Hur många dog egentligen av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl?

Det var inte den dåvarande Sovjetledningen som slog larm om att det skett en olycka vid kärnkraftverket i Tjernobyl natten till lördagen den 26 april 1986. I stället kom de första varningssignalerna från kärnkraftverket i Forsmark i Uppland, 130 mil norr om Tjernobyl.

Två dagar efter olyckan uppmättes förhöjda strålningsvärden på ett par skor när en anställd kom till sin arbetsplats vid Forsmark på måndagsmorgonenen. 600 personer evakuerades innan det stod klart att det inte fanns någon förhöjd aktivitet inomhus, strålvärdena som gav utslag var i stället kopplade till gräset utomhus.

Först samma kväll bekräftades kärnkraftsverksolyckan av dåvarande Sovjetunionen. Under olycksnatten hade det genomförts säkerhetstester i anläggningen i Tjernobyl, som ligger i dagens Ukraina. Delar av säkerhetssystemet var tillfälligt avstängt, och reaktor 4 slets sönder i samband med en effekttopp. Grafiten i reaktorn fattade eld och det radioaktiva materialet spreds med vinden över Europa.

På söndag 26 april 2026 har det gått 40 år sedan olyckan, som är den hittills största som inträffat i ett kärnkraftverk. Men att beräkna vilka konsekvenserna har varit för liv och hälsa har varit en svår och kontroversiell fråga. De beräkningar av antalet döda som gjorts genom åren skiljer sig kraftigt, med uppgifter om allt från 30 döda till uppemot 985 000.

Både de lägsta och de högsta bedömningarna har blivit kraftigt ifrågasatta. Det som gör det svårt att bena ut frågan är bland annat att det inte bara är strålningen som påverkar människor. FN gjorde en stor utredning som presenterades 2002 där antalet döda till följd av Tjernobylolyckan beräknades till 4 000, inklusive framtida dödsfall till följd av cancer. Där påpekades också att det fanns många indirekta hälsoeffekter av olyckan. Mer än 100 000 personer evakuerades från sina hem, vilket i sig innebar stress och kunde ge de berörda sociala och ekonomiska bekymmer som försämrar hälsan.

De flesta bekymrar sig ändå mest över riskerna med den osynliga strålningen från de radioaktiva ämnen som spreds.

Radioaktivitet innebär att det finns atomkärnor som är instabila och kan sönderfalla genom att slunga ut en energirik partikel (eller flera), och den rest som blir kvar utgör ett nytt grundämne. Det är den utslungade partikeln som är strålningen. Det farliga är när strålningen bromsas in i levande celler. Energin kan då slå sönder molekyler, till exempel dna. Om cellen påverkas för mycket dör den, men om den lyckas överleva kan ofta skadorna repareras. En risk är att cellen kan leva vidare med felaktiga reparationer som leder till cancer.

Joachim Nilsson är forskare och nuklearmedicinsk sjukhusfysiker på institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet. Han är också med i Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer vid Karolinska institutet, och i Socialstyrelsens medicinska expertgrupp för radionukleära frågor.

Han konstaterar att det finns huvudsakligen två hälsoeffekter som är intressanta att titta på. Dels handlar det om den omedelbara effekten, som uppkommer inom dagar eller veckor, och kallas för akut strålskada.

En tidig rapport från Internationella atomenergiorganet, IAEA, slog fast antalet omedelbara dödsfall vid Tjernobyl till 31, varav två personer dog i den första explosionen och 28 var brandmän och militärer som arbetade i reaktorbyggnaden och som avled av akut strålskada. En person dog av hjärtattack.

– De första symtomen på akut strålskada är kräkningar, hudskador och diarréer. Här råder det inga tvivel om siffrorna, men den stora tvistefrågan är cancerstatistiken, säger Joachim Nilsson.

Risken att utveckla cancer ökar även vid lägre strålningsdoser. Effekten är svårfångad i Sverige och i många andra länder eftersom det rör sig som om så små halter. Redan här börjar det bli komplicerat, menar Joachim Nilsson.

– Men vi vet att det har skett en ökning av sköldkörtelcancer hos ett antal tusen barn och unga i området nära Tjernobyl. Det är vi ganska säkra på. De tog inga jodtabletter och fick i sig mycket jod från mjölken de drack, säger Joachim Nilsson.

För att inte radioaktivt jod-131 ska ansamlas i sköldkörteln kan man ta tabletter med stabilt jod. Jod-131 har en halveringstid på 8 dagar, men hann göra skada den närmaste tiden efter olyckan.

Joachim Nilsson hänvisar till en rapport från Internationella forskningsinstitutet för cancer, IARC, som beräknar antalet fall av sköldkörtelcancer till 16 000 och 25 000 fall av övrig cancer, sammanlagt cirka 40 000 cancerfall. Då handlar det alltså om cancerfall och inte dödsfall.

– Det är en viktig skillnad, alla har använt olika tidshorisont och olika mått. Men det skulle förvåna mig om siffrorna avvek mycket från det som framkommit av IARC, säger Joachim Nilsson.

Mindre än 1 procent av de drygt 4 000 barn och ungdomar som diagnostiserades med sköldkörtelcancer mellan 1995 och 2002 i Vitryssland, Ryssland och Ukraina har dött av sjukdomen. Övriga har svarat bra på behandlingen, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO.

När alla effekter av Tjernobylolyckan ska summeras blir det alltså en svår uppgift att bedöma hälsoeffekterna. Det är den viktigaste anledningen till att uppskattningarna har varierat så mycket. Det svåraste är att få ett tillförlitligt mått på effekterna av de riktigt låga stråldoserna långt från olycksplatsen.

Efter kärnkraftsolyckan spreds radioaktiva ämnen med vinden till de nordiska länderna. I Sverige blev nedfallet av långlivade radioaktiva ämnen, som strontium-90 och plutonium, mycket litet. I dag är Cesium-137, med en halveringstid på 30 år, den enda radionuklid från nedfallet som fortfarande har betydelse i Sverige.

De riktigt små doserna blir omöjliga att skilja från den naturliga bakgrundsstrålningen från marken, som varierar på olika platser. När vi flyger får vi också strålning från rymden som ökar ju högre upp i atmosfären man befinner sig.

– Om man nu bor i de områden som exponerades mest i Sverige och äter lite svamp, bär och viltkött så motsvarar strålningsbidraget från Tjernobyl ungefär en till två resor tur och retur till Thailand under en livstid, säger Joachim Nilsson.

Han konstaterar också att effekten av luftföroreningar är betydligt värre för folkhälsan. Exakt hur många dödsfall som går att koppla till ökad cancerförekomst i Sverige efter Tjernobyl-olyckan är alltså svårt att modellera. Detta trots att nedfallet har kartlagts noga här, till skillnad från i många andra länder. Den bästa beräkningen ligger runt 800 fall, varav 300 dödsfall.

– De här fallen är omöjliga att särskilja kliniskt. Det går inte att säga att de här cancerpatienterna skiljer sig från andra cancerpatienter. Men något annat som skiljer mellan de här olika uppskattningarna är lågdosområdena. Vissa tar med även de lägsta siffrorna och räknar varenda kotte, medan andra tycker att det är så brusigt att det inte går att få tillräckligt bra data, säger Joachim Nilsson.

En som intresserat sig för de relativt små talen är Martin Tondel, som är forskare i arbets- och miljömedicin på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Han har till exempel gjort en långtidsuppföljning i cancerregistret  av de 2,2 miljoner invånare som 1986 bodde i de nio län som påverkades mest av nedfallet från Tjernobyl, både via kontaminerade livsmedel och från själva markbeläggningen. De fann en svagt ökad förekomst av cancer i tjocktarmen, bukspottskörteln och magsäcken hos män samt en viss ökning av lymfkörtelcancer hos kvinnor. Men riskökningarna är mycket små och det går inte att säga att det föreligger ett orsakssamband.

– Lymfom är den enda av de här sjukdomarna som inte är tydligt kopplad till strålning sedan tidigare. Det är ett nytt fynd, men varje nytt fynd måste förstås bekräftas i fler studier, säger Martin Tondel.

I en studie från 2026 beräknas att Tjernobylolyckan förväntas orsaka 377 extra cancerfall hos män och 448 hos kvinnor i Sverige 50 år efter olyckan, fram till 2035.

– Risken att drabbas av cancer under sin livstid är redan 30 procent, en på tre. Riskökningen från Tjernobyl är alltså försvinnande lite för en person. Uppskattningsvis inträffar 2,8 miljoner cancerfall ändå under den här tidsperioden i Sverige, och vi ser här en riskökning med ytterligare drygt 800 fall, säger Martin Tondel.

Människor i Härnösand hade högst individuell riskförhöjning, med 8 extra fall på 10 000 invånare. Studierna har dock kritiserats.

– Osäkerheten i den här typen av studier är stor, exempelvis när det kommer till brister i dosuppskattningar. Men det är viktigt att förstå så mycket som möjligt. Det är belagt att även små doser av strålning kan öka risken för cancer, även om risken är låg, säger Martin Tondel.