När går baby blues över i livsfara?

Varje år diagnostiseras 12 procent av alla gravida och nyförlösta kvinnor med förlossningsdepression, eller postpartumdepression som det också kallas. Diagnosen är vanligare än både havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och katastrofala blödningar.

– Många biter ihop och säger inte ens att de mår dåligt. En del vågar inte säga något av rädsla för att de ska stämplas som olämpliga föräldrar. Andra rapporterar att de mår dåligt, men när vi följer upp det har de fullt upp med sina nyfödda och återkommer aldrig. Vi tror att mörkertalet är stort, säger Alkistis Skalkidou.

Hon är professor på institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Hon har studerat förlossningsdepression i mer än 20 års tid, och är också överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset.

Uppemot 85 procent av alla nyförlösta drabbas av nedstämdhet, så kallad baby blues, de första två eller tre dagarna efter förlossningen. Att få barn är omvälvande och påverkar hela familjen. Under en graviditet förändras dessutom inflammationssystemet, och en del hormonnivåer är hundratals gånger högre än normalt. Det gäller exempelvis östrogen som dämpar trötthet, och det ångestdämpande och lugnande hormonet progesteron. Efter förlossningen stöts moderkakan plötsligt ut och den nyförlösta kvinnan drabbas av ett kraftigt hormonfall.

– Det är därför så många kvinnor på BB är ångestfyllda och gråter utan att riktigt förstå varför. Ända tills systemen hittar tillbaka till det normala befinner sig kvinnan i en väldigt utsatt position. För de allra flesta går tillståndet över av sig självt inom två veckor, men några drabbas i stället av depression, säger Alkistis Skalkidou.

Hon har själv tre vuxna döttrar, och blev förvånad över hur lite det pratades om det psykiska i samband med graviditeter och förlossningar på den tiden. Generellt har medvetenheten om de här frågorna i samhället ökat under de 20 år som hon varit verksam forskare, menar hon. I dag är det till exempel välkänt att också partnern kan behöva stöd efter förlossningen. Även om fler har intresserat sig för forskningsfältet på senare år beskriver hon fortfarande området som både underfinansierat och understuderat.

– I studier har vi sett att upp till fyra nyblivna mammor går bort i suicid varje år, säger Alkistis Skalkidou.

För kvinnor som drabbas av förlossningsdepression är det sex gånger vanligare att begå suicid, och tre gånger vanligare att omkomma i en olycka, jämfört med kvinnor utan diagnosen som också fött barn. Detta enligt en studie i tidskriften The BMJ.

Emma Bränn är forskare på institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, och en av författarna bakom studien.

– Studien visar inte på orsakssamband, men hos 50–60 procent av kvinnorna med förlossningsdepression ser vi ingen tidigare psykiatrisk sjukdom i våra data, säger Emma Bränn.

Riskökningen är störst de första 30 dagarna efter diagnos, men fortfarande 18 år senare kvarstår en förhöjd risk.

En annan studie, publicerad i tidskriften Molecular psychiatry, visar att risken för depression är cirka 20 procent högre under veckorna 5 till 15 efter förlossningen, jämfört med året före graviditeten. Risken för förlossningspsykos är upp till sju gånger högre under de första 20 veckorna.

Sedan 2010 rekommenderar Socialstyrelsen att vården använder självskattningsformuläret Edinburgh postnatal depression scale, EPDS. Det är en enkät med tio frågor där nyförlösta kvinnor får svara på frågor om hur de mår. Tanken är att fånga upp de kvinnor som behöver hjälp, och screeningen genomförs sex till åtta veckor efter förlossningen. Självskattningsskalan fungerar också för att upptäcka psykisk ohälsa hos gravida.

Tidigare var det som vanligast att få diagnosen förlossningsdepression omkring 13 veckor efter förlossningen, men sedan dess har toppen flyttats fram till cirka 9 veckor efter förlossningen.

– Det tyder på att fler får hjälp tidigare, säger Emma Bränn.

Hon konstaterar dock att det fortfarande finns ett stigma. För många kvinnor kan det vara svåra frågor att prata högt om.

– Förväntningarna är att man ska vara glad, lycklig och tacksam när man fått ett barn. Men det här är sjukdomar som går att bota, och vi måste fånga upp och behandla fler kvinnor som behöver vård under den här akuta fasen, säger Emma Bränn.

Alkistis Skalkidou håller med. Hon poängterar igen att mörkertalet är stort, och att stigmat behöver brytas.

– Det finns studier som tyder på att nästan två tredjedelar av kvinnorna som borde få diagnos och behandling för förlossningsdepression inte får det i tid, säger Alkistis Skalkidou.