Kyrkans incestförbud gynnade tillit

Varför är den kultur som kommer från Västeuropa så annorlunda jämfört med resten av världen? Här finns högt välstånd, välutbildad befolkning, låg korruption och demokratiska länder. Dessutom präglas befolkningen av individualistiska värderingar och en relativt hög tillit till främlingar. Detta är dokumenterat i massor av undersökningar, men det har varit svårt att förklara vad detta globala undantag beror på.

Nu har ett antal forskare från det relativt nya forskningsfältet kulturell evolution lanserat ett försök till förklaring som bygger på kyrkan och dess kamp mot incest och kusinäktenskap.

– Vi utgick ifrån den stora psykologiska variation vi kan se i världen, säger Jonathan F. Schulz, forskare i nationalekonomi vid Georg Mason university i USA och huvudförfattare till studien, som nyligen har publicerats i Science.

– Jag hade tidigare noterat att i vissa postkommunistiska länder hade man i enkäter och experiment uppmätt höga siffror för samarbetsvillighet, trots att tidigare kommunistländer i regel har låga siffror för just detta. I till exempel Tjeckien var befolkningen ovanligt samarbetsvillig.

Kyrkans koppling till familjepolitiken

När Jonathan F. Schulz och hans kolleger undersökte fler länder insåg de att länder som länge varit katolska i regel hade mer samarbetsvilliga befolkningar än andra. Där någonstans tog deras teori sin början. De anade att kyrkans koppling till familjepolitiken kan ha haft långsiktiga effekter.

Familj, klan och släkt har varit vår arts ursprungliga organisationsform. Blodsbanden har varit dominerande, och äktenskap inom gruppen har varit ett sätt att bygga gemenskap. Därav den starka kontrollen av kvinnans sexualitet. Under jordbruksrevolutionen krävdes ofta större organisationsformer, som i regel byggde på närbesläktade grupper, där kusinäktenskap var ett sätt att hålla samman egendomar inom det egna samhället.

Nutida psykologisk forskning visar dock att om vi växer upp i en miljö som formas av släktbaserade relationer, tenderar det att minska individualism och tillit till främlingar – man sluter sig i stället inåt.

Så hur förändrades då dessa urgamla mönster?

– Vårt svar är kyrkan. Det är förvånande hur starkt kyrkan angrep incest och kusinäktenskap redan under tidig medeltid. De var snarast besatta av frågan. Även Karl den store, som regerade 768–814, var aktiv i denna kamp, som givetvis tog tid, många hundra år, säger Jonathan F. Schulz.

Före den kristna kyrkans genomslag dominerades även Europa av släktrelaterade institutioner, kusinäktenskap, månggifte och starka ätter. Den katolska kyrkan skulle efter hand komma att dominera stora delar av Europa.

– Att gifta sig inom sin släkt eller lilla grupp har ju varit en urgammal strategi för att hålla ihop såväl kollektiv som egendomar, så detta var en rätt ny historisk vändning, säger Jonathan F. Schulz.

Kyrkan motarbetade även adoption, polygami och utomäktenskapliga relationer.

– Det betydde i förlängningen att ätter dog ut lättare, vilket innebar att kyrkan fick ärva egendomar när det inte fanns arvingar.

Forskarna konstaterar i sin analys att ju längre en region har präglats av den katolska kyrkan eller av låga nivåer av kusinäktenskap, desto mer individualistiska och benägna att samarbeta med främlingar är människor (se de tre graferna).

Allt detta understödjer de med en stor mängd data. Det finns till exempel ett starkt samband mellan hur länge ett land varit kristet och hur liten andelen kusinäktenskap är. På samma sätt finns ett nästan lika starkt samband mellan hur liten andelen kusinäktenskap är och hur starka de individualistiska värderingarna är. Också hur länge ett land har varit kristet har ett samband med hur starka de individualistiska värderingarna är. Och då är de västeuropeiska varianterna av kristendom mer effektiva än den östeuropeiska ortodoxa. När kyrkan delades i två, för omkring 1 000 år sedan, var den östliga kyrkan inte lika stark i sitt fördömande av kusinäktenskap som den katolska.

Kärnfamiljer gynnade individualism

Den katolska kyrkan förespråkade även mindre kärnfamiljer, vilket på sikt gynnade individualism och tillit till främlingar, eftersom detta byggde på att man måste samarbeta med människor utanför släkten.

Redan under tidig medeltid var kyrkan närmast besatt av incest, och ökade cirklarna av förbjudna släktrelationer. Samtidigt bejakades kärleksäktenskap, det vill säga ej arrangerade äktenskap, där de nygifta startade egna hushåll i stället för att flytta in hos den enes föräldrar – och detta gynnade på sikt individualistiska värderingar, menar forskarna.

Runt år 1500 kännetecknades stora delar av Europa av allt svagare ätt- och klansystem, monogama kärnfamiljer, relativt hög giftermålsålder och egna hushåll för nygifta. Allt detta var historiskt unikt. Andra delar av världen präglades då av polygami, klansystem och giftermål i ung ålder, där släkten hade stort bestämmande över partnerval.

Färre kusinäktenskap – fler blodgivare

Forskarna har till och med undersökt relationen mellan blodgivning och kusinäktenskap på regional nivå i Italien, och funnit ett intressant samband. I de regioner som har högre andel kusinäktenskap ger färre frivilligt blod till främlingar, även efter att forskarna kontrollerat för en mängd tänkbara alternativa förklaringar som utbildningsnivå med mera. På samma sätt är man mer benägen att låna pengar från släktingar än från banker i regioner med högre andel kusinäktenskap.

Vad tror du om de delar av världen där kusinäktenskap fortfarande är vanliga, Mellanöstern och Nordafrika – kommer det att förändras på sikt?

– I klanbaserade samhällen tar sannolikt sådana normer mycket lång tid att förändra. Förändringen i Europa tog många hundra år i en process av kulturell evolution.