Misstro mot vaccin frodas på sociala medier
De som hyser misstankar mot vaccin får i större utsträckning sina nyheter via sociala medier än via vanliga nyhetsmedier. Det visar ny amerikansk forskning.
Sommaren 2019 hade USA sitt värsta mässlingsutbrott på 25 år. Eftersom för få var vaccinerade kunde sjukdomen få fäste, trots att landet egentligen klassificerade mässlingen som utrotad redan år 2000. Händelsen är del av en global trend där även Sverige ingår, även om utbrottet i Göteborg december 2017 var mycket begränsat.
Beslutet att inte vaccinera sig själv eller sina barn kan bygga på felaktiga fakta om vaccin – något forskare nu visat är vanligare bland dem som främst får sina nyheter från sociala medier.
Myter om gifter och autism
Studien bygger på enkätsvar från omkring 2 500 amerikaner vid två tillfällen år 2019, före och efter det stora mässlingsutbrottet som ägde rum samma år.
Vid det första enkättillfället svarade omkring 18 procent att vaccin kan leda till autism, att det innehåller gifter eller riskfritt kan fördröjas till barnet blivit äldre. Inget av dessa påståenden stämmer.
– De allra flesta, 81 procent, ändrade heller inte åsikt under sommaren. Det var förvånande att se hur motståndskraftig felkunskapen var, säger studiens huvudförfattare Dominik Stecula, som forskar om vetenskapskommunikation vid Annenberg Public Policy Center.
Visste vi inte redan att felaktig information lätt får spridning på sociala medier?
– På ett sätt gör vi det, mycket forskning fokuserar dock främst på politiskt innehåll och ”fake news”. Därför ville vi föra vetenskapen framåt även på fronten med vaccininformation, säger Dominik Stecula.
Hög vaccinationsgrad i Sverige
I Sverige är dock vaccinmotståndet begränsat, säger Jonas Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare på Örebro universitetssjukhus.
– Det nationella barnvaccinationsprogramet är en framgångssaga, och vi har lyckats hålla stora infektionssjukdomar i schack.
Dock finns en del grupper där vaccinationsnivåerna är lägre. Som exempel lyfter Jonas Ludvigsson fram antroposoferna i Järna och vissa invandrargrupper där en del inte haft tillgång till vaccin i och med flykten från hemlandet.
Som barnläkare möter han själv skeptiska föräldrar.
– Jag tror att det enda sättet är att bemöta och lyssna på dem. Vara överens om att vi båda vill deras barns bästa. Låta dem ge sina motargument, och sedan förklara varför jag tycker att barnet ska vaccineras. På så sätt har jag flera gånger nått fram till föräldrar som först vägrat, säger han.
Däremot upplever han att tonen bland vaccinationsmotståndarna skruvats upp de senaste åren, något han själv blev varse efter en debattartikel för några år sedan om vikten av att vaccinera.
I kommentarsfältet stod då bland annat ”Du är säkert barnlös, ful och dum i hela huvet. Ta och tvätta tungan med tvål och uttala dig om det du kanske förstår något om.”
– Den samtalstonen hade jag inte mött för 15 år sedan, och där tror jag att sociala medier spelar roll, säger han.
Studien publicerades i första numret av Harvard Kennedy School Misinformation Review.