Sveriges regioner dras isär

Sedan 1980-talet ökar de regionala klyftorna i Sverige. Det gäller både BNP per capita och befolkningstäthet. 

Publicerad
Regional ojämlikhet i Sverige åren 1860-2015 (y-axeln visar en koefficient som anger hur olika BNP per capita är i de olika kommunerna). Den första perioden kännetecknas av liberalisering av arbetskraften, vilket minskade klyftorna. Efter första världskriget ökade urbaniseringen, vilket gjorde att klyftorna inom landet ökade. På 1940-talet och framåt minskade klyftorna i och med den svenska modellen och den aktiva regionalpolitiken. På 1980-talet ökar åter klyftorna som en del i en global trend där storstadsregionerna drar ifrån glesbygden i och med en allt mer kunskapsintensiv ekonomi.
Bild: SNS

Även om de regionala ekonomiska klyftorna inom Sverige har ökat under tre decennier så var de ännu större på 1800-talet. Det framgår av en analys av Kerstin Enflo, forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hon har jämfört BNP per capita i olika delar av Sverige. Sedan 1980 har Gävleborgs och Västmanlands län tappat relativt sett mest i BNP per capita i landet. Uppsala och Norrbottens län har ökat mest.

Parallellt med de ökande regionala klyftorna så ökar även befolkningskoncentrationen i landet, och den har aldrig varit större. I flera decennier har befolkningen minskat i hälften av Sveriges kommuner, trots att landets befolkning ökar.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor