Avhandling om politisk islam till åklagare

Den 10 februari i år lade forskaren och samhällsdebattören Sameh Egyptson fram sin avhandling i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet. Titeln på den 700 sidor tjocka avhandlingen är Global politisk islam? – Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige och den ledde till en intensiv debatt, både om innehållet och om den vetenskapliga metoden.

Egyptsons övergripande slutsats är att Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och dess organisatoriska nätverk utgör Muslimska brödraskapets svenska gren ”i tanke, ord och handling ända sedan etableringen i början på 1980-talet”.

Sameh Egyptson anmäldes till Npof, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, för påstådda brister i metoden. Ännu har inget beslut fattats i det ärendet. Han anmäldes även till Önep, Överklagandenämnden för etikprövning, för att forskningen ansågs innehålla känsliga uppgifter om namngivna personer och därför borde ha etikprövats på förhand. Forskare är skyldiga att ansöka om tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten om en planerad studie uppfyller några av de kriterier som specificeras i etikprövningslagen.

Nu har Önep meddelat att de går vidare och åtalsanmäler Sameh Egyptson för brott mot etikprövningslagen. En fällande dom kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader.

– Jag välkomnar den här utredningen och resultatet av den. Jag anser att jag har agerat inom forskningsreglerna och jag litar på demokratin, säger Sameh Egyptson.

Önep skriver i beslutet att han har hanterat känsliga personuppgifter med koppling till politisk uppfattning och religiös övertygelse, samt uppgifter om brottmålsdomar. Sameh Egyptson har invänt att de berörda personerna själva har offentliggjort uppgifterna. Han säger också att avhandlingen är resultatet av ett 20 år långt arbete och att han påbörjade forskningen innan lagen om etikprövning trädde i kraft 2004.

Öneps slutsats är att avhandlingsarbetet visserligen påbörjades innan lagen infördes, men att forskningens inriktning ändrades efterhand och även efter att etikprövningslagen trätt i kraft. Nämnden anser därför att en ansökan om etikprövning borde ha gjorts. Eftersom Sameh Egyptson var doktorand faller det formella ansvaret på forskningshuvudmannen, i detta fall ytterst på institutionens prefekt. När ärendet nu har lämnats till Åklagarmyndigheten är det därför inte helt tydligt vem det är som riskerar att dömas.

Många forskare har kritiserat etikprövningssystemet och i våras skrev cirka 2 500 forskare under ett öppet brev till riksdagen med krav på att systemet görs om. Utbildningsminister Mats Persson (L) meddelade kort därefter att regeringen vill undersöka möjligheterna att förbättra systemet för etikprövning.

Kritiken har bland annat handlat om orimliga konsekvenser av att etikprövningslagen utgår från GDPR:s definition av känsliga personuppgifter. Forskare måste exempelvis ansöka om etikprövningstillstånd för att studera politikers offentligt uttryckta åsikter, eftersom politiska uppfattningar definieras som känsliga uppgifter. Kritikerna menar att lagen är utformad för medicinsk forskning och inte är anpassad för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I brevet till riksdagen kallades etikprövningssystemet för ett ”akut hot mot svensk samhällsvetenskap och humaniora”.

Sameh Egyptson instämmer i kritiken och påpekar att inget ännu har skett för att förbättra systemet.

– Det är en katastrof om Önep anser att man inte kan använda offentliga uppgifter om politisk och religiös övertygelse, eller offentliga domar. Om man inte kan skriva att Göran Persson är socialdemokrat så måste man lägga ner den samhällsvetenskapliga forskningen, säger Sameh Egyptson.

Läs mer om etikprövningssystemet och kritiken i reportaget Snygghet utmanar forskningens etik.