ekologi

Allt färre pingvinhonor

Magellanpingvinen är en sydamerikansk art som har en av sina största häckningskolonier på Punta Tombo, en halvö vid Argentinas atlantkust. Ensamma pingvinhannar har blivit en allt vanligare syn under häckningen – det går numera tre hannar på varje hona. Det visar ny studie utförd av forskare från Washington university, Washington USA. När det inte är parningssäsong (april-augusti) lämnar pingvinerna Punta Tombo och jagar efter stim med småfisk som rör sig norrut. Pingvinerna simmar flera hundra mil och det är under den här perioden som flest pingviner dör, framförallt unga honor. Det har...

Så påverkas skogen av klimatförändringarna

De ökande temperaturerna som följer med klimatförändringarna förväntas snabba på nedbrytningen av organiskt material i jorden. En farhåga är att det kommer öka läckaget av koldioxid från marken till atmosfären. Men den ökande nedbrytningen leder också till att mer kväve frigörs i jorden. Kväve är ofta en bristvara i våra barrskogar, så mer kväve betyder en snabbare tillväxt hos träden och därmed ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. I teorin skulle alltså ökande koldioxidupptag i skogarna kunna kompensera för ökande koldioxidutsläpp från jorden. Men en ny svensk studie grusar den...

Kraftig minskning av vilda renar

Den arktiska tundran breder ut sig över de nordligaste delarna av Eurasien och Nordamerika. Området är kallt, torrt och saknar träd eftersom rotsystemen stoppas av den ständiga tjälen i marken, permafrosten. Renen är en den dominerande växtätaren på den arktiska tundran och därför en nyckelart i ekosystemet. Men antalet renar har minskat från 4.7 miljoner till 2,1 miljoner under de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport från den vetenskapliga organisationen National oceanic and atmospheric administration, NOAA, som övervakar drygt 20 bestånd av renar. Att renbestånden ökar och minskar över...

Så klarar myror farliga smittor

Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror. Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar. Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Kattens katastrofala jakt

När jag var i femtonårsåldern genomgick mina föräldrar ett slags livskris som medförde att den bekväma villan i stan byttes mot en nedgången gård på landet. Och vi skaffade katt, Emma. Hon kostade en krona och såg inte mycket ut för världen – liten till växten, tunn päls och en svans som slokade likt en vissen blomstjälk. Men hon var en fenomenal jägare. Om maten inte passade henne tassade hon bort till ladan och hämtade en mus – det tog bara några minuter. Tyvärr fångade hon även fåglar, mängder med fåglar. Trastar, finkar och mesar var vanliga byten. En gång släpade hon hem en gräsand till...

Klimatet knäcker regnskogens småkryp

I mitten av 1970-talet inventerade den amerikanske forskaren Bradford Lister djurlivet i Luquillo experimental forest, en skyddad regnskog i Puerto Rico. I början av 2010-talet återvände han och hans kollegor till samma område och upprepade inventeringarna. När forskarna jämförde de två undersökningarna upptäckte de dramatiska förändringar. Under de 40 år som passerat har mängden fjärilar, skalbaggar, spindlar och andra leddjur som lever i buskagen och undervegetationen minskat med 75–90 procent. Antalet småkryp som lever på marken har minskat till en sextiondel av den ursprungliga mängden...

Späckhuggare hotas av gamla miljögifter

Polyklorerade bifenyler, PCB:er, är en grupp miljöfarliga kemikalier som började förbjudas redan på 1970-talet, men som fortfarande ställer till med problem. PCB:er är nämligen svårnedbrytbara och dessutom fettlösliga, vilket medför att de ansamlas i vävnaden hos många sorters djur. PCB:er påverkar både immunförsvaret och fortplantningen. En grupp som drabbats hårt är de marina rovdjuren och framför allt de arter som är högst upp i näringskedjorna, så kallade topprovdjur. Späckhuggaren är ett typiskt topprovdjur. Ett stort forskarteam med deltagare från Europa och USA har samlat in mängder...

Det dödliga ljuset

Redan på 1950-talet kunde den amerikanske fladdermuspionjären Donald Griffin visa att vissa arter av fladdermöss lockas till gatlyktor på jakt efter nattfjärilar som förvirrats av ljusskenet. Det är framför allt snabbflygande fladdermöss som kan dra nytta av sådana ansamlingar av insekter. Men för de flesta fladdermusarter innebär nattlig belysning i stället ett allvarligt hot. Fladdermöss har ända sedan dinosauriernas tid utvecklats för ett liv i mörker. Ljus innebär risk att bli tagen av rovfåglar, ugglor och katter. En del, som visserligen kan dra nytta av insekter som samlas runt...

