Gamla skogar slukar oväntat mycket kol

Skogens jord fungerar som en kolsänka. Svampar och mikroorganismer bryter ner organiskt material till humusjord och lagrar på så sätt kol i jorden. Den rådande uppfattningen har varit att kolet i humuslagren härstammar från den så kallade fallförnan, exempelvis från blad och barr som faller till marken. Men de nya rönen visar att merparten av kolet lagras djupare ner i marken. Forskarna har konstaterat att 50–70 procent av jordmånens lagrade kol härstammar från förmultnande rötter och mykorrhizasvampar, som lever i symbios med rötterna. Humuslagret byggs alltså upp underifrån snarare än ovanifrån.

Forskarteamet har studerat hur kol omsätts i jorden på 30 skogsbeklädda öar i sjöarna Uddjaure och Hornavan i Norrbotten. Öarnas skogar varierar i ålder. Forskarna åldersbestämde kolet i jordmånen med hjälp av kol 14-analyser. De fann att kolet i humuslagren var för ungt för att ha kommit dit genom nedbrytningsprocesser i jordens toppskikt. Slutsatsen blev att kolet måste ha nått humuslagret på ett snabbare sätt.

­– Våra studier visar att kolet flödar ner i marken via trädens fotosyntes. Trädens rötter förser mykorrhizasvamparna med kolhydrater som bildats vid fotosyntesen. Kolet i marken härstammar därför till stor del från förmultnande mykorrhizasvampar, och inte från barr och kvistar i ytlagret, säger Karina Clemmensen, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och huvudförfattare till den nya studien som har publicerats i Science.

Forskarna analyserade även halten av bundet ergosterol i öarnas jordprofiler, ett ämne som visar hur mycket nedbruten svamp jorden innehåller. De fann att halten är högre ju äldre skogen är. I de äldsta skogarna, som var flera tusen år gamla, var halterna så höga att ungefär 70 procent av kolet i jorden beräknas komma från svamp. I så gamla skogar ökar inte biomassan, eftersom det inte finns plats för flera träd. Men studien visade att kolinlagringen på detta sätt fortskrider även efter det att skogens tillväxt har avstannat.

– Man kan alltså se att även riktig gammal skog fortsätter att lagra in kol, något som bör beaktas inom skogsbruket, säger Karina Clemmensen.

Tidigare studier har visat att 16 procent av allt markbundet kol på jorden i finns i skogarna på det norra halvklotet. Det medför att dessa skogar har en central roll i den globala kolcykeln. En ökad förståelse för hur skogen binder kol är betydelsefull, inte minst i perspektivet av en tilltagande växthuseffekt.

—–

Artikeln har rättats, eftersom Sveriges lantbruksuniversitet SLU tidigare hade ett felaktigt namn i texten.