ekologi

Orangutangen missförstådd

Idag finns orangutanger endast på öarna Sumatra och Borneo. Men under Pleistocen (2,6 milj. – 12 000 år sedan) var utbredningsområdena avsevärt större och innefattade bland annat nuvarande Thailand, Vietnam och delar av Kina. Under istiderna var klimatet kallare och torrare och regnskogarna ersattes då till stor del av ett öppnare, savannliknande landskap. Orangutangerna verkar ha klarat de här omställningarna utan större problem. Men mot slutet av Pleistocen minskade utbredningsområdena kraftigt och försköts samtidigt söderut, mot Indonesiens övärld. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie i...

Vad gör hannar för nytta?

Den blåskimrande varelsen vrider sina utstående ögon och spretar med klorna. Blicken är stel och metallisk. Även vanliga kräftor har något utomjordiskt över sig, men hos marmorkräftorna blir alien -faktorn extra hög när man vet att de klonar sig själva och helt har avskaffat konceptet hannar. Allt började i en plastpåse för 20 år sedan. Det tror i alla fall Frank Lyko, som är professor i epigenetik i Heidelberg, Tyskland. Frank Lyko är professor i epigenetik och älskar marmorkräftorna, eftersom de är mer lätthanterliga än bin och gräshoppor. Bild: Anahit Hayrapetyan − Jag pratade nyligen med...

Fiskarna dör när flodhästar bajsar

Nio ton spillning från flodhästar hamnar varje dag i Marafloden, i den kenyanska nationalparken Masai mara. Under torrperioder koncentreras exkrementerna i mindre pölar, och när sedan ett plötsligt regn spolar i väg flodhästförorenat vatten orsakar det syrebrist och fiskdöd i floden. Det konstaterar en amerikansk studie i tidskriften Nature Communications . Men detta är kanske inte så illa som det låter, menar forskarna. Fåglar och krokodiler drar nytta av perioderna med gott om död fisk. För krokodiler, som inte behöver äta så ofta, är det lättare att få ett skrovmål på ruttnande fisk än att...

Väldoftande bon gynnar fågelungar

Staren bygger sitt bo i ett ihåligt träd eller i en fågelholk. Boet – som kan se lite slarvigt ut – består av en blandning av gräs, växter och fjädrar. Men ny forskning visar att det finns en genomtänkt byggplan. Staren väljer ut specifika växter med starka dofter till boet. De här dofterna verkar påverka stararnas beteende så att de blir mer benägna att ruva och ta hand om ungarna. Det visar en studie utförd av ett internationellt forskarteam i Tyskland. Forskarna bytte ut riktiga fågelbon mot konstgjorda som bestod av enbart gräs eller av en kombination av gräs och aromatiska växter som...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Djuren lever nattliv för vår skull

Det är ont om gratisluncher i naturen och konkurrensen om resurser – som boplatser, partners och mat, har ett stort inflytande över ekosystemens näringsvävar. Ett sätt att undvika direkta konfrontationer över resurser är att anpassa dygnsrytmen, så att man är aktiv under perioder då konkurrensen är förhållandevis låg.

Svenska björnar tar längre föräldraledighet

När björnarna nu lämnar sitt ide får allt fler björnungar följa med sin mamma under ytterligare ett år. En norsk-kanadensisk forskargrupp har visat att andelen björnhonor som går 2,5 år med ungarna – i stället för 1,5 år – har ökat från 0 till nästan 40 procent i Sverige under de senaste 20 åren. Förklaringen är enligt forskarna att jägare inte får skjuta honor som har ungar, vilket har skapat ett evolutionärt tryck som gynnar längre omvårdnad. Priset är att björnhonan måste vänta längre innan hon kan få nästa unge. Källa: Nature Communications

Handel orsakade grodkatastrof

En dryg tiondel av världens grodarter är drabbade av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis , som är livshotande för groddjur. Redan anses den ha utraderat omkring 100 grodarter. I en ny studie har forskare från hela världen samarbetat för att kartlägga parasitsvampens ursprung. Genom att analysera dna från olika länder kunde de se hur arvsmassan har förändrats över tiden, och därmed kartlägga hur parasiten har spridits. Analysen visar att den kommer från Koreahalvön och började breda ut sig globalt i början av 1900-talet. Spridningen är tydligt kopplad till den första internationella...

Bin tycker om lata husägare

− Den som oroar sig för att bin, fjärilar och andra pollinerande insekter minskar i antal behöver inte titta längre än till sin egen bakgård, säger ekologen Susannah Lerman vid universitetet Massachusetts Amherst. Hon har studerat villaägare som fick välja mellan att klippa en gång i veckan, en gång varannan vecka eller en gång var tredje vecka – och som fick hålla sig till respektive gräsklippningsschema under hela studien. Resultatet blev att de ”lata gräsklipparna”, som klippte varannan vecka, fick en tredjedel fler bi-besök på sina tomter än de som klippte varje vecka. Något förvånande...

Gardin håller träden torra

Träden i en molnregnskog är insvepta i en ständig dimma, som ger fukt åt de tjocka lager av mossor, lavar och orkidéer som lever på träden. Sedan flera år har dock forskare över hela världen konstaterat att molnregnskogarna blir torrare. Det har att göra med ett varmare klimat, som gör att luften hinner stiga högre upp i bergen innan den kyls av och bildar moln. Dessutom förvärras molnbristen av att lägre liggande skogar avverkas, så att ingen fukt stiger upp från dessa områden. I takt med att luften blir torrare minskar många av molnregnskogarnas unika växter och djur i antal. Men beror...

Tusenåriga spår efter fjärilsvingar

En fjärilsvinge är uppbyggd av tusentals kitinfjäll. Nyligen upptäckte forskare av en slump att dessa små fjäll bevaras i myrarnas torv precis som pollen. Eftersom varje fjäll går att artbestämma är det nu möjligt att läsa fjärilarnas historia i borrprov från myrar. Forskare vid SLU i Umeå och Université du Québec i Kanada har använt fjärilsfjällen för att uppskatta förekomsten av insekter 10 000 år bakåt i tiden. Källa: Frontiers in ecology and evolution

Unik studie om biologisk mångfald

Att förlusten av biologisk mångfald kan leda till att viktiga ekosystemtjänster – som näringsomsättning och produktion av biomassa – försämras är något de flesta ekologer är överens om. Men att undersöka detta i detalj är en utmaning eftersom det kräver storskaliga och långvariga experiment i fält. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har dock antagit utmaningen. Under snart två decennier har forskarna manipulerat växtrikedomen i provytor på 30 öar som finns i två norrländska sjöar. – Det är det äldsta fältförsöket av sitt slag, och ju äldre försöket blir, ju mer värdefullt blir det,...

Mikroplast – ett hot mot havens bjässar?

Dessa bjässar filtrerar dagligen hundratals till tusentals kubikmetrar vatten på jakt efter sin pyttesmå byten. Att de samtidigt får i sig mikroplast är oundvikligt, men i dagsläget saknas kunskap om mängderna, för de flesta arterna. Men ett internationellt forskarteam har kunnat visa att valhajar i Californiaviken får i sig 100 mikroplastbitar per dag medan fenvalar i Medelhavet får i sig tusentals. Plastbitar kan blockera näringsupptaget och ge skärskador i magtrakterna. Dessutom tar plastbitar upp miljögifter direkt från vattnet. Dessa ackumuleras på plastens yta. Därför kan mikroplast (...

Hotad dykförmåga

En ejderhanne dyker efter favoritfödan – blåmusslor. Ejdern har minskat katastrofalt i vårt land. En förklaring kan vara att halterna av B-vitamin har sjunkit i musslorna. Ny forskning visar att B-vitaminbrist försämrar ejderungarnas dykförmåga och gör dem till lätta byten för trutar. Källa: Science reports

Koralldöden har blivit fem gånger värre

Koraller är fastsittande nässeldjur som lever i stora kolonier, omslutna av skyddande skal. Innanför skalen finns det även alger, som skaffar näring med hjälp av fotosyntes och lever i symbios med nässeldjuren. Det är algerna som gör att korallerna är så färggranna. Kraftiga och ihållande temperaturökningar i havsvattnet kan döda algerna, och då förlorar korallerna sina färger. Detta kallas korallblekning. Om den pågår för länge så dör korallerna av näringsbrist. Fram till 1980-talet var allvarliga fall av korallblekning ett nästan okänt fenomen. Då gick det 25–30 år mellan tillfällena...