”Vården behöver fler donerade kroppar”

Magnus Braide

Sverige står inför ett kraftigt ökat behov av kirurgisk färdighetsträning, bland annat på grund av alla skjutningar. Den som är villig att donera sin kropp efter sin död bidrar till att lösa problemet, skriver Magnus Braide, professor i anatomi vid Göteborgs universitet.

Publicerad
Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Kirurgisk träning på donerade kroppar från avlidna är en etablerad form av utbildning. Kurser av denna typ, så kallade wetlab-kurser, ges sedan länge inom de flesta opererande specialiteter, till exempel ortopedi, öron-näsa-hals, urologi, neurokirurgi och allmänkirurgi. Av olika skäl erbjuds sådana kurser framför allt utomlands. Utbudet i Sverige är ännu litet, trots att denna typ av utbildning varit tillåten och juridiskt reglerad sedan 1995.

händer med skyddshanskar håller i kirurgiska instrument över grönt kirurgpapper
Det råder brist på donerade kroppar för kirurgerna att öva på.
Bild: Getty images

Kirurgiska ingrepp kräver hantverksskicklighet. Färdighetsträning är därför en viktig del av specialistutbildningen inom kirurgiskt inriktade specialiteter. Vid Kirurgiskt anatomiskt träningscentrum i Göteborg ges sedan tre år tillbaka wetlab-kurser och vi ser en stadigt ökande efterfrågan. Inom flera specialiteter står läkare i kö för att kunna delta. Kursutbudet begränsas dock av tillgången på donerade kroppar.

Gör så här om du vill donera

  • I hela Sverige går det att donera sin kropp till anatomisk undervisning och forskning. Om du vill göra det vänder du dig till något av universiteten i Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg eller Karolinska institutet i Stockholm.
  • Möjligheten att donera till träning av kirurger finns i dagsläget bara för bosatta i Skåne, Halland och Västra Götaland. Göteborgs universitet organiserar träningen tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Du kan också anmäla dig till Socialstyrelsens donationsregister om du vill donera organ för transplantationer. Om du har gjort det, och ditt dödsfall sker på ett sådant sätt att organen går att använda för transplantation, har detta företräde. I så fall genomförs ingen kroppsdonation.

Övning höjer patientsäkerheten

Vårt mål är att expandera verksamheten så att vi kan tillgodose det stora behovet av kirurgisk träning. Mer träning inom kirurgisk specialistutbildning och vidareutbildning skulle enligt vår mening höja patientsäkerheten och kvaliteten på kirurgisk sjukvård i Sverige.

Den praktiska träningen inom kirurgin sker i dag i hög grad genom en typ av lärlingssystem där den blivande specialisten (ST-läkaren) står bredvid en erfaren kollega för att sedan under observation och handledning få genomföra ingreppet själv. Man tränar således på sina patienter.

Det råder ingen tvekan om att färdighetsträning utanför patienten ökar patientsäkerheten. Om den sker i tillräcklig omfattning förbättrar den rimligen kirurgens hantverksskicklighet. Särskilt gäller detta komplicerade ingrepp och ingrepp där man har relativt få patienter, till exempel inom traumakirurgin. Även om volymerna fortfarande är små ökar de nu i omfattning på grund av ett ökande antal skottskador i hela vårt samhälle.

Också kirurger måste fortbildas

Färdiga specialister måste genom fortbildning bibehålla sina förmågor och utveckla dessa under ett långt yrkesliv. Den opererande läkaren behöver, på samma sätt som piloten, regelbunden praktisk träning. Även grundläggande anatomiska kunskaper måste repeteras och uppdateras efter många år i yrket.

I många andra länder finns formaliserade krav på fortbildning av läkare. I Sverige saknas detta märkligt nog. Man har från statens sida nöjt sig med att hävda att regionerna, som arbetsgivare, har ett allmänt ansvar för fortbildningen.

Glädjande nog har riksdagen nu uppmanat regeringen att se över frågan om att införa krav på, och rätt till, kontinuerlig fortbildning för anställda inom vård och omsorg. Läkarförbundet välkomnar beslutet, och det kan förhoppningsvis leda till ett formaliserat krav på fortbildningsaktiviteter även i Sverige.

Höjer kvaliteten på kirurgisk sjukvård

Inom den moderna kirurgin sker en snabb utveckling med bland annat nya typer av teknikstöd som datortomografisk navigation och robotassistans. En del av dessa tekniker kan simuleras i artificiella system, liksom mycket av den endoskopiska (titthåls)kirurgin. Träning i simulator kan dock inte helt ersätta träning på verkliga kroppar, särskilt inte när det gäller öppen kirurgi där kirurgen arbetar med händerna i såret.

Sammantaget står vi i Sverige inför ett kraftigt ökat behov av kirurgisk färdighetsträning med donerade kroppar. Mer träning utanför patienten behöver erbjudas inom både specialistutbildning och kirurgisk fortbildning. För att tillgodose detta behov krävs ett större utbud av kurser inom kirurgisk färdighetsträning och fler kroppsdonatorer. Alla som bestämmer sig för att efter sin död låta kroppen komma till nytta för kirurger och blivande läkare bidrar till att höja kvaliteten på svensk kirurgisk sjukvård.

Magnus Braide

Magnus Braide
Bild: Göteborgs universitet.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor