Annons

På väg mot syntetiskt liv

Amerikanska forskare skräddarsyr arvsmassa åt bakterie.

Annons

Nobelpristagaren Hamilton Smith och dna-pionjären Craig Venter är några av forskarna bakom bedriften att tillverka en helt konstgjord kopia av arvsmassan hos en bakterie. Det är ett stort steg närmare möjlig­heten att framställa syntetiskt liv.

- Nu ska vi försöka installera den syntetiska arvsmassan i en bakteriecell, säger Hamilton Smith, molekylärbiolog vid J. Craig Venter Institute i Rockville, USA.

Han har goda chanser att lyckas. Forskargruppen har redan transplanterat all arvsmassa - ett så kallat genom - från en bakterie till en annan.

De nya resultaten, publicerade i tidskriften Science, ingår i det spirande forskningsfältet syntetisk biologi. Forskarna drömmer om att kunna sitta vid en dator och utforma arvsmassa, trycka på "print" och få fram en hel kromosom specialiserad på att till exempel tillverka biobränslen eller bryta ner gifter.

Hamilton Smith fick Nobelpriset i medicin år 1978 för upptäckten av ett slags kemiska saxar som klipper av dna-molekyler. I det nya projektet har han i stället fogat samman korta dna-bitar till en jättemolekyl.

Forskarna beställde 101 bitar av Mycoplasma genitaliums dna från ett postorderföretag. De monterade ihop bitarna i två steg, först med hjälp av tarmbakterier och sedan med bagerijäst.

Resultatet blev ett genom som innehåller 582 970 kemiska bokstäver. Forskarna införde några småändringar för att kunna känna igen den konstgjorda arvsmassan och för att slå ut en sjukdomsframkallande gen.

Det nya genomet är mer än tio gånger större än den största dna-molekyl som någon tidigare har framställt av enkla kemikalier. Genomet är också tre gånger större än arvsmassan hos smittkoppsvirus, vilket betyder att det i teorin skulle vara möjligt att återuppliva smittan utan att ha tillgång till viruset.

Men mycket arbete återstår innan man kan skapa liv i provrör. Den syntetiska arvsmassan måste finnas i en cell för att fungera. Och än så länge har ingen varit i närheten av att på konstgjord väg bygga upp hela det invecklade biologiska maskineri som ingår i en levande cell.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.