”Natomedlemskap viktigt – men inte hela lösningen”

Sverige bör gå med i Nato trots att det kan provocera Ryssland, menar statsvetaren Rikard Bengtsson. Samtidigt betonar han att ett Natomedlemskap inte löser alla våra säkerhetspolitiska problem.

Text Oskar Alex
Publicerad
Två män och en kvinna leendes

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde möter Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i början av april 2022.
Bild: Nato

Intervjun är gjord veckan innan Sverige ansökte om medlemsskap i Nato 18 maj 2022.

Inom kort väntas Socialdemokraterna lämna besked i frågan om de stödjer ett svenskt Natomedlemskap. F&F ställer sju frågor om beslutet till statsvetaren Rikard Bengtsson vid Lunds universitet.

1 | Vilka är de främsta argumenten för ett svenskt Natomedlemskap?

– Förutsättningen för att vår alliansfrihet ska vara trovärdig är ett starkt svenskt försvar. Samtidigt har Sverige nedmonterat försvaret sedan det kalla kriget fram till annekteringen av Krim år 2014.

Rikard Bengtsson
Rikard Bengtsson är docent vid Lunds universitet och forskar främst om säkerhets- och försvarspolitik samt internationella relationer. Mellan åren 2012 och 2016 arbetade han i Regeringskansliet som ämnessakkunnig i Statsrådsberedningen och Utrikesdepartementet.
Bild: Privat

– Vi skulle kunna expandera försvaret i stor skala för att göra alliansfriheten mer trovärdig, men det skulle ta väldigt lång tid. Dessutom skulle avsevärt mindre resurser kunna satsas på andra politiska områden.

– Med ett Natomedlemskap ökar den avskräckande effekten då vi omfattas av de ömsesidiga försvarsgarantierna inom ramen för artikel 5 i Natofördraget. Regelbundna övningar och samarbeten med andra länders försvarsmakter, exempelvis kring utvecklingen av försvarsmateriel, skulle också stärka det svenska försvaret.

– Mycket av det har vi redan, då vi under många år har kommit allt närmare Nato i samarbetsformer av olika slag. Men artikel 5 kan man inte samarbeta sig till.

2 | Vilka är de främsta motargumenten?

– På kort sikt kan det provocera Ryssland, som har markerat att de inte vill se att Sverige och Finland går med. Det går inte säkert att veta vilken reaktionen skulle bli.

– Som Natomedlem bygger man sin avskräckning delvis på kärnvapen, och i delar av det svenska politiska etablissemanget är detta väldigt känsligt. Det är en av frågorna i den socialdemokratiska diskussionen.

– Vi förbinder oss dessutom att bistå andra Natoländer som åberopar artikel 5. Det är visserligen ett svenskt beslut i vilken omfattning vi skulle bidra. Men beredskapen att ställa resurser till förfogande, eventuellt i form av svenska trupper, måste finnas.

– Sedan har Sverige under sin långa alliansfria tid varit medlare i olika konflikter, och vissa befarar att det skulle bli svårare eller omöjligt med ett Natomedlemskap. Andra gör bedömningen att det inte behöver bli så, och pekar på Norge som ett exempel.

3 | Hur påverkas vi av Finlands beslut om Natomedlemskap?

– Om Finland går med utan Sverige blir det en väldigt märklig säkerhetspolitisk situation tycker de flesta, där vi är de enda i Östersjöområdet som är utanför Nato. Då blir Sverige, som alliansfritt, mer utsatt.

– Vi har dessutom långtgående avtal om säkerhetspolitiska frågor med Finland, vilket har utvecklats som en konsekvens av att båda länder är alliansfria. Om Finland går med men inte vi, försvinner förutsättningarna för detta samarbete och det är osäkert i vilken omfattning det kan ersättas med någonting motsvarande. 

4 | Vad händer om Socialdemokraterna stödjer ett svenskt medlemskap?

– Då finns en bred majoritet i riksdagen för ett svenskt medlemskap, och regeringen lär ganska omgående lämna in en ansökan och koordinera det med Finland. Det finns inget stort politiskt stöd för en folkomröstning.

– Jag tänker mig att processen därefter ganska snabbt utmynnar i ett enhälligt ja från Natoländerna, sannolikt vid alliansens toppmöte i slutet av juni. Sedan börjar en process där beslutet om att Sverige och Finland får tillträda Natofördraget ska ratificeras i samtliga medlemsländers parlament.

5 | Är det säkert att alla parlament säger ja?

– Man har från Nato:s håll varit tydliga med att det vore oproblematiskt att ta med Sverige och Finland. En viktig del av dynamiken inom Nato handlar om Östersjön och de baltiska länderna. Jag tror de flesta gör bedömningen att ett svenskt och finskt medlemskap skulle stärka säkerheten i detta område.

6 | Vad tycker du om argumentet att ett svenskt Natomedlemskap just nu vore förhastat?

– Jag förstår den synpunkten, och håller med i så måtto att detta är en omläggning av en säkerhetspolitik som under lång, lång tid har haft alliansfriheten som grund. För en så principiell ändring krävs ordentlig förankring i de politiska partierna och hos allmänheten.

– Det hinns nu inte med på samma sätt som om vi själva hade initierat en omprövning av vår säkerhetspolitik. Men det är svårbedömt hur stort problem det är. Jag kan se att vi i efterhand får en diskussion om att beslutet kanske inte var felaktigt i sig, men att däremot processen var förhastad.

7 | Tycker du själv att Sverige borde gå med?

– Jag tillhör de som tycker att vi redan borde ha gått med, bland annat då nedrustningen av det svenska försvaret har gjort resonemanget om alliansfrihet alltmer ihåligt över tid.

– Samtidigt är det viktigt att säga att Natomedlemskap inte är lösningen på allt. Det som behövs framåt är en bredare analys av Sveriges framtida säkerhetspolitik, som inte bara handlar om territoriellt och konventionellt militärt försvar, utan även exempelvis det civila försvaret.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor