Annons

Bild: 
Pontus Lundahl / TT

Vi röstar helst tillsammans

Sverige har ett högt valdeltagande – men samtidigt ökar klyftan mellan de personer som röstar och de som stannar hemma. För att mobilisera soffliggarna bör man utgå från den forskning som finns – till exempel att vi gärna röstar i ett sammanhang.

I Gottsunda i Uppsala genomfördes i maj 2014 en dans för att öka valdeltagandet. Ett dussintal tjejer med gula T-shirts där det stod ”RÖSTA!” med svarta bokstäver dansade till hiphopmusik.

Gottsunda är ett så kallat utanförskapsområde där valdeltagandet ligger långt under rikssnittet, som var 86 procent i senaste riksdagsvalet. Dansen arrangerades av Gottsunda Dans och Teater samt Uppsala kommun. Det var en av många insatser för att öka valdeltagandet bland dem som inte röstar.

Sverige har ett internationellt sett mycket högt valdeltagande i riksdagsvalen. Men det finns stora och växande skillnader mellan olika gruppers benägenhet att verkligen gå och rösta den andra söndagen i september. Det finns valdistrikt där valdeltagandet i det senaste valet var lägre än 50 procent (i Rinkeby) och valdistrikt där nästan 95 procent röstade (i Bromma), bägge i Stockholm. Vidgar man perspektivet till kommunerna så varierar valdeltagandet mellan 93 och 70 procent, i Lomma i Skåne respektive Haparanda i Norrbotten (se lista till höger). Dessa klyftor mellan olika grupper har ökat enligt SCB, framför allt sedan slutet av 1990-talet.

Men att rösta eller inte rösta, det är trots allt inte frågan för den stora merparten av de drygt sju miljoner svenskar som har rösträtt. Nästan alla gör det – särskilt de som är gifta eller sammanboende, är i övre medelåldern (50–74 år), är högutbildade, har arbete, bor i storstad, är tjänstemän, tjänar över genomsnittet och har helsvensk bakgrund. Dessa faktorer ökar benägenheten att gå och rösta när det är riksdagsval.

Valdeltagandet är inte lika högt i dag som det var på 1970-talet eller i början av 1980-talet, då över 90 procent röstade i de svenska riksdagsvalen. 2002 års val innebar en bottennotering i modern tid då bara 80 procent röstade. Men sedan dess har valdeltagandet ökat val för val.

– Det finns flera faktorer som har dragit upp valdeltagandet de senaste valen. Sverigedemokraterna har mobiliserat både anhängare och motståndare. Det handlar alltså om att polarisering i sig mobiliserar. Valen 2006 och 2010 stod också mellan två tydliga regeringsalternativ, vilket drog fler till valurnorna.

Det säger Maria Solevid, som är forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och som tidigare har varit undersökningsledare vid SOM-institutet. Hon forskar om politiskt deltagande.

– Andra faktorer som har en mobiliserande effekt och kan få soffliggare att gå och rösta är missnöje och ökad politisk kunskap, berättar hon.

– Sverige har många bra förutsättningar för att rösta. Man registreras automatiskt och får sitt röstkort i brevlådan. Vi har ett proportionellt valsystem som i regel mobiliserar fler eftersom fler åsikter representeras. Vi röstar på en söndag då de flesta är lediga och vi har ett utbyggt förhandsröstningssystem. Det är ovanligt lätt att rösta i Sverige.

– De som inte röstar är de med färre resurser över lag, de som inte ingår i ett socialt sammanhang. En annan grupp man talar lite om är de riktigt gamla. Bland dem som är över 80 år är faktiskt valdeltagandet lägre än bland förstagångsväljarna.

– Det läggs mycket pengar på att få upp valdeltagandet i Sverige. Man har satsat på valambassadörer i till exempel Biskopsgården i Göteborg. Men det är svårt att säga om det fick någon effekt, för där har valdeltagandet minskat – trots dessa insatser, säger Maria Solevid.

Valdeltagandet var bara drygt 50 procent i Biskopsgården i senaste valet. Problemet med insatser som valambassadörer eller dansen i Gottsunda är att de är svåra att utvärdera – ett ökat valdeltagande kan ju bero på helt andra faktorer. Detta är även områden som präglas av befolkningsomsättning och många invandrare, vilket i sig kan dra ner valdeltagandet, trots bra insatser.

Valdeltagandet i olika åldrar i livet ser ut som ett liggande S i många samhällen. Valdeltagandet sjunker strax efter tjugoårsåldern och ökar sedan, för att till slut sjunka igen i livets slutskede. Så ser kurvorna ut i länder som exempelvis Danmark, Finland, Sverige och USA – och mönstret är dessutom påtagligt stabilt över tid.

Valdeltagande i riksdagsvalet 2014, efter kön och ålder (procent). Kurvan över hur vi röstar beroende på var vi befinner oss i livet tecknar ett liggande S. Samma mönster syns i många andra länder – och det är mycket stabilt över tid.

Bild: 
Johan Jarnestad

Valdeltagande i riksdagsval genom historien.

Bild: 
Johan Jarnestad

Valdeltagande i riksdagsval, gifta och ogifta (1988–2014).

Bild: 
Johan Jarnestad

Valdeltagande i fem EU-länder, senaste nationella parlamentsval. Generellt har valdeltagandet minskat i många länder sedan 1970- och 80-talet. Sverige hade högst valdeltagande år 1976, då 91,8 procent av de röstberättigade röstade. 

Bild: 
Johan Jarnestad

– Det som händer i tjugoårsåldern är att man flyttar hemifrån, och då minskar benägenheten att gå och rösta, säger Kasper M. Hansen, som är professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Han och hans kolleger har fått ut data om enskilda väljare i de senaste danska valen inom The Danish tornout project. Det handlar om drygt fyra miljoner danskars röstande i flera val i totalt 1 400 vallokaler och dessutom registerdata om dessa personer – anonymiserat förstås. Syftet är att analysera väljarbeteendet i detalj och till exempel kunna utvärdera insatser för att öka benägenheten att rösta.

– Det är ett fantastiskt forskningsmaterial, säger Kasper M. Hansen, som berättar att det går att följa enskilda individers valbeteende över tid och se om en person som tidigare inte har röstat helt plötsligt börjar rösta.

– Det som då vanligen har hänt är att han eller hon blivit sammanboende, och då börjar man rösta – tillsammans.

Detta är kärnan i forskningsresultaten från The Danish tornout project: att röstandet är en social handling.

– Att gå och rösta är något vi gör tillsammans. Det kan rent konkret handla om att gå till vallokalen tillsammans med någon, säger Kasper M. Hansen. Vi går och röstar till stor del som våra föräldrar har gått och röstat, vi ärver deras röstningsbeteende. Men det handlar även om att vi behöver ett större socialt sammanhang för att rösta.

Detta har forskarna detaljstuderat i sina data över till exempel danska förstagångsväljare med avseende på boendesituation, och sett hur röstandet går i arv. Att båda föräldrarna röstar och förstagångsväljaren fortfarande bor hemma är den största garantin för att förstagångsväljaren ska gå och rösta. Om det bara är en av föräldrarna som röstar, så är det betydligt viktigare att mamman röstar än att pappan gör det, för att barnet ska gå och rösta. Och dottern påverkas i sin tur mer av föräldrarnas benägenhet att rösta än vad sonen gör.

Att bli sammanboende ökar som sagt sannolikheten för att en person ska rösta – och motsatsen, att bli änka eller änkling, minskar benägenheten att gå till valurnan. Även den som flyttar riskerar att minska sitt valdeltagande.

– Vi kunde se att par verkligen gick och röstade tillsammans, eftersom vi har uppgift om vilken minut som de fick sin röst registrerad i vallokalen, säger Kasper M. Hansen.

Han poängterar att när röstandet väl har blivit en ritual så är det lätt att fortsätta rösta. Därför är det viktigt att etablera röstbeteendet tidigt i livet.

– Den sociala faktorn för röstandet är starkast hos de grupper som är minst benägna att gå och rösta, säger Kasper M. Hansen.

Forskarna testade detta genom att skicka sms med en uppmaning om att rösta till olika grupper: ”Hej [förnamn]. Detta är en vänlig påminnelse om det kommande valet. Demokratin behöver dig, så glöm inte att rösta!”

Det visade sig att bland grupper med lågt valdeltagande ökade ett sådant sms några dagar före valet benägenheten att rösta med 5 procentenheter. Över lag ökade dessa sms valdeltagandet med 2 procentenheter. Bäst effekt fick de sms som skickades på förmiddagen. Då träffade mottagarna sannolikt andra människor som de kunde visa meddelandet för och prata om budskapet med, tror forskarna.

Forskarna tror att deras resultat av danska data ger en generell förståelse av hur och varför vi går och röstar, även om Danmark numera har högre valdeltagande än Sverige.

Jag berättar för Kasper M. Hansen om dansen i Gottsunda våren 2014.

– De hade nog kul när de dansade, men jag tror inte att sådant får någon effekt. Framför allt är det omöjligt att utvärdera, säger han.

Valdeltagandet låg mycket riktigt på runt 70 procent, både i valet 2010 och 2014 i flera av Gottsundas valdistrikt.

Vad ska man då göra för att få de personer som inte brukar rösta att lämna soffan i september?

– Till att börja med måste man inse att röstandet är en social handling. För att utforma mobiliserande budskap bör man därför hellre säga ”Dina vänner röstar, ska inte du också rösta?” eller ”Varför inte gå och rösta med dina vänner?”

Inför det svenska riksdagsvalet 2018 avsätts 50 miljoner kronor för att öka valdeltagandet, enligt Kulturdepartementet. Men Maria Solevid tror ändå inte att vi kommer upp i över 90 procents valdeltagande.

– Nej, men jag hoppas, säger hon.

Valspecial i nästa nummer: Så fungerar e-val i Estland

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.