Jordens polarområden började bevakas av satelliter 1978. Då blev det tydligt att ismassorna är i ständig rörelse av strömmar och vindar, samtidigt som de krymper och växer under sommar och vinter. I en ny animation åskådliggörs isrörelserna i Arktis under 35 år. Här syns också isens ålder, med den äldsta och tjockaste isen i vitt, och yngre istäcken i en gråskala runtom. Den äldsta isen har överlevt flera somrar utan att smälta. De senaste åren har nästan all is äldre än fem år försvunnit från Arktis, och ersatts av yngre, tunnare is. Från barnkammare till kyrkogård Filmen har tagits fram av...
Sommaren 1988 dog omkring hälften av Europas knubbsälar på ett par månader. De var drabbade av PDV, ett mässlingliknande virus, som troligen hade följt med när grönlandssälar rörde sig längre söderut än normalt. Nu visar en amerikansk studie att risken för sjuka sälar ökar när Arktis isar smälter. Arter som tidigare skiljts av stora ismassor stöter plötsligt på varandra och överför smittor. Mellan åren 2001–2016 har två större utbrott av massdöd bland sälar skett i norra Stilla havet. Dessa toppar sammanfaller med de år då istäcket varit som minst, skriver forskarna i tidskriften Scientific...
Haven och världens frusna områden kan kännas avlägsna i vardagen, men det som händer där påverkar oss mer än vi förstår. Det var ett av budskapen från FN:s klimatpanel när de lade fram sin första specialrapport som fokuserar på just hav, is, snö och permafrost. − Den här rapporten visar att klimatförändringar inte är ”något som kan hända i framtiden”. Väldigt stora förändringar pågår redan, i form av till exempel smältande isar och stigande havsnivåer, säger Frans-Jan Parmentier som är docent i geobiosfärvetenskap vid Lunds universitet. Hans studier av Arktis ingår i de 6 900 studier som IPCC...
Svavelutsläpp i form av luftburna partiklar sänker pH-värdet i regn. Det leder till så kallat surt regn, ett miljöproblem som drabbar både sjöar och skogar. I Europa kulminerade de luftburna svavelutsläppen under 1970-talet. Tack vare striktare regler har utsläppen minskat med ungefär 70 procent sedan dess. Under samma period har Arktis klimat blivit allt varmare – uppvärmningen har till och med varit kraftigare där än på resten av planeten. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har nu kunnat visa att det är minskningen av svavelpartiklar som har...
Inte helt oväntat fick vi i år se ett nytt bottenrekord för isen vid Arktis. I söndags, den 16 september, nåddes förmodligen minimum. Istäcket var då ungefär hälften så stort som genomsnittet för perioden 1979-2000 och 18% mindre än förra rekordet från 2007.
Nu har forskare för första gången kunnat konstatera att ett istäcke, över en kilometer tjockt, sträckte sig över hela Norra ishavet så sent som för 140 000 år sedan. Istäcket var en så kallad shelfis, en nästan platt flytande is som hänger samman med inlandsisen. Upptäckten bekräftar en hypotes som funnits ända sedan 1970-talet men som inte kunnat fult ut undersökas. Med hjälp av isbrytaren Oden och avancerad ekolodsteknik har forskarna nu kunnat läsa av botten vid Lomonosovryggen, en grundare del av Norra ishavet som sträcker sig mellan norra Grönland och den Sibiriska kontinentalsockeln på...
En forskargrupp ledd av Eric Rignot vid University of California och Nasa jet propulsion laboratory har upptäckt att fjordarna på Grönland är betydligt djupare än man tidigare har trott. Det gör att glaciärerna som flyter ut i fjordarna kommer i kontakt med djupgående, varma saltvattenströmmar från subtropiska områden och på så vis urholkas underifrån. Effekten blir att issmältningen går fortare än forskarna tidigare har räknat med. – Den här interaktionen mellan havet och isen finns inte med i våra klimatmodeller för Grönlands isar. Det innebär att beräkningen av havshöjningen, som en...
Polarisen som täcker Norra ishavet har sin naturliga cykel med ett maximum på vintern, och ett sommarminimum i september. Istäcket brukar vara ungefär tre gånger större på vintern än på sommaren. Satellitmätningar visar att i år passerades ismaximum 15 dagar tidigare än vanligt, den 25 februari. Dessutom var årets istäcke det allra minsta sedan mätningarna inleddes år 1981. Som störst var polarisens yta i år drygt 14,5 miljoner kvadratkilometer. Det är över 30 gånger mer än Sveriges yta. Det är visserligen mycket stort, men ändå drygt en miljon kvadratkilometer mindre än medelvärdet från åren...
Vi kommer aldrig mer att kunna säga att vi inget visste, för rapporten från IPCC lämnar klara besked. Håller jorden på att värmas upp? Ja. Är det ökad mängd växthusgaser som är orsaken? Ja.