Så skyddas tamboskap bäst

I en hage utanför Uppsala njuter en liten fårflock av det strålande höstvädret. Hagen är omgärdad av kraftiga stängsel med högt monterade eltrådar. Det är för att hålla rovdjuren ute. Ett lodjur angrep gårdens får och getter vid två tillfällen förra vintern. Som en extra säkerhetsåtgärd har gårdens djur nyligen fått två livvakter, Texas och Winter. De är lamadjur. Att skydda boskap med lamadjur är än så länge ovanligt i Sverige, men i bland annat västra USA är det en etablerad metod. Där används lama för att skydda får mot framför allt prärievarg. Lamor behöver inte tränas, men kan behöva...

Kräftdjur använder ”levande sköldar”

Det är så kallade vingsnäckor som märlkräftorna använder som ”levande sköldar”. De är 1–5 millimeter långa, saknar skal och simmar med hjälp av två vingliknande hudflikar. Märlkräftorna håller fast snäckorna på sina ryggar med hjälp av de bakre benparen, ungefär som om de hade ryggsäckar på sig. Att kräftan gynnas av att ha en giftig snäcka på ryggen är ganska självklart – det skyddar ju mot hungriga fiender. Men frågan är om även snäckan gynnas. Enligt en ny studie utförd av ett tyskt forskarteam så är svaret nej. Det rör sig inte om ett samarbete utan snarare om kidnappning som missgynnar...

Korallerna som klarar klimatet?

Korallblekning uppstår när algerna som korallerna lever i symbios med dör. Algerna förser korallerna med näring så korallblekningen kan på sikt döda själva korallerna. Algerna är värmekänsliga och det finns därför en utbredd oro bland forskare att de ökande vattentemperaturerna som följer med klimatförändringarna kommer innebära slutet för många korallrev. Under 1970-talet började forskare vid Hawaiis universitet undersöka hur öns korallrev reagerade på förhöjda vattentemperaturer. Forskarna höjde temperaturen i vattnet från cirka 26 grader till 31 grader under en månads tid. Det resulterade...

Marken flåsar i värmen

Globalt innehåller marken dubbelt så mycket kol som atmosfären. Marken släpper också ut koldioxid, som bildas när mikroorganismer bryter ned organiskt material. Även växternas rötter släpper ut koldioxid som kan nå atmosfären. Dessa processer kallas tillsammans för markandningen. Normalt binder marken mer kol än vad den avger – den utgör en så kallad kolsänka. Men matematiska modeller visar att markandningen kommer att öka till följd av ökande temperaturer. Nu har amerikanska forskare kunnat backa upp detta med globala data från naturliga system. Forskarteamet har sammanställt och analyserat...

Orangutangen missförstådd

Idag finns orangutanger endast på öarna Sumatra och Borneo. Men under Pleistocen (2,6 milj. – 12 000 år sedan) var utbredningsområdena avsevärt större och innefattade bland annat nuvarande Thailand, Vietnam och delar av Kina. Under istiderna var klimatet kallare och torrare och regnskogarna ersattes då till stor del av ett öppnare, savannliknande landskap. Orangutangerna verkar ha klarat de här omställningarna utan större problem. Men mot slutet av Pleistocen minskade utbredningsområdena kraftigt och försköts samtidigt söderut, mot Indonesiens övärld. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie i...

Vad gör hannar för nytta?

Den blåskimrande varelsen vrider sina utstående ögon och spretar med klorna. Blicken är stel och metallisk. Även vanliga kräftor har något utomjordiskt över sig, men hos marmorkräftorna blir alien -faktorn extra hög när man vet att de klonar sig själva och helt har avskaffat konceptet hannar. Allt började i en plastpåse för 20 år sedan. Det tror i alla fall Frank Lyko, som är professor i epigenetik i Heidelberg, Tyskland. Frank Lyko är professor i epigenetik och älskar marmorkräftorna, eftersom de är mer lätthanterliga än bin och gräshoppor. Bild: Anahit Hayrapetyan − Jag pratade nyligen med...