Forskare: Så blir hemarbetet bättre för hälsan
Tydlighet från chefen, avgränsningar och gärna larm som påminner om pauser. Så får du hemarbetet att fungera bättre, enligt Linda Widar, arbetshälsovetare vid Högskolan i Gävle.
Bild: Getty Images
Linda Widar forskar om hur distansarbete påverkar vår hälsa. Hennes nya studie visar att universitetsanställda som jobbar mycket hemma kan uppleva mer stress och osäkerhet kring sin plats i organisationen (läs mer om studien i faktarutan).
Men det finns också råd att hämta om ett hälsosamt distansarbete baserat på både hennes studier och tidigare forskning.
– Den sociala relationen med chefen spelar stor roll, att man har stöd från både sin chef och organisation. Man ska också ha den utrustning och det material som behövs för att kunna utföra jobbet på ett bra sätt, säger Linda Widar.
Jobba hemifrån utan att bli stillasittande
Det finns en risk att personer som arbetar hemma rör på sig mindre. På en arbetsplats finns fler naturliga pauser för fika och lunch med kolleger, vilket kan vara en förklaring, enligt Linda Widar.
– En studie har visat att man tar färre pauser när man arbetar på distans. Därför kan det vara bra att ställa ett larm efter 45 minuter, som är den rekommenderade gränsen för stillasittande. Sedan ska man upp och röra på sig.
Hur mycket någon rör på sig i hemmet är förstås högst individuellt. Vissa går omkring och plockar medan andra glömmer bort tiden och blir stilla längre. Hur den sociala situationen ser ut runt om påverkar förstås också, förklarar Linda Widar.
– Det finns en högre risk att sitta still om man är ensam.
Finns det skillnader mellan hur kvinnor och män hanterar distansarbete?
Enligt Linda Widar är forskningen splittrad i frågan.
– Det finns tendenser som visar att kvinnor kan dra större nytta av hemarbete, men också att det kan belasta dem mer eftersom det finns risk för en ökad samlad arbetsbörda.
Här kan du läsa om hur kvinnor slits ut av det så kallade tredje skiftet.
Bestäm var och när du ska arbeta
Vid hemarbete är det bra att skapa avgränsningar som fungerar, både i tid och rum. Det här rådet är nära kopplat till ett gott råd om ledarskap vid distansarbete – att som chef vara tydlig.
– Det kan vara bra att skapa någon slags avgränsning mellan privatlivet och arbetet, som en separat yta för arbetet. Det finns en risk för gränslöst arbete även i tid och därför är det bra för en chef att vara tydlig med att vad man förväntas göra hemma.
Men vissa personer, särskilt småbarnsföräldrar, kanske behöver lägga arbetstid på kvällar för att klara av hemarbete. Det behöver inte vara stressande, enligt Linda Widar. Tvärtom.
– Det kan vara positivt att kunna förskjuta arbetstid, visar också forskning om balansen mellan privat och arbetsliv. Och det är naturligtvis okej om det känns bra med den friheten. Men som arbetsgivare är det viktigt att förmedla att de anställda inte ska jobba mer än de brukar. Det ska inte bli 9–10-timmars arbetsdagar.
Separerar arbete och privatliv
Linda Widar jobbar själv ofta på distans och vill gärna separera arbete från privatliv vad gäller plats.
– Jag försöker skapa en yta där jag arbetar och ha ytor där jag inte gör det. Att lämna den platsen när arbetsdagen är slut är psykologiskt viktigt för mig. Jag vill inte bli påmind om mitt arbete vid köksbordet eller i soffan. De platserna är till för privatliv och återhämtning.
Tips för att jobba hemma
· Som chef – var tydlig i vad som förväntas av dem som arbetar hemma, både vad gäller arbetstid och innehåll.
· Som anställd – tänk på att den sociala kontakten med chef och kolleger är viktig.
· Tänk på att röra på dig, sitt inte still mer än 45 minuter åt gången!
· Ersätt de ”naturliga” rörelserna till och från jobbet med andra pauser hemma.
· Separera gärna arbete och privatliv så gott det går i tid och rum. Här kan du läsa om olika strategier för det.
· Frigör utrymme för återhämtning.
Källa: Linda Widar
Studie om distansarbete
Studien om distansarbete kopplat till trötthet och stress är gjord av folk- och arbetshälsovetare Linda Widar vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Den visar att de som arbetar hemma mer frekvent upplever högre stress, och mer osäkerhet kring sin plats i organisationen.
Fakta kring studien:
· Enkätstudie med 392 adjunkter, lektorer och professorer från sex svenska universitet och högskolor.
· Frågorna var relaterade till hälsa, arbetsrelaterad stress, återhämtning, balans mellan arbete och privatliv och arbetsmotivation i relation till frekvens av distansarbete.
· Majoriteten av deltagarna i studien distansarbetade flera gånger i månaden eller veckan.
· Resultaten visade att en hög frekvens av distansarbete (flera ggr/vecka) var relaterat till ökad stress och intrinsic organisational conflict – begreppet innefattar autonomi och konflikter i arbetet och handlar om vilken ”plats” man har i organisationen.
· Resultaten kan vara en effekt av höga krav i arbetet, arbetsmiljön i akademin har präglats av detta under lång tid.
Nu går forskarna vidare med nya analyser, bland annat undersöks distansarbetares fysiska rörelser, puls och kortisolhalt i saliven.
Mer om studien finns att läsa här. 
