Annons

Temperaturen i kammaren är denna dag minus 3 grader Celsius.

Bild: 
Jens Blixth

Sport i kyla kan skada lungorna

Astma är tre gånger vanligare bland elitskidåkare än hos svensken i gemen. I den unika klimatkammaren vid Mittuniversitet i Östersund, undersöker Helen Hanstock hur kyla påverkar kroppen vid träning. Målet är att förebygga luftvägssjukdomar.

Annons

Publicerad:

2021-01-27

– Ok, du kan börja, meddelar Helen Hanstock via mikrofonen i kontrollrummet.

I labbet på andra sidan glasväggen joggar dagens testperson igång löpbandet. En klämma på fingret mäter puls och syremättnad i blodet. På kontrollskärmen går det att följa antalet avverkade kilometer. Efter en stund drar Helen Hanstock på sig en varm jacka och går in i det kyliga rummet. Det är minus 3 grader Celsius och syrehalten motsvarar den på 2 000 meters höjd. Hon håller fram ett papper med en skala från ”lätt” till ”mycket ansträngande” och försökspersonen pekar medan han springer. Än så länge går det ”ganska lätt”.

Men under kyla ökar påfrestningen på kroppen. När temperaturen i kammaren skruvas ner till minus 10 börjar luftvägarna ta skada.

– När kall, torr luft strömmar ner i lungorna torkar cellerna ut och det kan leda till små skador och inflammation, säger Helen Hanstock.

Hon är en av få forskare i världen som specialiserat sig på hur kyla påverkar kroppen under träning. I flera studier har hon undersökt vad som händer i luftvägarna hos såväl elit som motionärer när de anstränger sig i kallt klimat.

Labbet här på Vintersportcentrum beskriver hon som unikt och en förutsättning för forskningen.

– Det finns bara ett fåtal liknande anläggningar i Europa som optimerats för kyla, förklarar hon.

Området är fortfarande nytt och outforskat och frågorna är fler än svaren. Målet är att kunna ge råd till tränare och idrottsutövare om hur de kan anpassa träningen för att minimera risken för besvär som i värsta fall kan leda till astma.

Astma vanligare hos elitskidåkare

Så många som 20–30 procent av alla elitskidåkare utvecklar astma under sin karriär. Det kan jämföras med knappt 10 procent av befolkningen som helhet. Studier har visat på högre nivåer av inflammatoriska ämnen hos vintersportutövare under tävlingssäsongen jämfört med på sommaren. Men fler studier behövs innan forskarna kan slå fast mer exakt hur kylan påverkar luftvägarna, och om det är bättre med ett kort intervallpass än två timmars träning i omaxat tempo när temperaturen kryper under 10 minusgrader. En annan obesvarad fråga är hur yngre elitsatsande skidåkare påverkas jämfört med vuxna.

Ett sätt att skydda sig mot kylan är att använda någon typ av ansiktsmask. Helen Hanstock drar ut en låda och tar fram en mask som forskarna nyligen testat på labbet.

– Det är ett väldigt enkelt hjälpmedel som underutnyttjas i förhållandet till nyttan, säger hon.

En orsak till att maskerna inte används på tävlingar är att idrottsutövarna anser att det påverkar prestationsförmågan. För att fastslå om det stämmer har Helen Hanstock nyligen testat elitskidåkare som fick springa på löpbandet i 4 minuter i maxtempo med och utan mask.

Resultaten är ännu inte publicerade men pekar på att syreupptagningsförmågan minskar med lite drygt 1 procent. Effekten är större för män med stor lungkapacitet jämfört med kvinnor med mindre lungvolym.

Hur påverkar ansiksmasker prestationen?

– Att bära mask förstör inte ett träningspass, men i ett sprintlopp, där varje sekund räknas, har det så klart betydelse, säger Helen Hanstock.

Hon hoppas att ökad kunskap kan leda till nya typer av masker som anpassas för personer med olika lungkapacitet och som inte påverkar andningen. Hon planerar också fler studier för att klarlägga om maskerna kan förhindra uppkomsten av astma. En grupp hon gärna skulle vilja studera närmare är juniorer på skidgymnasier.

– Astman kommer ofta i tonåren och tvingar i värsta fall en lovande junior att lägga av om det inte fungerar med medicinering, säger hon.

Frågan om huruvida astmamedicin kan höja prestationsförmågan är omdebatterad i skidåkarkretsar. Det är dock inget som Helen Hanstock forskar på, betonar hon.

Däremot intresserar hon sig för hur kyla påverkar immunförsvaret. Före och efter testerna på löpbandet mäter hon inte bara lungkapaciteten, utan även biomarkörer för såväl inflammation som immunsvar genom blod- och urinprover.

– Vi vet att långa träningspass i kyla leder till en dipp i immunresponsen som kan göra dig mer mottaglig för infektioner. Frågan är om det också påverkar förmågan hos luftvägarna att reparera sig själva, säger hon.

Individuella skillnader att klara kyla

En svårighet för forskarna är att det finns stora individuella skillnader mellan hur olika personer klarar kyla. Alla utvecklar inte astma, understryker Helen Hanstock. Å andra sidan visar forskningen att det inte krävs maxbelastning för att få besvär. Även vanliga motionärer eller personer som jobbar fysiskt utomhus när det är kallt kan drabbas.

Under våren 2021 planerar hon en ny studie för att undersöka hur luftvägarna påverkas hos vanliga motionärer som anstränger sig i upp till 2 timmar vid 15 minusgrader.

– Vi vill veta vad som händer i lungorna, i blodet, i immunförsvaret och generellt i kroppen. Kan vi hitta biomarkörer som visar på inflammation i luftrören? frågar hon sig.

Vilket råd ger hon då till den som tar en löp- eller skidtur när det är kallt ute?

– Det finns en risk att det uppstår små skador i luftvägarna, men för en frisk person behöver det inte betyda mer än lite hosta efter träningspasset. Men om träningen upprepas ofta kan det leda till värre problem. Det skadar därför inte att använda ansiktsmask.

Medan svetten börjar bryta fram hos testpersonen på löpbandet inne i klimatkammaren berättar hon att hon själv har allergisk astma sedan barnsben. Intresset för hur träning påverkas av kyla väcktes under grundutbildningen i fysiologi vid Oxford university i hemlandet Storbritannien. Redan då upptäckte hon en koppling till astma. En av få som studerat denna koppling var lungläkaren Nikolai Stenfors vid Umeå universitet. Efter att ha doktorerat på hur immunförsvaret påverkas av träning kom hon till Mittuniversitetet 2015 och fick då möjlighet att medverka i hans studier i det då nybyggda klimatlabbet.

– Tanken var att stanna ett år men jag har blivit kvar.

Hon säger att studier av hur människor påverkas av kyla kanske inte hamnar i de mest prestigefulla forskningstidskrifterna, men att det är ett stort och viktigt problem för alla som lever i kallt klimat.

– Jag vill utveckla det här området och få ihop alla pusselbitar och tänker att om inte jag gör det, vem gör det då?

Helen Hanstock forskar på träning i kyla

Bild: 
Jens Blixth

Helen Hanstock är universitetslektor vid Mittuniversitetet i Östersund. Hon forskar om effekterna av träning i kyla och kopplingen till astma både för elit och motionärer. Intresset väcktes redan under grundutbildningen vid Oxford university i hemlandet Storbritannien, där hon gjorde en första studie av ansträngning i kallt klimat. Hon doktorerade på hur immunförsvaret påverkas av träning och började forska på Mittuniversitetet 2015.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar