”Liberalernas väljare mer positiva till mångfald än partiet”

Svenskarna har blivit mer positiva till mångfald 2022 jämfört med de två senaste mätningarna, visar Mångfaldsbarometern. Men det är stor skillnad i inställning mellan väljare med olika partisympatier, enligt Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Publicerad
Sergels torg

Svenskarna har blivit mer positiva till utrikesfödda och mångfald, visar den senaste Mångfaltsrapporten.
Bild: Getty images.

74 procent av svenskarna tycker att Sverige berikas kulturellt av människor med utländsk bakgrund – det visar enkätundersökningen Mångfaldsbarometern som Högskolan i Gävle genomför. Vartannat år svarar drygt tusen slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige på hur de ställer sig till olika påståenden om utrikesfödda och mångfald.

Svenskarnas inställning till mångfald blev mer negativ efter den stora flyktingvågen 2015, men det vände redan 2018 och den nya rapporten visar på en fortsatt ökning av andelen som anser att invandringen berikar Sverige kulturellt. Sedan 2016 har andelen positiva svar ökat med 15 procentenheter.

Fereshteh Ahmadi
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, är ansvarig för Mångfaldsbarometern.
Bild: Privat

– Vi är inte tillbaka på samma nivå som innan krisen men trenden är uppåtgående. Fortfarande finns det vissa negativa aspekter, som att många vill se krav på att man måste anpassa sig till svensk kultur, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern.

81 procent instämmer i påståendet att utrikesfödda måste anpassa sig till svenska vanor och traditioner.

Klyfta mellan parti och väljare

När det gäller kriminalitet i utsatta områden har de svarande fått ta ställning till fyra möjliga orsaker. 79 procent anser att fattigdom, utanförskap och arbetslöshet är orsaken. 67 procent anser att vissa människor som bor i utsatta områden har någon typ av inlärningsproblem orsakat av kultur, religion eller våld i familjen. 48 procent anger social diskriminering som skäl till problemen, medan 40 procent kopplar brist på poliser till ökad brottslighet.

I de två senaste rapporterna har undersökningen även inkluderat partisympatier och det är stor skillnad i inställning till invandring mellan väljare från olika partier. Mest positiva är personer som sympatiserar med Miljöpartiet. När svaren på de olika påståendena i undersökningen vägs samman är 100 procent av MP:s väljare ganska eller mycket positiva till mångfald, medan motsvarande siffra för SD är 5 procent (29 procent är neutrala).

Totalt för högerblocket (SD, KD, M och L) är 28 procent positiva till mångfald. Bland väljarna till vänster och mitten (V, S, C och MP) är 71 procent positiva till mångfald. Men skär man statistiken på ett annat sätt framträder andra mönster. Det är snarare de konservativa väljarna (KD, M och SD) som är mindre positiva till mångfald än genomsnittet. Av Centerns väljare är 79 procent positiva till mångfald, siffran för Liberalernas väljare är 95 procent.

– Det mest överraskande i undersökningen är klyftan mellan en del partiers ledare och sympatisörer. Det gäller särskilt Liberalerna. Det finns en markant skillnad mellan väljarnas inställning och det man hör när deras ledare pratar om mångfald och åtgärder som rör invandrare.

Farlig bild av folket

Mångfaldsbarometern undersöker också hur ofta svenskar träffar och umgås med utrikesfödda, till exempel på arbetsplatsen eller i grannskapet. Och sambandet är tydligt: De som är positiva till mångfald är samma personer som har egen erfarenhet av att ha regelbunden kontakt med utrikesfödda.

– Ju mer man umgås, desto mer positiv blir man till mångfald. Det räcker inte att det finns en flyktingförläggning i samhället, det är de som möter utrikesfödda på jobbet eller i studierna som är mer positiva, säger Fereshteh Ahmadi.

Samtidigt som Mångfaldsbarometern visar att svenskarna har blivit mer positiva till mångfald och i högre utsträckning anser att utrikesfödda berikar Sverige kulturellt, har den politiska och mediala debatten gått i en annan riktning, menar Fereshteh Ahmadi. Den minoritet som är väldigt negativt inställd hörs mer nu och är mer konfrontativ.

– Det finns en tendens att man målar bilden av att folk är emot invandrare och det är en jättefarlig sak. Jag är själv från Iran och för två år sedan började jag märka av en invandrarfientlighet som jag inte sett tidigare under mina 40 år i Sverige.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Hon berättar om ett tillfälle när hon väntade på bussen och en främmande människa sa åt henne att hon skulle gå hem.

– Jag förstod inte riktigt för jag skulle ju ta bussen, men då förtydligade personen sig och sa att jag skulle gå tillbaka till mitt hemland. Jag blir chockad för sådant hände inte tidigare, säger Fereshteh Ahmadi.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor