Snabb ökning av metan i atmosfären

Vid klimatmötet i Glasgow 2021 enades drygt 100 länder om att minska utsläppen från bland annat utvinning av fossil energi. Men metanhalten i atmosfären ökar snabbare än någonsin.

Publicerad

Läckage av metan från olje- och gasutvinning är ett stort problem.
Bild: Getty images

Under 2021 var ökningstakten av metan i atmosfären rekordhög och för första gången gick halten över 1 900 miljarddelar. Det visar nya siffror från amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA).

Sedan den industriella revolutionen är metan den växthusgas som ökat mest. Halten är i dag närmare tre gånger högre än år 1750.

– De andra växthusgaserna har också ökat mycket, men metan har ökat snabbast, säger David Bastviken, professor vid Linköpings universitet.

Metan bryts ner snabbare än koldioxid

Till skillnad från koldioxid är metan kortlivad och bryts ner efter cirka 10 år i atmosfären.

Genomsnittlig halt av metan. Källa: NOAA
Varifrån kommer metanet? Genom isotopanalys av kolet i metan i atmosfären har forskare försökt kartlägga dess ursprung.

Å andra sidan är metan en betydligt mer kraftfull växthusgas och absorberar mer värme. Räknat på en 20-årscykel är uppvärmningspotentalen 80 gånger större för metan än för koldioxid.

Den snabba ökningen av metan är därför oroande, enligt David Bastviken.

– I det korta perspektivet är metanutsläppen av stor betydelse vid sidan av koldioxidutsläppen för den globala uppvärmningen.

David Bastviken säger att vi snabbt måste minska utsläppen av alla växthusgaser. Koldioxid finns kvar längre i atmosfären, och därför tar det lång tid för minskade utsläpp att få genomslag. Om vi samtidigt minskar metanutsläppen bidrar det till en snabbare effekt på klimatet.

Vid det globala klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 enades mer än 100 länder om att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030.

Bild: Getty images

Fakta: Metan

  • Metan är det enklaste kolvätet och har den kemiska formeln CH4.
  • Metan är huvudkomponenten i naturgas och är osynlig och luktfri.
  • Jämfört med koldioxid är det en kraftfullare växthusgas som absorberar mer värme i atmosfären. Räknat på en 20-årscykel är uppvärmningspotentalen 80 gånger större för metan än för koldioxid.
  • Till skillnad från koldioxid, som hänger kvar hundratals år i atmosfären, är metan kortlivad och bryts ner efter cirka 10 år. Det gör att minskade metanutsläpp ger stor effekt på kort sikt, men för att nå 1,5-gradersmålet måste utsläpp av alla växthusgaser minska.
  • Satelliter spelar en allt viktigare roll i jakten på metanläckor och flera nya satelliter är på gång att skjutas upp. Med hjälp av satellitdata har forskare bland annat kunnat kartlägga de största metanläckagen från gas- och oljeindustrin.

Många källor till utsläpp av metan

Varifrån kommer då allt metan? Gasen är huvudbeståndsdelen i naturgas och en stor del av utsläppen kommer från utvinning av fossila bränslen inklusive naturgas.

Jordbruket är en annan stor utsläppskälla. Idisslande boskap bildar metan vid nedbrytningen av födan. Vid risodling bildas också stora mängder.

En tredje källa är gödsel och avfall.

Men metan bildas även naturligt i naturen i våtmarker och sjöar. Vad som bidrar mest till den ökande mängden metan i atmosfären är inte klarlagt.

– Det är en stor fråga inom metanforskningen. Det finns sannolika hypoteser men vi vet inte vilken som stämmer eller om det är kombinationen av dem, säger David Bastviken.

En hypotes är att naturliga utsläpp påverkas mycket av väder och klimat och ligger bakom variationen i utsläppen under senare år. Den långsiktiga trenden av ökande utsläpp är dock orsakad av människans aktiviteter, främst den ökande utvinningen av olja och gas, fler kor och andra idisslare inom jordbruket och mer avfall.

För att få bättre koll på utsläppen behövs både satelliter och mätningar på marken, något som David Bastviken ägnar sig åt i sin forskning.

– Satelliterna kommer att hjälpa oss att hålla koll på atmosfären och de allra största källorna. Men för att förstå var allt metan kommer ifrån behövs fler markmätningar.

I Abisko i Kiruna kommun pågår mätningar i marken. En farhåga är att metanutsläppen ska öka när klimatförändringar får permafrosten att tina. Men nu visar svenska forskare att metanutsläppen i vissa fall kan minska när permafrosten smälter.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor