Annons

Forskarnas bästa semestertips

Passa på att utforska lite mer av Sverige under semestern! Här har vi samlat tips från 13 framstående forskare. Vi bad dem bjuda på någon favoritplats som både ger ny kunskap och en trivsam upplevelse. Trevlig sommar!

Publicerad:

2019-08-15

Höga Kusten: Anna Pernestål, föreståndare Integrated Transport Research Lab (ITRL), KTH

Äventyr längs höga kusten

”Det finns många pärlor längs Höga Kusten. Spännande grottor i Skallberget där man bokstavligen får hålla in magen och krypa med ficklampa och hjälm (finns att låna). Ett riktigt äventyr för både vuxna och barn, och man får verkligen känna sig som en upptäckare. Sedan finns den helt unika miljön Mannaminne i Nordingrå, där man möter gamla byggnader, fordon och kultur i en härlig och överraskande mix. Och så det mäktiga Skuleberget, som reser sig 295 meter direkt upp ur havet – med en grotta som bebotts av rövare på 1600-talet. För mig är dessa platser en perfekt mix av fantastisk natur, spännande geologi, kittlande kultur och överraskningar. Samtidigt ger naturen och stillheten utrymme för reflektion.”

Fyrplatser: Marie Rådbo, astronom

Leta upp en lämplig fyr

”Mina smultronställen befinner sig vanligen på otillgängliga platser, präglade av naturkrafterna. Ofta har de en unik fauna och flora, samt byggnader som minner om människors flit och hårda liv. Och på västkusten kan man även njuta av rosaskimrande släta granitklippor, formade till gigantiska konstverk.

De här platserna, fyrplatserna, berättar om vår teknikhistoria, samtidigt som de är del av vårt kulturarv. Och självklart har fyrarna sin egen plats i sjöfartens historia, som sträcker sig ända från den tid då man navigerade efter stjärnorna, till dagens GPS då rymden på nytt leder skeppen rätt.

Så du kan välja vilken fyr som helst, var som helst i världen, alla har sin miljö och sin lysande historia att berätta.”

Sandby: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet

Rester av ett blodbad på Öland

”Mitt på Ölands långsträckta ostkust, eller kanske bara en liten bit söder ut, ligger Sandby socken. Där Stora alvaret möter Östersjön hittar man en av vårt lands vackrast belägna fornlämningar, och med en av de kanske otäckaste historierna. Här ramas ett halvt hektar in av en sedan länge rasad mur, med den steniga kusten på ena sidan och en vidsträckt betesmark på den andra. Från Östersjön ligger ofta en frisk fläkt på. Fornlämningen är Sandby borg, en av Ölands många folkvandringstida borgar. För mer än 1 500 år sedan blev borgen skådeplats för en massaker av den typ vi ibland hör om från moderna krigsdrabbade områden. Platsens skönhet i dag står i bjärt kontrast mot de grymheter Sandby borg-projektet grävt fram spår av de senaste åren.”

Hisingen: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Chalmers tekniska högskola

Grön teknik vid spår från bronsåldern

”På ön Hisingen möts magisk natur och industrikultur i omvandling. På vägen ut mot havet färdas du förbi Sveriges fordonsindustri och Nordens största hamn, gamla oljecisterner och en världsunik anläggning för förgasning av biomassa. Ute vid havet vandrar du över skalbankar med unik flora, vilar ut en stund på ett bronsåldersröse och badar sedan från kala klippor när solen går ner i nordväst, där Karlstens fästning på Marstrand skymtar vid horisonten. Har du tid kan du ta färjan över till Rörö, Hyppeln och Källö-Knippla där havet är ännu saltare och fisken ännu färskare. På väg tillbaka till fastlandet passerar du sädesfält, ängar med betande kor och hästar – samt Sveriges största solcellspark byggd på ett nedlagt flygfält. På Hisingen kan man se, känna och smaka på historien, samtiden och framtiden.”

Stora Karlsö: Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet

Förfädernas grotta på Stora Karlsö

”Stora Karlsö ligger en dryg halvtimmes båtfärd mot sydväst från Klintehamn på Gotland. Ön är berömd för sitt artrika fågelliv och ängar av tusentals blommande orkidéer. Man kan besöka fyrvaktarstugor och ett litet museum. Men det kanske mest intressanta på ön är grottan Stora Förvar som är 25 meter djup.

Utgrävningar i grottan började redan 1888. Arkeologer arbetade sig igenom fyra meter kulturlager och kunde följa mänsklig aktivitet från medeltiden ner till stenåldern. Bland fynden finns massor av sälben och dessutom kvarlevor av människor som levde för 8 000 till 9000 år sedan.

Vi har hitintills isolerat dna från tre individer, och den genetiska informationen från dem har vi använt för att lösa en del av gåtorna om hur människor har vandrat in i Skandinavien under stenåldern.”

Tältplats vid Jålleláhko: Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet

En av fjällens allra bästa tältplatser

”En dags vandring söder om Staloluokta i Padjelanta nationalpark finns en av svenska fjällens bästa tältplatser. Området heter Jålleláhko och ligger precis norr om fjället Jeknaffo, vilket är det högsta fjället i Padjelanta. Det är relativt enkelt att ta sig dit, då man följer en vandringsled större delen av vägen från Staloluokta. Sista biten får man dock lämna leden och ta sig uppför en 200 meter hög backe till den högplatå där Jålleláhko ligger. Själva Jålleláhko är en gräshed som genomkorsas av små bäckfåror, och det är lätt att hitta perfekta, helt platta tältplatser i omedelbar närhet till kristallklart vatten. I Jålleláhkos närhet finns en intressant flora, med bland annat den sällsynta raggfingerörten – och både lämlar och flera olika vadarfåglar stortrivs där. Dessutom är området runt Jeknaffo den plats i Jokkmokksfjällen där man har absolut störst chans att få se den utrotningshotade fjällräven.”

Bruksorter längs kusten: Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet

Vackra bruksorter

”Bilresan från Uppsala till sommarstugan utanför Sundsvall tar ungefär fyra timmar och är en av de absolut tråkigaste man kan tänka sig. Strunta därför i E4:an och ta i stället småvägarna förbi några av de fantastiska bruksmiljöerna längs södra Norrlandskusten, exempelvis Axmar bruk eller Långvinds bruk. Fundera över hur folk levde och arbetade för länge sedan och hur samhället ser ut idag. Stanna gärna en natt på något B&B och varva ned och låt resan bli en del av semestern.”

Hjälstavikens naturreservat: Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet

Fågelsång i uppländsk natur

”Vid Ekolsund i Uppland finner man Hjälstavikens makalöst fint iordningställda narturreservat, där man kan se och höra exemplar av hur många fågelarter som helst. Jag lär mig nya läten och profiler varje gång även om jag glömmer de flesta till nästa. Fåglarna berikar mitt liv med sina utan att nämnvärt bry sig om att jag är där.”

Radiostationen Grimeton: Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet

När radion blev global

”Radiostationen Grimeton utanför Varberg är en plats som knyter samman historia med fascinerande teknik och innovation. Ett besök på stationen ger dig ett fönster mot den tid då global radiokommunikation var i sin linda och visar hur världen snabbt förändrades av banbrytande tekniska landvinningar. Museet bjuder på en solid historisk översikt, men det skadar inte att ta med en ingenjör som kan sin elektrodynamik och kan förklara hur en Alexanderson-sändare fungerar.”

Torö: Anna K Överby, forskare i virologi vid Umeå universitet

På gränsen mot havet

”Torö är en mycket vacker plats med fridfull natur. På sommaren är Torö Stenstrand och miljön på Torö inbjudande för badare, ornitologer, paddlare och barnfamiljer. Torö Stenstrand är även vida känd bland Sveriges surfare. Bästa surfen är på senhösten och tidig vinter vid lågtryck och hård sydlig vind. Det är då våra vänner beger sig dit för en tidig morgonsurf före jobbet i stan. Som fästingforskare är Torö extra intressant eftersom fästingarna där bär på TBE, som på så många andra ställen i skärgården. Så en vaccination mot TBE före skärgårdstrippen är ett hett tips. Hur tar man sig då dit? På väg 73 mot Nynäshamn söder om Stockholm svänger man av mot Herrhamra/Torö. Man åker i vacker skärgårdsmiljö över Svärdsö för att till slut komma till Torö.”

Jämtlandstriangeln: Karin Schönning, lektor i kärnfysik vid Uppsala universitet

Krigarkung i fjällmiljö

”Gillar man historia är Jämtlandstriangeln intressant. Förutom att den erbjuder utmärkt fjällvandring, så är det nära den plats där Armfeldts karoliner dukade under i kylan efter Karl XII:s död. Jag hade dålig koll på detta innan jag var där. Det är ju lite anmärkningsvärt att en så stor militär förlust av människoliv skedde i fredstid, och på ett ganska onödigt sätt. Den militära närvaron hade dessutom väldigt negativa effekter på lokalbefolkningen på bägge sidor av gränsen. Det kan vara viktigt att komma ihåg när folk hyllar gamla krigarkungar.”

Gastronomisk upptäcktsfärd: Line Gordon, docent och föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet

Se hur maten växer fram

”Om sommaren vill jag passa på att upptäcka Sveriges gastronomiska landsbygd: den som förvaltas av småskaliga producenter som skapar råvaror av toppklass samtidigt som de sköter om våra kulturlandskap och ekosystemtjänster. Det finns så mycket hantverkskunnande och genuin omsorg om våra djur och natur bland dessa producenter. Det finns många ställen att se, uppleva och till och med smaka på. En av mina favoriter är Resta gård i Örsundsbro utanför Uppsala. Där kan man gosa med lammen och smaka på deras fantastiska Fjällnära helmjölk, köpa hem lite syrat smör på Bohuskullamjölk eller kött från naturbeteslamm. En annan favorit är att åka på mussel- och ostrontur med Lars och Adriaan utanför Lysekil. Då kan man få höra höra historier om fiskenäringen i området i dag och förr i tiden och se hur musselodlingar byggs upp – och som avslutning äta nyplockade ostron på en solvarm klippa med utsikt över havet.”

Los koboltgruva: Joel Johansson, forskare i astronomi

Kontakt med supernovor i gruvmiljö

”På 1700-talet upptäcktes grundämnet nickel i Los koboltgruva i Hälsingland. Jag åkte dit genom de djupa hälsingeskogarna utanför Sveg. Där finns ett litet besökscenter, som är öppet alla dagar på sommaren. Det är en spännande bit vetenskapshistoria! För mig som forskar på supernovor är nickel och kobolt två mycket viktiga grundämnen, men på 1700-talet var det främst koppar man var på jakt efter. Nickel fick sitt namn av något som kallades kupfernickel – det såg ut som kopparmalm, men innehöll ingen koppar. Nickel är ett namn på djävulen eller något oknytt som man tänkte sig hade förtrollat malmen. Det fanns heller ingen koppar i gruvan, men däremot kobolt – som också har fått sitt namn från ett tyskt ord för en sorts bergtroll som man trodde bytte ut värdefull malm mot värdelös.”

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: