Annons

Svampsporer som Sara Landvik och hennes kollegor samlar in får blomma ut på agarplattor. Denna art hör till släktet Penicillium, penselmögel, dit även penicillin hör.

Bild: 
Sara Johari

Svampar har nycklar till en hållbar värld

Bland multnande löv letar svampforskaren Sara Landvik nycklar till en grönare värld. I svampar finns enzymer som kan ersätta farliga kemikalier och tillverka biobränslen. Hon varnar för konsekvenserna av minskad biologisk mångfald:
– Vi vet inte var vår nästa viktiga svamp finns.

Annons

Publicerad:

2020-05-27

Få människor skulle notera den murkna pinnen som är på väg att upplösas i havet av bruna löv på marken. Men Sara Landvik böjer sig ner och utropar: ”Ooo! Vilka fina färger!” Pinnen med tillhörande svamp får följa med i hennes korg. Ur lövmattan sticker det också upp en annan svamp, en blek, slemmig tingest med blomkålsliknande utskott.

− Se så effektiv den är på att bryta ner, säger Sara Landvik beundrande och petar på den nästan flytande livsformen.

Vi är ute på en ovanlig svamputflykt i bokskogen Dyrehaven utanför Köpenhamn, som sträcker sig ända till havet där man ser över till Sverige. I varje steg knastrar bokollon under fötterna. Den vitskimrande ytan på dem består av svamp, förklarar hon.

Svampsäsong hela året

För den som har ögonen med sig är det svampsäsong hela året. Och i varje svamp kan det dölja sig enzymer som kan göra vår vardag mer hållbar. Exempelvis innehåller i stort sett alla tvättmedel numera enzymer som ersätter många miljöfarliga kemikalier. Och allt fler stentvättade jeans bleks med ett svamp-enzym i stället för med kemiska blekmedel.

Vi vänder hemåt med korgen full av slemmig, löftesrik mångfald. Bara några hundra meters promenad bort öppnar sig den luftiga, ljusa lobbyn på företaget Novozymes, där Sara Landvik och drygt 700 av hennes kollegor arbetar. Det är ett av flera danska bolag som säljer enzymer till olika företag världen över. Danmark var tidigt ute i branschen bland annat tack vare sin öltillverkning, där jäsningsprocessen bygger på enzymer. Till Novozymes vänder sig företag när de behöver enzym som kan utföra något speciellt − exempelvis en brödproducent som vill få brödet att jäsa bättre utan kemiska emulgeringsmedel.

45 000 prover av svampar och bakterier

När ett sådant önskemål kommer in blir första frågan om ett jäsningsenzym är lättast att hitta i svampriket eller bland bakterierna. De anställda är nämligen uppdelade i bakteriekännare och svampkännare. Svampar klarar generellt sura miljöer bra medan bakterier är bättre på att hantera extrem värme. Egentligen skulle det gå att leta på många fler ställen än i svamp. Våra egna kroppar rymmer mängder av enzymer.

− Vi skulle kunna få ut enzymer ur granar, zebror och så vidare, men bland svampar och bakterier finns en väldig mångfald. Och de är mer lättjobbade – det hade varit jobbigt att ha en massa zebror springandes här, säger Sara Landvik.

Om bröd-önskemålet hamnar på svampavdelningen kan det bli Saras jobb att hitta ett lämpligt enzym. Ifall det behöver fungera i särskilt kalla, sura miljöer börjar hon kanske leta efter svamparter som växer på nordliga myrar. Efter många timmars sökande i dna-databaser blir det dags att ta upp en kandidat ur samlingen med 45 000 prover av svamp och bakterier.

Förvaras i minus 192,2 grader

Vi får följa med genom en labyrint av korridorer och titta in bland alla dessa arter, som förvaras i en iskall Noas ark, resultatet av många timmars sökande, från regnskog till tundra, sedan 1960.

Minus 192,2 grader står det på skärmen utanpå en väldig metallcylinder. Ett ångmoln av flytande kväve väller ut när Sara Landviks kollega Mikako Sasa öppnar locket och sänker ner en krok i frysens rykande inre. Upp kommer vita plastlådor fyllda med provrör, där vart och ett rymmer en liten bit av en svampodling.

Här i frysen hittade Sara Landvik ett enzym som fungerade just för bättre jäsning av bröd. Ursprungligen kom det från en svamp som mest liknar en målad fläck på trädgrenar. En art som de flesta skulle gå förbi utan att alls notera dess existens.

− Det finns saker att upptäcka överallt. Jag kan ibland bli väldigt glad över att hitta en gammal bortglömd grönsak i kylskåpet full av vitt ludd.

På en vanlig dansk trädgren hittade Mikako Sasa en annan platt svamp, koralltätskinn, som visade sig vara expert på att frigöra fosfor. Numera används enzymer från koralltätskinn i gris- och kycklingfoder. Det gör att man inte behöver tillsätta extra fosfor i fodret, vilket i sin tur minskar fosforläckage och övergödning till naturen från djurgårdarna.

Enzym i stället för antibiotika

I slam från grisgödsel hittade en japansk forskare andra svampar som han kallade ”gamar i mikroformat”. Svamparna äter döda tarmbakterier men lämnar de levande. Det var för drygt 30 år sedan och den lilla asätande svampen fick ingen större uppmärksamhet förrän en anställd på Novozymes upptäckte att den innehåller ett enzym som kan få djur att växa bättre. När enzymet bryter ner döda bakterier som ligger och tar plats i djurens tarmar blir deras matsmältning nämligen effektivare. Det här enzymet säljs numera som tillväxtbehandling och kan minska överanvändningen av antibiotika på många håll i världen.

Ibland gör Sara Landvik och Mikako Sasa insamlingsexpeditioner i tropikerna, men många av deras bästa fynd kommer från vardaglig nordisk natur.

− Ibland är vi ute och letar efter något specifikt. Men vi behöver också fylla på i frysen med en okänd mångfald av arter och gener, så då samlar vi mer förutsättningslöst, säger hon.

Gamla skogar är generellt mer intressanta att söka i, eftersom de rymmer fler arter än unga, planterade skogar.

− Vi vet inte varifrån vår nästa produkt kommer. Det är ett ekonomiskt argument för att bevara mångfald, säger Sara Landvik.

En minnesvärd insamlingstur var när hon och Mikako Sasa åkte till Abisko med ett filmteam från al-Jazira.

− Det är inte så ofta man tar en svamptur i helikopter. Och det är inte så många svampplockare som åker till glaciärer. Men de ville göra ett inslag om hur vi hittar nya enzymer, säger Sara Landvik.

I Abisko finns många speciella växter och då är chansen större att hitta spännande svampar, förklarar hon. Det var förstås också en exotisk scen för filmarna, att gå längs snökanten och samla upp smutsig snö i provrör. Just att söka i de kallaste miljöerna kan löna sig, förklarar Mikako Sasa.

− Svampar som lever i snökanten innehåller antagligen enzymer som är aktiva vid låga temperaturer, och det kan vara användbart till exempel i tvättmedel.

Bevara biologisk mångfald

Med på besöket är också Anders Dahlberg, svampforskare vid Uppsala universitet, där han tidigare var kollega med Mikako Sasa. Han sysslar till vardags mycket med att ta reda på vad spindelskivlingar har för sig under jorden i skogen med hjälp av enzymer. Han måste ofta argumentera för vikten av att bevara biologisk mångfald och blir upprymd av hur konkret värdet av mångfalden blir här. Teoretisk kunskap om svampars släktskap har blivit hårdvaluta. ”Embrace diversity” – ”omfamna mångfald” står det tryckt på väggen där vi går förbi.

Sara Landvik berättar att hon var väldigt misstänksam mot att ta steget från den akademiska världen till ett stort företag. Som doktorand tillbringade hon fem år med att studera dna från den lilla svampen gullmurkling, i ett labb på Umeå universitet. Företagsvärlden kändes väldigt avlägsen.

Men hon lockades av möjligheten att använda sina kunskaper praktiskt för att göra världen grönare, och nu efter 20 år är hon övertygad om att hon faktiskt gör samhället lite mer grönt.

− Enzymer kan ersätta farliga kemikalier i många processer eller minska energiförbrukningen.

Svampenzym som bryter ner plast

Ett stort projekt som pågår just nu handlar om att få vegetariska proteiner att fungera mer köttlikt. Sara Landvik drömmer också om att hitta ett svampenzym som kan bryta ner plast och oljespill snabbare än de mikroorganismer som kan göra det i dag.

En dag i månaden är hon ute och pratar med skolklasser och ber dem ibland att hjälpa till med insamlingen. Delvis för att bredda sökandet och delvis för att inspirera unga att välja en biologisk bana.

Varje år växer svampsamlingen med flera hundra nya stammar. Det mesta samlas in från jordprover och sprids ut på näringsplattor där osynliga sporer växer fram i mönster med regnbågens alla färger.

− Det roliga med jordprover är att man trollar fram saker som inte syns. Som med en stjärnkikare, fast här tittar vi in i nya världar under oss.

Enzymer får saker att hända

Enzymer är proteiner som utför eller snabbar upp kemiska reaktioner. Enzymer kan inte tillverkas syntetiskt. I dag används enzymer i så gott som alla tvättmedel. Andra användningsområden är till exempel att förbättra jäsprocessen i bröd, bleka jeans och pappersmassa eller att rena vatten.

Nobelpris till enzymförädling

Nobelpriset i kemi 2018 gick till bland andra den amerikanska forskaren Frances Arnold för hennes metod att förbättra enzymer. Metoden går ut på att framkalla mutationer och sedan välja ut enzymer med önskade egenskaper. Denna ”riktade evolution” används ibland på Novozymes för att hitta bättre varianter när de naturliga enzymerna inte är tillräckligt stabila. Exempelvis om ett enzym är tänkt att ingå i ett tvättmedel men inte klarar de andra komponenterna i medlet, eller om höga temperaturer får enzymet att falla sönder.

Hel meny av mat gjord på restätande svampar

I Borås jobbar en forskargrupp med att omvandla matavfall till läckra burgare, majonnäs och kakor.

2020-05-28

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.