Ny databas avslöjar utsläpp

En ny detaljerad karta visar utsläppen från mer än 70 000 utsläppskällor. Enligt FN-chefen António Guterres kan den leda till minskat utsläppsfusk.

Publicerad

På den interaktiva kartan går det att se utsläppen från mer än 70 000 utsläppskällor över hela världen.
Bild: Climate Trace

Under det pågående klimatmötet COP27 i Egypten har organisationen Climate Trace släppt en detaljerad databas som visar världens största utsläppare av växthusgaser. På en interaktiv karta går det att zooma in på drygt 70 000 enskilda industrier, oljeraffinaderier, flygplatser och andra stora utsläppskällor. Under det kommande året ska databasen utökas till ”alla världens större utsläppskällor i industriell skala”.

FN-chefen António Guterres välkomnade det nya verktyget och sa vid prestationen att det gör det svårare att fuska med utsläppsrapporteringen.

Data har samlats in med hjälp av mer än 300 satelliter och 11 100 sensorer som kombinerats med information från företag och myndigheter över hela världen. Med hjälp av AI har all data analyserats för att kartlägga utsläppen av olika växthusgaser från enskilda källor.

Underskattade utsläpp från olja och gas

Resultatet av mätningarna visar bland annat att hälften av världens största utsläppare finns inom olja- och gasindustrin, utsläpp som också varit kraftigt underskattade.  Enligt Climate trace är utsläppen upp till tre gånger högre än vad som tidigare rapporterats.

– Det behövs bättre metoder och verktyg för att följa växthusgasutsläpp på alla nivåer och Climate Trace är därför ett mycket värdefullt initiativ, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. 

Han har lett en nyligen publicerad studie som granskat metoder för att mäta utsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Räcker inte med satelliter

Mycket utveckling pågår för att förbättra mätning och övervakning av koldioxid och andra växthusgaser. Ett sätt är att ta hjälp av satelliter. Inom programmet Copernicus planerar till exempel EU att 2025 skicka upp tre satelliter som ska kunna mäta utsläpp med högre precision än tidigare.

Satelliter är bra på att mäta koncentrationen av växthusgaser över större regioner, men det räcker inte enligt David Bastviken. Det behövs också enkla och billiga metoder för att mäta och följa upp åtgärder vid enskilda anläggningar, till exempel ett reningsverk eller ett lantbruk.

– Många vill göra skillnad och kämpar för att minska utsläppen i sina anläggningar eller i sin produktion, med saknar mätverktyg för att veta vad som fungerar bäst, säger David Bastviken.

De markbaserade mätmetoder som finns är anpassade för forskning och är för dyra och komplicerade att använda. Här efterlyser David Bastviken en kraftsamling som den under pandemin.

– Då mobiliserade samhället. Vi behöver tänka på samma sätt med växthusgasutsläppen. För att veta var vi ska sätta in åtgärderna måste vi veta var utsläppen sker. Finns det bra metoder för att kolla var utsläppen finns, kan länder inte bara lova och sedan inte göra någonting.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor