Cern – 70 år med fysiklabbet Det europeiska partikelfysiklaboratoriet grundades 1954. Ända sedan dess har Cern också betytt mer för världen än att vara en källa till ny fysik. Premium Kosmos
Läsare tog tåget till Cern med F&F Forskning & Framstegs Anna Davour och partikelfysikprofessor Sara Strandberg tog med läsarna till det europeiska partikelfysiklaboratoriet. F&F
På jakt efter det okända – om modern fysik och universums minsta beståndsdelar Nyfikenheten på världens innersta beståndsdelar ledde Sara Strandberg till världens centrum för forskning om partikelfysik: Cern i Schweiz. Kosmos
Har Higgs en tyngre kusin? Nya rön från Cern kan vara de första spåren efter en än så länge okänd elementarpartikel. Kosmos
Att tjuvkika in i parallella världar Mikroskopiska svarta hål visar vägen till parallella universum. Enligt ett nytt förslag ska ett test genomföras vid Cern i Génève, där minihålen kan dyka upp i världens starkaste partikelaccelerator. Kosmos
Bortom Higgs med ny svensk teori En ny svensk modell för materiens minsta beståndsdelar ska nu testas vid Cern-laboratoriet i Genève. Kosmos
Var det inte Higgs som de hittade i Cern? Upptäckten av den numera världsberömda Higgspartikeln vid Cern följdes snabbt av 2013 års Nobelpris, till partikelns upphovsmän: Peter Higgs och François Englert. Men nu hävdar… Kosmos
Hans liv som boson – Jag kom till universitetet i Edinburgh från London där jag faktiskt hade känt mig rätt misslyckad och lite deppig över att inte ha kommit någon vart med teorierna om gravitation som jag då jobbade m Kosmos
Doktoranderna drabbas värst Kerstin Jon-And är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas, en av de fyra detektorerna vid världens största accelerator, LHC-ringen vid Cern i Genève. Kosmos
Målet: Att färdas snabbare än ljuset För att citera den ryske raketforskaren Konstantin Tsiolkovskij: "Jorden är mänsklighetens vagga, men människan kan inte leva i vaggan för alltid." Det var Tsiolkovskij ( Kosmos
Den tyngsta väteisotopen någonsin Den nya väteisotopen kallas H7. Alla lättare former är redan kända: förutom H1 som är den vanligaste formen, finns även deuterium (H2), tritium (H3) och så de namnlösa H4, H5 och H6. Kosmos
En glimt av en jagad partikel? Det ryktas bland bloggande fysiker att den gäckande Higgspartikeln kan ha visat sig bland miljoner andra spår. Kosmos
Universums mystiska mörker Den osynliga materien upptäcktes av den schweiziske astronomen FritzZwicky, som på 1930-talet studerade galaxhopen Coma. Kosmos
Stor som en kula men tyngre än jorden De kompakta objekt i rymden som traditionellt erkänns inom astrofysiken är vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål. Kosmos