Tro inte att religionen minskar

Det är lätt att hitta förutsägelser om att världen skulle sekulariseras och bli mindre religiös i takt med moderniseringen. Inflytelserika filosofer och samhällsvetare som Voltaire, Auguste Comte, Émile Durkheim, Sigmund Freud och Karl Marx menade alla under 1700-, 1800- och 1900-talen att religionerna tillhörde historien och att världen blev mer sekulär i bemärkelsen att människor blev allt mindre religiösa.

De hade fel. Det menar den amerikanske statsvetaren Rodney Stark, som är professor vid Baylor university i Texas, USA (och hedersdoktor vid Lunds universitet). Han är också författare till ett trettiotal fackböcker, flera prisbelönta. Han har nu lusläst massor av globala undersökningar om religion, religiösa vanor och värderingar. Det handlar främst om siffror från Gallup world poll, World values surveyoch Pew research center, som alla innehåller stora mängder data från enkäter i merparten av världens länder. Han summerar denna stora mängd data i boken The triumph of faith (2015), där han menar att det finns starka belägg för en pågående religiös renässans i världen.

– De data jag har gått igenom visar att världen är mer religiös än många tror, säger Rodney Stark.

Den stora majoriteten av jordens befolkning är djupt religiös – trots att världen moderniseras snabbt och allt fler utbildar sig. Detta i stark kontrast till teorierna om att en modernisering av världen skulle medföra minskad religiositet. I nuläget tillhör 81 procent av världens befolkning någon religiös organisation och 74 procent menar att religion är viktigt i vardagen. Halva jordens befolkning har den senaste veckan deltagit i någon form av gudstjänst och 56 procent menar att en gud är aktivt inblandad i vad som sker på jorden. Det finns förstås stora lokala variationer: i Sverige tror 14 procent att Gud är aktivt inblandad i vad som sker på jorden – i Somalia 98 procent.

I merparten av världens länder är de uttalade ateisterna bara några enstaka procent: i Västeuropa i genomsnitt färre än 7 procent, i Mellanöstern och Afrika omkring 1 procent. Detta enligt Rodney Starks siffror som han fått från Gallup world poll, som bygger på över tusen svarande per land i över 160 länder, med sammanlagt 97 procent av världens befolkning.

– Om man ser sig om i världen så är religionen inte alls på tillbakagång, utan verkar av allt att döma vara i god form, säger Rodney Stark.

Han nämner exempelvis Ryssland, där färre än 7 procent definierade sig som ateister i början av 1990-talet – trots att befolkningen då nyligen upplevt nästan ett sekel av officiell ateism.

På den konkreta enkätfrågan om man tror på helvetet, har andelen som svarar ja ökat kraftigt sedan kommunismens fall i länder som Ryssland och Vitryssland (se grafik på sidan 28). Globalt tror 59 procent av världens befolkning på helvetet. På samma sätt uppger allt fler att de tror på Gud i dessa postkommunistiska länder, uppåt 80 procent. Tidigare var det omkring 30 procent, en rätt kraftig ökning på bara 25 år.

– I Afrika söder om Sahara går människor i kyrkan flera gånger i veckan. Och i Kina har vi många miljoner kristna, framför allt bland de välutbildade, säger Rodney Stark.

– Det är snarast Västeuropa som är undantaget i detta sammanhang.

Rodney Stark menar att en orsak till ökad religiositet kan vara att religioner konkurrerar med varandra och att de då förstärks av detta.

– Men mer generellt tror jag att det handlar om att människor vill att livet ska ha en mening, säger han. Vi behöver en förklaring till att världen finns. Och religionen levererar den enklaste och bästa förklaringen för många.

– Nja, våra data spretar och går åt olika håll, säger Bi Puranen, som är docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World values survey samt knuten till Institutet för framtidsstudier.

Hon är inte lika övertygad som Rodney Stark om att religionen är på så stark tillväxt. Men hon håller med om att World values survey visar att merparten av världens människor är långt mer religiösa än svenskarna.

– Visst finns det en stark religiositet i världen, säger hon. Men den riktning vi ser tydligast i våra data är de växande frihetliga och individualistiska värderingarna.

World values survey har genomfört regelbundna enkätstudier i ett stort antal länder sedan 1980-talet. Enligt den senaste frågeomgången från 2010–14 säger halva jordens befolkning (49 procent) att det är ”mycket viktigt” med religion i livet och ytterligare drygt 22 procent att det är ”ganska viktigt”. På frågan om hur viktig Gud är i deras liv får respondenterna svara på en tiogradig skala från 1 (oviktig) till 10 (mycket viktig), och där hamnar nästan 48 procent av världens befolkning på 10. Så ser det ut i den senaste mätningen, som ger en statisk bild av världen.

World values survey ställer en mängd frågor i sina undersökningar för att fånga det undflyende begreppet tro, eller religion. Frågorna handlar om allt från hur ofta man ber och hur ofta man besöker församlingslokaler till om man ser sig som en religiös människa eller tror på helvetet. I World values survey är det däremot svårare att uttala sig om riktningen, eftersom man inte har längre mätserier i så många länder. Men i de fall man har det så kan man i västvärlden ana en viss minskning av religiositeten – i Sverige har gruppen uttalade ateister ökat från 6 procent på 1980- och 90-talen till drygt 15 procent på 2000-talet – och i länder som Australien, Spanien och Tyskland ser man en sakta minskning i andelen som definierar sig som ”en religiös person”.

– I exempelvis Australien ser man en sådan trend mot minskad religiositet, säger Bi Puranen, och det finns många stora länder där religion inte spelar någon stor roll.

Men i mycket folkrika länder som exempelvis Kina (1,4 miljarder), Indien (1,3 miljarder), Pakistan (199 miljoner), Nigeria (180 miljoner) och Turkiet (77 miljoner) ser man att allt fler människor under de senaste 10–20 åren definierar sig som religiösa och att andelen ateister eller icke-troende minskar.

Inom den muslimska världen är religiositeten stor, och har länge varit så enligt data från flera studier. Ett tänkbart mått på en ökad religiositet kan vara den kraftiga ökningen av pilgrimsresorna till Mekka, som rimligtvis inte enbart kan förklaras av bättre ekonomi. I mitten av 1900-talet handlade det om omkring 100 000 pilgrimer om året. Vid millennieskiftet var siffran 2 miljoner och år 2012 reste 3 miljoner till Mekka, enligt Rodney Stark.

För Turkiet har man längre dataserier i World values survey som visar en utveckling från 1989 till 2014, där allt fler betonar religionens roll. Flera lokala studier har visat att universitetsstudenter i Mellanöstern i allt högre grad har orienterat sig mot islam sedan ett par decennier tillbaka. Och de senaste siffrorna från World values survey visar att de muslimska länderna är djupt troende. I mätningarna från 2010–14 svarade över 90 procent av befolkningen i länderna Qatar, Jordanien, Pakistan, Egypten, Tunisien, Algeriet med flera att om religion och vetenskap hamnar i konflikt, så har religionen rätt.

– För 50 år sedan gick man inte alls lika mycket i moskéer som man gör nu i den muslimska världen, säger Rodney Stark, som även betonar att de mest frekventa moskébesökarna i de flesta länder är de högutbildade – det handlar alltså inte om att religionen är något som hänger kvar hos de fattiga och lågutbildade.

Stödet för sharia är genomgående högt – över 90 procent i de flesta muslimska länderna förespråkar sharia som grund för lagstiftningen i det egna landet, enligt Gallup world poll.

– I den muslimska världen är siffrorna så höga att de knappt kan öka, säger Bi Puranen, och hänvisar till flera mätningar där 100 procent i Algeriet och Pakistan uppger att de tror på Gud.

Om man betraktar Afrika söder om Sahara så finns där den mest troende och aktiva delen av de kristna i världen. Över 70 procent går i kyrkan varje vecka. Sedan 1960 har antalet prästseminarier ökat över tio gånger, från drygt 2 000 till över 27 000, enligt Rodney Stark. Samtidigt finns här en större tro på häxeri och vidskepelse än i någon annan del av världen.

I Kina har de senaste decennierna tiotusentals nya tempel byggts eller återuppbyggts efter förödelsen som rödgardisterna åsamkade under andra halvan av 1900-talet. Dessutom har miljontals, främst högutbildade, kineser övergått till kristendomen. Det öppnas nya kyrkor varje vecka – i ett land där ateism för inte så länge sedan var den officiella normen. I de enkätstudier som gjorts i Kina syns fortfarande den ateistiska normen. Merparten säger sig vara icke-religiösa, men de svarar samtidigt att de vördar anhörigas andar vid deras gravar eller att de tror på vissa gudar. Under slutet av 1900-talet minskade andelen kineser som inte såg Gud som viktig från över 70 procent till 27 procent. Samma World values survey-data visar att allt fler kineser definierar sig som religiösa nu jämfört med slutet av 1900-talet.

Även hinduismen är på frammarsch. I Indien uppger 85 procent att religion är viktig i deras vardag. Ateisterna är få, 2,5 procent. Hinduismens uppgång är även mätbar i pilgrimsresor. För trettio år sedan, år 1986, besökte 1,3 miljoner pilgrimer Vaishno Devi-templet i Kashmir. År 2000 var antalet 5 miljoner och år 2012 10 miljoner. Liknande statistik gäller flera andra heliga platser. Samtidigt byggs fler och fler tempel även i Indien. Enligt en studie från 2007 uppgav cirka 33 procent av indierna att de hade blivit mer religiösa de senaste fem åren, medan bara 5 procent uppgav att de blivit mindre religiösa. Även i Indien är det i regel högutbildade som har blivit mer religiösa på senare år – även det på tvärs mot sekulariseringsteorin, enligt vilken de högutbildade skulle lämna religionen först.

– I Indien kan man se en ökning av religiositeten i våra siffror, säger Bi Puranen. Även i USA kan man se en sådan utveckling på senare tid.

Den finns nu även snabbt växande grupper av protestanter i Latinamerika, samtidigt som områdets katoliker är mer religiösa än på länge, enligt Rodney Stark. I mitten av 1900-talet beräknas att 10–20 procent av befolkningen regelbundet gick i mässan. På 2000-talet uppgav i flertalet länder i Latinamerika över hälften av befolkningen att de hade bevistat mässan de senaste sju dagarna.

– Delvis är detta en respons på den växande protestantismen i regionen, säger Rodney Stark. När protestantismen är framgångsrik i regionen, så verkar även katolicismen öka.

– Jag menar att man inte enbart kan mäta religiositet utifrån tillhörighet till kyrkor eller organisationer. I till exempel Kina och Japan får vi låga siffror, men vi vet att det finns en utbredd andlighet, säger Bi Puranen. Många har en tro på ett högre väsen. Och i den bemärkelsen tror jag att vi ser en växande andlighet i världen. Men den rent organiserade religiositeten är det svårare att säga någonting om – många föds in i religioner.

Och det är förstås svårt att ge ett entydigt svar på frågan om hur religiösa världens över sju miljarder människor är, och ännu svårare att säga något entydigt om riktingen på utvecklingen, eftersom vi inte har bra data från så långt tillbaka. Däremot kommer vi att i framtiden ha både bättre och längre dataserier från allt fler länder.

Under alla omständigheter verkar dock ryktet om religionens nära förestående död vara överdrivet.

– Jag tror inte att religionen kommer att försvinna, säger Rodney Stark. Många har hävdat det ända sedan 1700-talet, men det finns inget som tyder på att det kommer att hända.

Bi Puranen är inne på samma linje.

– Nej, vi kommer nog inte att se en värld utan religion. Jag tror på en växande andlighet. Och jag tror att vi kommer att se mer av religiöst samarbete, där olika samfund samverkar med varandra. Det handlar om att hitta det gemensamma – för människokärleken finns i alla religioner.