Vetenskap spelar roll i krig

När Forskning & Framsteg 3/2022 skickades till tryck i början av mars hade Rysslands krig mot Ukraina pågått i en dryg vecka. Då visste jag inte hur situationen skulle utvecklas i det land som utsätts för ”en naken aggression utan motstycke i modern historia”, för att låna ett uttryck från Östeuropaforskaren Martin Kragh. Vad jag däremot visste var att vetenskapen är tätt förbunden med kriget. Den hjälper oss att förstå vad som händer – som de linjer Martin Kragh drar från dagens krig till Sovjetunionens fall och andra imperier som historien har sprungit ifrån.

Den medicinska vetenskapen och det kirurgiska hantverket hjälper oss att läka de fysiska sår som kriget så brutalt river upp i alldeles vanliga kroppar som din och min. Per Snaprud har besökt en utbildning i traumakirurgi, där kirurger lär sig rädda offren för gängvåldet. Reportaget skrevs före Rysslands invasion. När jag läser det nu har jag så klart det skriande behovet i Ukraina för min inre blick.

Under krigets första helg deltog jag i en manifestation där en man läste upp en lista från sin syster, som arbetar på en akutmottagning i Ukraina. Det var då som krigets brutalitet verkligen sjönk in i mig. Brodern räknade upp smärtstillande läkemedel, förband för brännskador, kirurgiska saxar och allt annat som snabbt tagit slut i Ukraina.

När jag kom hem tog jag upp Sergej Lebedevs roman Debutant som följer en kemist som utvecklar en lätt fiktionaliserad variant av nervgiftet novitjok. Läs min recension av romanen, som är en påminnelse om att vetenskapen inte är god i sig, utan att man alltid måste fråga sig vem den nya kunskapen tjänar.