Spindeltråd mot cancer

Ett protein från spindeltråd kan stabilisera ett viktigt protein som kroppen använder för att förhindra cancer. På sikt kan upptäckten leda till ny behandling.

Publicerad
spindelnät mot svart bakgrund

Det långsiktiga målet för forskarna är att med hjälp av spindeltråd hitta en ny behandling mot cancer.

Proteinet p53 brukar kallas ”genomets väktare” och spelar en viktig roll för att skydda kroppen mot cancer. Om dna skadas rycker p53 ut och förhindrar att en tumör bildas.

I upp till 60 procent av all cancer är p53 saknat eller skadat. Ett sätt att behandla cancer skulle därför kunna vara att föra in p53 i tumören – något som flera cancerforskare siktar mot.

Svårt studera p53

Men det är lättare sagt än gjort. Proteinet är instabilt och bryts lätt ner. Dessutom är det svårt att studera och hantera på labbet eftersom det gärna klumpar ihop sig.

Michael Landreh är forskare vid Karolinska institutet.

Detta problem brottades Michael Landreh med när han ville studera strukturen hos p53 som forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet. Då fick han ”galen” idé. Spindeltråd, som han arbetat med tidigare tillsammans med forskarna Anna Rising och Jan Johansson på KI, liknar p53 till sin struktur. Skulle ett protein som stabiliserar spindeltråd även kunna göra p53 mer stabilt?

– Vi hade egentligen inga förväntningar på att det skulle fungera. Men när vi satte spindelproteinet på p53 fick vi plötsligt enorma mängder, 5­–10 gånger mer än tidigare, säger Michael Landreh.

Det nya modifierade proteinet visade sig vara stabilt och när det testades i cancerceller var det dessutom aktivt.

– Det var till och med mer aktivt än normalt p53, säger Michael Landreh.

Studien om spindeltråd och cancer är publicerat i tidskriften Structure

Använda m-rna-teknik

Nu går forskarna vidare. Det långsiktiga målet är en ny behandling mot cancer. En idé är att använda samma m-rna-teknik som i vaccinen mot covid-19. Då skulle den genetiska ritningen i form av m-rna sprutas in i cellerna som börjar tillverka det modifierade p53-proteinet som i sin tur bekämpar cancern.

Dit är det dock en lång väg kvar, betonar Michael Landreh. Nästa steg blir att testa i mänskliga celler på labbet för att se hur spindelvävsproteinet tolereras och att de inte är giftiga.

Kort film om forskningen

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor