Avloppsjobb gav läkarna avgörande ledtråd

”En torsdagskväll i oktober 2023 kom en man i 50-årsåldern in till akuten efter att ha svimmat. I tre dagar hade han haft feber, huvudvärk, ont i muskler och leder, samt varit illamående och hostat. Han var trött och medtagen men feberfri och med stabil andning och cirkulation. Blodprov visade på högt C-reaktivt protein och låga nivåer av blodplättar. Leverprover avslöjade förhöjda värden av bilirubin, ett prov för gulsot, och även njurarna var påverkade.

På vårt sjukhus kallas vi infektionsläkare in som konsulter på akuten, vid fall som är lite ovanliga och där det är svårt att ställa diagnos. Det var inte jag som träffade honom på akuten, utan två kollegor som först misstänkte infektion i luft- eller urinvägarna. Man tog blod- och urinprov för odling och mannen fick cefotaxim, ett brett antibiotikum som verkar på bakterier i just urinvägar och lungor. Men han försämrades – blodtrycket sjönk och han kräktes. På morgonen var han uttorkad trots att han fått tre liter Ringer-acetat för att återställa vätskebalansen. Även hjärtat tycktes påverkat, vilket kan ske när flera organsystem påverkas, som vid sepsis. Han sändes därför till intensivvårdsavdelning, där antibiotikabehandlingen breddades med två andra slags antibiotika.

Sedan fick vi en avgörande ledtråd.

Mannens fru blev uppringd av hans arbetsgivare och hon kontaktade ansvarig intensivvårdsläkare, som direkt ringde oss. Mannen arbetade med avlopps-relining och arbetsgivaren, som även var verksam i Danmark, hade en ökad vaksamhet för infektion med leptospirabakterier. Det är en zoonos där djur, ofta brunråttor, smittar människor. Sådana prover behöver analyseras via Folkhälsomyndigheten och de gick iväg 18 timmar efter att patienten kommit in. Parallellt togs prov för virussjukdomen sorkfeber, eftersom han även varit i Ockelbo i Gästrikland, och den infektionen är vanligast norröver.

Vi fick vänta över helgen på provsvar, totalt sju dagar. Leptospira­infektion täcks av de antibiotika han fått så dröjsmålet gjorde inget, men som hans ansvariga läkare kände jag: ”Kom igen – nu vill vi ha det här svaret!” I väntan på provsvar hann jag läsa på om leptospiros och en allvarlig form stämde bra in på mannens symtom. Efter fyra dygn flyttades han från IVA till infektion och vi kunde minska antibiotikabehandlingen. På Folkhälsomyndigheten analyserades prover för både bakterie-dna och antikroppar. Det första antikroppstestet var negativt, men prov för bakterie-dna var positivt i både urin och blod.

Leptospirabakterien är vanlig i Asien och subtropiska områden. Smitta har setts från exempelvis Thailand när man varit i kontakt med stillastående sötvatten. Smittrisken är hög om vattnet har inslag av avloppsvatten där råttor kissat – sådant utsätter vi oss inte för hemma så ofta om man inte direkt jobbar med det. Diagnosen leptospiros kan man även tänka på vid översvämningar efter skyfall och vid vattensport. Den kan slå olika hårt. Mellan 5 och 10 procent blir allvarligt sjuka i gulsot, njursvikt och lungblödning, vilket då kallas Weils sjukdom. Vår patient låg på sjukhus totalt 16 dagar men blev helt återställd.

Man kan misstänka att fler smittas än vad vi vet, men de flesta får sannolikt bara influensaliknande symtom och tillfrisknar av sig själva. Dessutom dör bakterien av flera av våra vanligaste antibiotika. För oss inom sjukvården är det viktigaste att patienten tillfrisknar även om smittkällan inte slås fast.

Tillsammans med kollegor från Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Stockholm beskrev vi fallet i Läkartidningen och några läkare har därefter mejlat mig om liknande fall där patienter arbetat med just avlopp. Infektionen ska smittskyddsanmälas men det missas ibland. Därför är det bra att lyfta kunskapen, även hos allmänheten. 

Under våren har vi haft några sorkfeberfall med njurpåverkan och då har jag även haft leptospiros i bakhuvudet. Vi infektionsläkare är vana att fråga om vad folk jobbar med, var man har rört sig och om man har hanterat djur eller fåglar. Arbetar någon med avlopp reagerar jag nu direkt efter att ha haft två leptospiros-fall inom loppet av ett halvår.

Det andra var i maj 2024, en kollega till den första patienten som av honom fått ett kort med texten ’Om jag får feber och blir sjuk – tänk på leptospiros’. Han kom in till ett annat sjukhus som direkt ringde oss och frågade om det kunde vara det. Jag hade sedan hand om honom och han blev lyckligtvis inte lika allvarligt sjuk.”

Berättat av Ida Söderqvist, specialistläkare vid infektionskliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm, för Lotta Fredholm.