, hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Aggression är ett viktigt beteende hos människan och alla andra djurarter, bland annat för att etablera hackordningen mellan individer.

 I ett experiment fick två möss mötas i en tunnel så trång att ingen av dem kunde vända. I det läget fortsätter en dominant hanne framåt, medan en underordnad backar. Samma hackordning gäller varje gång de möts. Christian Broberger och hans medarbetare kunde kasta om rollerna genom att stimulera PMv-cellerna hos den underordnade hannen, och samtidigt dämpa dem hos den dominante. Två veckor senare var det nya styrkeförhållandet kvar – trots att forskarna genomförde det uppföljande testet utan att mixtra med djurens hjärnceller.

Aggressivitet mellan människor är mer invecklat. Våld är ofta kopplat till samhällets normer, personliga erfarenheter och olika former av missbruk. Men Christian Broberger tror att de nya rönen om aggressionens neurobiologi hos möss i förlängningen också kan påverka oss människor.

– Man kan spekulera i om något läkemedel kan dämpa aktiviteten i PMv-celler, säger han.

Han hoppas också att forskningen om nervceller kopplade till aggressivitet ska bidra till bättre beteendeterapier för personer som lätt tar till våld.

De nya resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience.