Annons

Vatten på flaska onödigt och dyrt

Flaskvatten är sämre för miljön, dyrare och knappast nyttigare än kranvatten. Ändå köper vi allt fler flaskor.

I Sverige dricker vi mer än dubbelt så mycket flaskvatten i dag som vi gjorde i början av 1990-talet. Det visar färska siffror från Svenska Bryggareföreningen. Bakom ökningen finns flera olika trender, enligt Caroline Ekman, informationschef på Spendrups.

- Viktigast är kanske hälsotrenden, säger hon.

Hälsotidningar ordinerar extra mycket vatten mot allt från röksug till celluliter. Ett vanligt råd i USA är att man ska dricka minst åtta glas per dag, motsvarande nästan 2 liter. Då räknas ändå inte vätskor som innehåller koffein eller alkohol.

Men det finns inget vetenskapligt stöd för att friska, måttligt fysiskt aktiva människor som lever i ett tempererat klimat skulle bli extra friska av att dricka så mycket. Det visar en stor genomgång av den vetenskapliga litteraturen som publicerades i tidskriften American Journal of Physiology för tre år sedan. Slutsatsen blev att de allra flesta lugnt kan lita på att törsten säger ifrån när det är dags att dricka. Däremot bör människor med njursten och vissa andra sjukdomar följa sina läkares råd om att dricka mycket.

Den som trots allt vill få i sig extra mycket vatten kan förstås dricka från kranen. Det är ungefär tusen gånger billigare än flaskvatten. Men för många känns det rätt att ha en flaska köpvatten i väskan, enligt Caroline Ekman. Halvlitersflaskor med skruvkork säljer som aldrig förr.

- Vattenflaskan har nästan blivit en accessoar, säger hon.

Kontinentala vattenvanor

I Sverige dricker vi varje år drygt 20 liter flaskvatten per person, vilket är långt mindre än genomsnittet i Europa. Mest dricker sydeuropéer. Italienare toppar listan med omkring 140 liter vatten i flaska per person och år. Trenden går alltså mot att vi svenskar blir allt mer kontinentala. Det började i storstäderna och har nu spritt sig till hela landet.

- Det är ju en bedrövlig utveckling med tanke på att vi har så bra vatten i kranen, säger Inger Larsson, civilingenjör på Arla Foods.

Hon har jämfört vatten på flaska och från kran ur miljösynpunkt. Inger Larsson är personligt engagerad i frågan, och bedyrar att hon inte har fått sin arbetsgivares uppdrag att smutskasta en industri som tillverkar andra drycker än mjölk. Arla hade flaskvattnet Linné i sitt eget sortiment under flera år, och har aldrig lovat att inte börja sälja flaskvatten på nytt.

Flaskvatten slukar energi

I sina beräkningar tar hon fasta på hur mycket dieselolja och bensin som går åt för att transportera en svensk årsförbrukning av flaskvatten, och för att tillverka och ta hand om alla förpackningarna. Resultatet visar att bränslet skulle räcka till att hålla värmen i drygt 16 000 oljeeldade villor under ett år. Siffran är en aning osäker eftersom den bygger på en lång rad antaganden.

- Men det råder inget som helst tvivel om att kranvatten är ett överlägset miljöval, säger Inger Larsson.

Kranvatten att föredra

Vatten från svenska vattenverk håller som regel hög kvalitet och kontrolleras noga, men föroreningar förekommer. En analys utförd på uppdrag av Stockholms läns landsting avslöjade nyligen rester av sju olika läkemedel i regionens vatten. Högst var halterna av oxazepam, det verksamma ämnet i den lugnande medicinen Sobril. Halten var dock extremt låg. För att få i sig en verksam dos av ämnet skulle man vara tvungen att dricka fem miljoner liter vatten, vilket motsvarar två liter vatten varje dag i 7 000 år. En försvinnande låg halt alltså.

Forskning & Framsteg bad samma laboratorium undersöka två olika flaskvatten på samma sätt. Resultaten visade inga rester av läkemedel i Vichy Nouveau naturell eller i Coop X-tra naturell. För resten av marknadens dussintals fabrikat av köpvatten finns inga jämförbara analyser.

Åke Wennmalm, miljödirektör på Stockholms läns landsting, är bekymrad över att läkemedelsrester över huvud taget finns i dricksvatten, men han är definitivt inte oroad över att de minimala halterna ska orsaka några akuta sjukdomar.

- Jag dricker själv kranvatten. Naturligtvis gör jag det, säger han.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

7

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej!Hörni - nu råder det "drevet går"-risk igen, tycker jag. Än en gång får någon präktig och duktig svensk (forskare) drämma till med pekpinnen. "Man ska inte slösa". "Det duger med kranvatten." "Tänk på miljön."Intressant vore - finns det någon forskare som har bemödat sig med att analysera huruvida svenskarna går över till att dricka bubbelvatten, ofta smaksatt, istället för att dricka läsk? Och vilket ska vi drista oss till att gissa, är i så fall mest "nyttigt" och kanske inte behöver riktigt så många pekpinnar? Kanske har jag fel - men jag gissar att bubbelvattnet för många ersätter just läsk. Eller?Med vänlig hälsning,Hillevi Hanis Ramos

Tack för ditt mejl och för dina kommentarer. Jag har ingen vetenskaplig källa till information om i vilken mån läskdrickare går över till att dricka bubbelvatten. Men statistiken från Sveriges bryggerier visar att läskdrickandet åtminstone inte avtagit under bubbelvattnets expansion (se Sveriges Bryggerier, klicka på Statistik). För de flesta svenskar är bubbelvatten förstås nyttigare än sockrad läsk, men för miljön är vatten som transporterats i flaska som regel ett sämre val än vatten från kranen.

Hej.Jag är intresserad av det svenska grundvattnet.Tänker skriva en uppsats vid institutionen för ekonomisk historia vid Stockholms Universitet och undrar:Är det sant att Svenska vattenverk har köpts upp eller håller på att köpas upp av privata inhemska och utländska bolag?Vilka vattenverk är det fråga om och vilka är köparna?Var finns Sveriges bästa vatten?Finns det olika typer av bra vatten och vad är karaktäristiskt för dem?

Hej.Vi dricker flaskvatten istället för kranvatten sedan en tid därför att vi bor i ett område där vattnet har mycket hög kalkhalt (Oxford, England). Någon vi hörde påstod att hög kalkhalt i dricksvattnet kan leda till ökad risk för njursten. Finns det något vetenskapligt stöd för den misstanken eller finns det andra hälsoskäl för att undvika att dricka vatten med hög kalkhalt?Dag Bergman

Livsmedelsverket är den myndighet som håller koll på dricksvattnet i Sverige. Därifrån bör det gå att få ett svar på frågan om vem som äger de svenska vattenverken.

Jag dricker gärna ramlösa på glasflaska. Jag gillar smaken. Och det ÄR skillnad på smak mot kranvatten. Och att konsumtionen i sydeuropa är hög är ju inget underligt. Kranvattnet där innehåller ju oftast höga halter av klor. Vilket inte är speciellt gott. Och när det inte innehåller det, så är det inte ens rekomenderat att dricka det alls.

Hej
Jag vet att även i flaskvatten finns sk. kolibakterier (alså skit ! ) Detta skall inte finnas i Vin , Öl och Sprit .Om det är sant så är ju saken klart "Drick aldrig vatten" Skål.!!

Lägg till kommentar