Annons

I graven med pompa och ståt

Publicerad:

2008-09-01

Under stormaktstiden var begravningarna storstilade - åtminstone om man var adelsman. Förberedelserna kunde ta månader i anspråk. På 1600-talet gällde det att visa upp och bekräfta den dödes ställning i samhället. En del av ståten bestod av praktfullt broderade begravningsfanor.

Cecilia Candréus är textilforskare vid Uppsala universitet och har undersökt dessa fanors roll.

- Fanorna skulle markera den dödes plats i samhällshierarkin, säger hon. Stormaktstiden präglades av hierarkiskt tänkande.

Broderierna var kostsamma och just Erik Dahlberghs fana kostade över 1 800 daler kopparmynt. För den summan kunde man även köpa 150 kor.

Under början av 1700-talet mattades begravningsståten av, och samhällseliten fann nya sätt att manifestera sin status.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.