Annons

ekologi

Liljeväxten Fritillaria delavayi växer i ensliga bergstrakter i sydvästra Kina. Den anses kunna mildra förkylningar och har använts inom traditionell kinesisk läkekonst i 2000 år. Färgen på växtens blad kan variera från planta till planta. Vissa har gröna blad medan andra har gråa, som är förhållandevis svåra att urskilja mot en stenig bakgrund. Det skulle kunna fungera som ett skydd mot betande djur, men det är ont om växtätare i de här trakterna. Nu har ett forskarteam med deltagare från Kina och England visat att kamouflaget är riktat mot människan. Ju hårdare tryck från växtplockare –...
Trollpipistrel Pipistrellus nathusii är en fladdermus som förekommer sparsamt i vårt land. Den är en av de minsta arterna på våra breddgrader, en vuxen individ väger runt 10 gram. Gråsparven väger 20–40 gram, som en jämförelse. Arten flyttar till södra Europa på vintrarna. Tidskriften Mammalia rapporterar nu om en ovanligt lång flyttning. En hanne av trollpipistrell som ringmärktes i Estland 2015 hittades död i Norra Spanien 2017, en sträcka på åtminstone 220 mil fågelvägen. – Jag tror att det är rekord. Trollpipistrellen är den art i Europa som verkar flytta längst, säger Johan Eklöf, zoolog...
En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.
Ola Engelmarks bok Skogen på andra sidan hyggena är en bitvis filosofisk betraktelse av livet som skogsägare. Den innehåller också handfasta tips till den som vill bedriva ett skogsbruk som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Den sistnämnda aspekten, social hållbarhet, är svårdefinierad och sällan diskuterad. Här gör författaren en stor insats tycker jag. ”Sverige och andra skogsländer behöver ett nytt yrke: skogsdesigner”, konstaterar han, ”en länk mellan skogsägare och allmänhet”. Ola Engelmark är ekolog och drar sig inte för att gå ut i skogen med motorsågen om det behövs...
Plötsligt fylls stranden av tusentals fiskar, krabbor och räkor. De krälar på varandra och kippar efter andan. Boende vid stranden undrar vad som händer – forskarnas svar är obehagliga. Finns det någon räddning för lagunen?
Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...