Annons

Med kritisk syn på global rättvsa. Årets ekonomipristagare varnar för vissa former av bistånd till u-länder. De riskerar att störa samspelet mellan medborgare och stat, menar han.

Bild: 
Jewel Samad / AFP / TT

Framsteg skapar ojämlikhet

Den skotske ekonomen Angus Deaton har utgått från köpvanor och vardagsvanor för att analysera samhället.

Författare: 

Publicerad:

2015-11-20

Angus Deatons forskning har bland annat berört hur konsumenter fördelar sina utgifter, men även hur relationen mellan konsumtion och sparande ser ut på såväl individ- som samhällsnivå. På senare år har han forskat allt mer om välfärd och fattigdom, där han använt sig av hushållsdata från utvecklingsländer för att analysera allt från kaloriintag till könsdiskriminering. Just konsumtionsdata är ofta mer tillförlitliga än inkomstdata i utvecklingsländer, och därför givande för att förstå fattigdom.

Angus Deaton har undersökt om den könsdiskriminering som är tydlig i utvecklingsländer – som i sin extremaste form visar sig i vad som kallas de försvunna flickorna, där flickfoster aborteras eller späda flickor vanvårdas till döds – också kan avläsas i konsumtionsmönster. Genom att analysera hushållsenkäter från olika utvecklingsländer har han bland annat undersökt i vilken utsträckning som föräldrarnas konsumtion av vuxenvaror, som kläder, tobak och alkohol, minskar beroende på om de får en pojke eller en flicka. Under normala omständigheter fann han inga skillnader. Men under svåra tider påverkades vuxenkonsumtionen starkare hos dem som fått en pojke än hos dem som fått en flicka, vilket tyder på att pojkarna prioriterades.

Årets pristagare har även kritiserat ekonomiskt bistånd till fattiga länder, då detta riskerar att sätta samhällskontraktet ur spel. En av de stora orsakerna till svält och fattigdom i dagens värld är statsapparater som inte fungerar. ”I utvecklingsvärlden dör barn för att de föds på fel plats – inte av exotiska, obotliga sjukdomar, utan på grund av vanliga sjukdomar som vi har kunnat bota i nästan hundra år. Utan en stat som är kapabel att leverera basal barnhälsovård kommer dessa barn att fortsätta dö”, skrev han i en artikel i Project Syndicate 2013. Angus Deaton menar därför att bistånd kan ha fördelar, särskilt om det inriktas på folkhälsa, men att bistånd också kan underminera statens utveckling, genom att rubba det ömsesidiga kontraktet mellan medborgare och stat: den ena parten betalar skatt – den andra tillhandahåller sjukvård, skolor och trygghet. Av den anledningen är bistånd ingen långsiktig lösning, enligt Angus Deaton: ”Bistånd underminerar det som fattiga människor behöver mest: en fungerande statsapparat.” Därför bör vi i stället hjälpa genom att minska vapenexporten, bedriva handel, bistå med teknisk rådgivning och ta fram bättre mediciner mot de sjukdomar som framför allt drabbar fattiga länder, menar han.

Häromåret utkom Angus Deaton med en synnerligen läsvärd bok, The great escape: health, wealth, and the origins of inequality (Princeton university press 2013). ”Berättelsen om framsteg är också berättelsen om ojämlikhet”, skriver han i vad som är en Hans Rosling-liknande beskrivning av en värld som framför allt präglas av minskad fattigdom och ökad medellivslängd. När det skett framsteg i världen så har det dock sällan skett lika snabbt överallt – några börjar leva längre, tjäna mer eller se allt färre av sina barn dö. Till exempel: vetskapen om att tobak dödar är en folkhälsotriumf av stora mått som räddat miljoner liv. Men alla slutade inte röka samtidigt. De första som fimpade för gott var de välutbildade och rika, vilket har skapat en folkhälsoklyfta mellan fattiga och rika. Därför är berättelsen om framsteg ofta också en berättelse om växande klyftor och ojämlikhet.

Mänskligheten började för 250 år sedan lämna det eländiga, fattiga och korta liv vi levt sedan stenåldern. Denna resa – den stora flykten undan fattigdom som titeln anspelar på – pågår fortfarande och har till och med accelererat under de senaste 50 åren.

Den stora flykten började med den industriella revolutionen och skapade då enorma skillnader – klyftor – såväl inom Nordvästeuropa som mellan Nordvästeuropa och resten av världen. Dessförinnan var världen jämlik så till vida att de flesta var lika fattiga och alla var lika utsatta för sjukdomar och krig. Först under andra hälften av 1700-talet började de välbärgade uppnå längre medellivslängd än befolkningsgenomsnittet.

Angus Deaton skriver personligt och faktaspäckat, och den här boken är delvis en sammanfattning av hans forskning. Han gillar statistik, men är medveten om felkällor och olika tolkningssätt.

The great escape är en omistlig bok för alla som är intresserade av folkhälsa, historia, ekonomi och globalisering. När får vi en svensk översättning?

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar