ekologi

Träden är hem för många hotade arter

Att träden är så betydelsefulla som värdväxter beror bland annat på att de är långlivade, storvuxna och att de kan erbjuda en mängd olika livsmiljöer på – och inuti – sina olika delar. Under senare år har två trädarter drabbats av sjukdomar. Almar hotas av en svampinfektion som ger upphov till almsjuka. Det är en dödlig sjukdom som sprids från träd till träd av en barkborrande skalbagge. Ask drabbas också av en svampinfektion som kallas askkottsjuka och som sprids med vinden. Almarna är viktiga värdar för omkring 250 arter, varav många är mossor och lavar. Ungefär 60 av dessa arter är helt...

Djur får också influensa

Ett internationellt forskarteam har undersökt hur influensa sprids mellan däggdjur som lever på savannen i Namibia. De har samlat in blodprov från 14 däggdjursarter, bland annat lejon, geparder, sjakaler elefanter, springbockar och gnuer. Blodproverna har analyserats på jakt efter antikroppar mot influensavirus typ A, som orsakar de flesta epidemierna hos människor. Forskarnas analyser indikerar att influensa är ovanligt hos de stora växtätarna. Ingen av de undersökta elefanterna bar på antikroppar mot influensa – och inga springbockar heller. En av tio undersökta noshörningar hade svaga...

Stora småkryp äter små ryggradsdjur

Det finns gott om ryggradsdjur som äter småkryp som spindlar och andra leddjur. Men i en ny studie publicerad i Amphibian and reptile conservation ger ett internationell forskarteam 15 exempel på det omvända förhållandet; spindlar och andra leddjur i som äter ryggradsdjur. Exemplen kommer från Amazonas. Fågelspindlar av släktet Pamphobeteus kan bli stora som tallrikar. Forskarna har sett en sådan spindel döda och bära iväg en pungråtta (ett mindre däggdjur). En fågelspindel bär iväg på en pungråtta som den har dödat. Bild: Maggie Grundler, Amphibian & Reptile Conservation Forskarna har...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...

Pingvinhonor dör av svält

Magellanpingvinen är en sydamerikansk art som har en av sina största häckningskolonier på Punta Tombo, en halvö på Argentinas atlantkust. På senare tid har ensamma pingvinhannar blivit en allt vanligare syn under häckningen – det går numera tre hannar på varje hona. Det framgår av en ny studie utförd av forskare vid Washington university i USA. När det inte är parningssäsong, från april till augusti, lämnar pingvinerna Punta Tombo och jagar efter stim med småfisk som rör sig norrut. Pingvinerna simmar flera hundra mil och det är under den här perioden som flest pingviner dör, framför allt...

Så påverkas skogen av klimatförändringarna

De ökande temperaturerna som följer med klimatförändringarna förväntas snabba på nedbrytningen av organiskt material i jorden. En farhåga är att det kommer öka läckaget av koldioxid från marken till atmosfären. Men den ökande nedbrytningen leder också till att mer kväve frigörs i jorden. Kväve är ofta en bristvara i våra barrskogar, så mer kväve betyder en snabbare tillväxt hos träden och därmed ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. I teorin skulle alltså ökande koldioxidupptag i skogarna kunna kompensera för ökande koldioxidutsläpp från jorden. Men en ny svensk studie grusar den...

Kraftig minskning av vilda renar

Den arktiska tundran breder ut sig över de nordligaste delarna av Eurasien och Nordamerika. Området är kallt, torrt och saknar träd eftersom rotsystemen stoppas av den ständiga tjälen i marken, permafrosten. Renen är en den dominerande växtätaren på den arktiska tundran och därför en nyckelart i ekosystemet. Men antalet renar har minskat från 4.7 miljoner till 2,1 miljoner under de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport från den vetenskapliga organisationen National oceanic and atmospheric administration, NOAA, som övervakar drygt 20 bestånd av renar. Att renbestånden ökar och minskar över...

Så skyddas tamboskap bäst

I en hage utanför Uppsala njuter en liten fårflock av det strålande höstvädret. Hagen är omgärdad av kraftiga stängsel med högt monterade eltrådar. Det är för att hålla rovdjuren ute. Ett lodjur angrep gårdens får och getter vid två tillfällen förra vintern. Som en extra säkerhetsåtgärd har gårdens djur nyligen fått två livvakter, Texas och Winter. De är lamadjur. Att skydda boskap med lamadjur är än så länge ovanligt i Sverige, men i bland annat västra USA är det en etablerad metod. Där används lama för att skydda får mot framför allt prärievarg. Lamor behöver inte tränas, men kan behöva...

Så klarar myror farliga smittor

Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror. Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar. Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre...

Kattens katastrofala jakt

När jag var i femtonårsåldern genomgick mina föräldrar ett slags livskris som medförde att den bekväma villan i stan byttes mot en nedgången gård på landet. Och vi skaffade katt, Emma. Hon kostade en krona och såg inte mycket ut för världen – liten till växten, tunn päls och en svans som slokade likt en vissen blomstjälk. Men hon var en fenomenal jägare. Om maten inte passade henne tassade hon bort till ladan och hämtade en mus – det tog bara några minuter. Tyvärr fångade hon även fåglar, mängder med fåglar. Trastar, finkar och mesar var vanliga byten. En gång släpade hon hem en gräsand till...

Klimatet knäcker regnskogens småkryp

I mitten av 1970-talet inventerade den amerikanske forskaren Bradford Lister djurlivet i Luquillo experimental forest, en skyddad regnskog i Puerto Rico. I början av 2010-talet återvände han och hans kollegor till samma område och upprepade inventeringarna. När forskarna jämförde de två undersökningarna upptäckte de dramatiska förändringar. Under de 40 år som passerat har mängden fjärilar, skalbaggar, spindlar och andra leddjur som lever i buskagen och undervegetationen minskat med 75–90 procent. Antalet småkryp som lever på marken har minskat till en sextiondel av den ursprungliga mängden...

Späckhuggare hotas av gamla miljögifter

Polyklorerade bifenyler, PCB:er, är en grupp miljöfarliga kemikalier som började förbjudas redan på 1970-talet, men som fortfarande ställer till med problem. PCB:er är nämligen svårnedbrytbara och dessutom fettlösliga, vilket medför att de ansamlas i vävnaden hos många sorters djur. PCB:er påverkar både immunförsvaret och fortplantningen. En grupp som drabbats hårt är de marina rovdjuren och framför allt de arter som är högst upp i näringskedjorna, så kallade topprovdjur. Späckhuggaren är ett typiskt topprovdjur. Ett stort forskarteam med deltagare från Europa och USA har samlat in mängder...

Det dödliga ljuset

Redan på 1950-talet kunde den amerikanske fladdermuspionjären Donald Griffin visa att vissa arter av fladdermöss lockas till gatlyktor på jakt efter nattfjärilar som förvirrats av ljusskenet. Det är framför allt snabbflygande fladdermöss som kan dra nytta av sådana ansamlingar av insekter. Men för de flesta fladdermusarter innebär nattlig belysning i stället ett allvarligt hot. Fladdermöss har ända sedan dinosauriernas tid utvecklats för ett liv i mörker. Ljus innebär risk att bli tagen av rovfåglar, ugglor och katter. En del, som visserligen kan dra nytta av insekter som samlas runt...

Sök på sajten