Annons

Råttans år

Gnagare lär forskare mer om hjärnan.

I den kinesiska kalendern är det år som vi i väst kallar 2008 känt som Råttans år, och i Washington DC ligger stadens splitternya konferenscentrum bara några kvarter från Chinatown. Där höll amerikanska Society for Neurosciences sitt årliga möte och även här var det gnagarår. Aldrig tidigare har så många rått- och framför allt musmodeller presenterats.

Råttor används för att visa hur det går till i hjärnan när vi lär oss att akta oss för mat eller dryck som tidigare gjort oss sjuka. För att studera beroende har forskarna också tagit fram möss som är genetiskt anpassade för att gilla kokain, alkohol eller andra droger. Andra slags möss drabbas av tidig demens och kan exempelvis få alzheimerlika ansamlingar av så kallad amyloid i hjärnan.

Bland årets nyheter fanns möss som fått vissa gener som normalt sköter kommunikationen mellan nervceller utslagna eller nedtonade. De beter sig då avvaktande socialt och kommunicerar på ett annorlunda sätt än andra möss. Dessa möss, som ska uppvisa olika drag inom autismspektrumet, gräver också frenetiskt ner kulor i sitt strö och putsar sig på ett repetitivt vis.

- För några år sedan visste vi inte ens vilka gener som är kopplade till autism, Retts syndrom och andra autismliknande tillstånd, säger Craig Powell, University of Texas Southwestern Medical Center i Dallas. Fram till i dag har modellmössen lärt oss massor, och jag hoppas förstås att det så småningom ska gå att ta fram läkemedel som kan göra livet enklare för drabbade människor och deras anhöriga.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar