Annons

Dagens poliser mer intellektuella

En speciell poliskultur av outtalade normer och gemensamma värderingar styr polisens arbete.

Lagstiftningen om polisarbete är ganska vag, och poliser vet inte alltid om de agerar rätt i pressade situationer. Därför kan den så kallade poliskulturen medverka till att forma beteendet hos många poliser. Rolf Granér vid Samhällsvetenskapliga institutionen, Karlstads universitet, tidigare lärare vid Polishögskolan, har forskat om svensk poliskultur. Han har följt med på många arbetspass och djupintervjuat tjugofem poliser.

1. Finns det en typisk poliskultur i Sverige?

- Ja, definitivt. Däremot är den inte lika enhetlig som i andra länder, exempelvis USA. Här är den mer sammansatt, och jag har analyserat poliskulturen genom att placera in poliserna på en skala av motsatser.

2. Vilka är motsatserna?

- Man kan tala om den "legalistiska paragrafryttaren" kontra den "aktivistiska sheriffen". De flesta finns någonstans mittemellan, och framför allt paragrafryttaren är illa sedd hos de flesta poliser. Hur man beter sig beror på situationen och vem man har att göra med. De flesta poliser anser att det krävs tuffare tag i mötet med "buset", medan man är mer formell när man möter en välvillig Svensson.

En annan motsats är mellan de "trötta" och de "hungriga". De trötta är också illa sedda, men blir fler. Detta begreppspar är åldersrelaterat - nya poliser är ofta hungriga, äldre tröttare.

En tredje motsats är mellan de "intellektuella" och de "mekaniskt intuitiva". De förra är mer sökande, medan de senare är mer benägna att se världen i stereotyper.

3. Håller poliskulturen på att förändras?

- Svårt att säga eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning, men några tendenser har jag märkt. Den legalistiska och intellektuella polisen är vanligare i dag. Tidigare var det norm att om man fångade en misstänkt efter en biljakt så skulle han ha stryk. Så är det inte längre.

Några orsaker till förändringarna är att vi har fler kvinnliga poliser och en annan rekryteringsbas. På 1950-talet kom många poliser från det militära, från en hierarkisk och ibland pennalistisk kultur. På 1960- och 70-talen stod polisyrket lågt i kurs, och man antog de flesta sökande.

I dag är yrket mer attraktivt. Det gör att man kan välja de bästa sökande, och många poliser har akademiska studier bakom sig. Vi kan se en något mjukare poliskultur, men även en tröttare - många har låg motivation och upplever yrket som tungt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar