Ökade klyftor även i livslängd
Klyftorna i Sverige ökar, inte bara de ekonomiska. Även skillnaderna i medellivslängd växer mellan hög- och lågutbildade.
De senaste fem åren har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat allra mest för högutbildade, de med eftergymnasial utbildning. ”Trenden med ökade skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå ser ut att fortsätta”, rapporterar Statistiska centralbyrån.
För män med lägst utbildning, enbart grundskola, har medellivslängden stått still de senaste fem åren – och för lågutbildade kvinnor har den till och med minskat.
Tittar man även på civilstånd så blir mönstret än mer tydligt; medellivslängden har ökat allra mest för högutbildade personer som också är sammanboende – medan den sjunkit något för ensamstående personer med enbart grundskoleutbildning.
Skillnaden i livslängd mellan grupper med högst och lägst medellivslängd har därmed ökat från fyra till över fem år bara mellan 2012 och 2017.
Sveriges befolkning dras isär mer och mer i olika områden, vilket vi har rapporterat om tidigare. Vi ser även ökade klyftor – skillnader mellan olika grupper – i tillit, valdeltagande, inkomster, mellan olika geografiska regioner och i föräldraskap.
En utmaning för kommande regering?
