ekologi

Så hittar malariamyggan sina offer

Malariamyggor har receptorer på sina antenner och mundelar som känner av koldioxid och kroppslukt. Med dessa sinnen kan en blodtörstande mygghona upptäcka en människa på ganska långt håll. På nära håll är det i stället offrets kroppsvärme som hon orienterar sig efter, men hur detta går till i detalj har varit okänt fram till nu. Ett amerikanskt forskarteam har analyserat dna hos myggor och flugor på jakt efter ursprunget till malariamyggornas speciella värmereceptorer. Forskarna hittade en lämplig kandidat hos bananflugor. De har en receptor som registrerar kyla. Bananflugorna använder den...

Gråsälar klappar ”händerna”

Beteendet filmades under en dykexpedition vid Farne Island, som ligger utanför Englands nordöstra kust. Filmen visar en gråsälshanne som närmar sig ett antal honor och som klappar ihop sina fenor med stor kraft så att en ljudlig knall uppstår. Själva ljudet är känt sedan tidigare, det har förekommit på flera ljudupptagningar från gråsälars parningssäsonger. Men först nu har man lyckats visa hur det uppstår. Forskarna bakom upptäckten, som har publicerats Marine mammal science , tror att beteendet är en del av gråsälens parningsritualer. Antingen ska det imponera på honor eller skrämma bort...

Tama bin hotar vilda

Resultaten stämmer överens med flera andra studier som visar att tambin konkurrerar med vildbin om nektar och pollen, enligt studien som publicerats i tidskriften Plos one. Städer har varit fristad för bin Ju närmare de parisiska kuporna forskarna tittade, desto färre pollinerande skalbaggar och vildbin såg de. Detta är ett problem eftersom vilda pollinatörer minskar dramatiskt, samtidigt som de har haft en fristad i städer, skriver artikelförfattarna. Bin får längre blomsäsong i städerna Att många vilda insekter trivs i stan förklarar de med att städerna har ett rikt blomutbud under hela...

Saknad av bakterier, råttor och hundar

Det här är en intressant men svårbesvarad fråga. Det korta svaret är att ingen vet vad som skulle hända med jorden om människan dog ut. Jag tar mig därför friheten att spekulera tämligen fritt. Vid en första anblick ligger det nära till hands att tro att jorden och naturen generellt sett skulle må bättre utan människor, i synnerhet om man är misantropiskt lagd. Somliga menar att mänsklig verksamhet i form av exploatering, överutnyttjande av naturens resurser, utsläpp av föroreningar och skadliga ämnen tillsammans med pågående klimatförändringar bidrar till att vi nu befinner oss i ett sjätte...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Betala för att bevara viktig natur

Tillsammans med forskare från Brasilien, Tyskland och USA har Nils Droste tagit fram en modell för hur rika länder skulle kunna bidra till bevarande av natur utan att lägga sig i andra länders självbestämmande. En grundprincip är att regioner ska få ersättning i förhållande till hur stor andel skyddad mark de har, och ju starkare skydd desto mer betalt. − Sedan får de lokala myndigheterna avgöra hur pengarna används bäst. Kanske går de till att förbättra skolorna, det spelar ingen roll, på det här sättet blir skyddad natur ekonomiskt värdefull för dem som beslutar om den, säger Nils Droste...

Utsläpp från sibiriska vatten större än befarat

Med ökad global uppvärmning tinar mark som tidigare varit frusen året runt. När permafrosten tinar frigörs kol som legat fryst i tusentals år. När detta kol hamnar i floder och sjöar omvandlas det till växthusgaser och stiger från vattenytan till atmosfären. − Jag såg klimatförändringen framför mina egna ögon. På många av mina studieytor blev sjöarna fler för varje år på grund av all permafrost som tinat, säger Svetlana Serikova. Fram till nu har inga data funnits över utsläpp av växthusgaser från ryska sjöar och floder, trots att en av världens största floder rinner här, genom områden där...

Skräck styr livet i havet

Att ta ett kvällsdopp i mareld en sensommardag är en häftig och nästan overklig upplevelse. Det är växtplankton i vattnet som skräms av dina simtag och skickar ut små blå ljusblixtar för att skydda sig. I de flesta fall är det dock inte sensommarbadare som utlöser den här bioluminiscensen, utan de större växtplanktonens främsta fiender, copepoderna – eller hoppkräftorna, som de kallas i dagligt tal. Svenska forskare har visat att hoppkräftorna utsöndrar ämnen i vattnet som fungerar som kemiska alarmsignaler – de varnar växtplanktonen för den annalkande faran. Forskarna har döpt ämnena till...

Oroande mycket gift i ålarnas ägg

Eftersom ålar blir gamla ansamlas stora mängder miljögifter i deras kroppar, till exempel metaller som kadmium, kvicksilver och bly. Ett internationellt forskarteam har nu visat att dessa metaller frigörs inför parningen och överförs till fortplantningsorganen – framför allt till honornas ägg. Ålar parar sig endast en gång i livet. Det sker i Sargassohavet. Under den långa simturen dit bryts en stor del av muskelmassan ner och skelettet urholkas. Den här förvandlingen frisätter energi som behövs under resan. Dessutom frigörs resurser som krävs för att bygga upp fortplantningsorganen inför...

FN: Jordens arter försvinner i allt högre takt

En miljon av jordens växt- och djurarter kan vara borta inom ett par decennier. Det är ett av budskapen i den nya rapporten The IPBES global assessment report on biodiversity and ecosystem services . Den kommer från av IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald, och har sammanställts av 145 forskare från 50 länder, bland annat Sverige. – Det handlar inte om någon ny forskning, utan bygger på 15 000 redan publicerade rapporter. Forskarna har läst dessa under tre års tid. Rent vetenskapligt presenterar de inget nytt, men de konstaterar att utrotningstakten nu går 10–100 gånger snabbare än...

Småfiskar löser Darwins paradox

Korallevande fiskar föds i korallreven, men växer sedan upp i skyddande mangroveträsk och sjögräsängar. Först när ynglen blivit vuxna återvänder de till korallreven. Nu har ett internationellt forskarteam visat att en fiskgrupp avviker från det här mönstret. Det rör sig om mängder av pyttesmå bottenlevande arter, bland annat smörbultar. Deras yngel stannar i revens närhet, där de flesta av dem blir uppätna av andra revfiskar redan under de första levnadsveckorna. Enligt forskarteamets beräkningar, som har publicerats i Science , står de små bottenlevande fiskarna och deras yngel för drygt 60...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

Satellitfoton avslöjar ohållbart fiske

En del av de satellitbilder som finns i Google Maps har så pass hög upplösning att man kan se kustnära, fast monterade fisknät. Om man exempelvis zoomar in de grunda vattnen runt Sri Lanka avtecknar sig näten som raka streck med en cirkel eller ett tvärstreck i ena ändan. Strecken (näten) är i det här fallet 100–150 meter långa. Fasta nät I Sri Lankas kustvatten, näten är upp till 150 meter långa. Utdrag från Google Maps Bild: Google Maps Genom att kombinera litteraturdata med analyser av satellitbilder från Google Maps, har ett internationellt forskarteam kartlagt fisket med fasta nät inom...

Hoppande tarmbakterier

Många bakterier kan simma med hjälp av utskott som kallas flageller. Bakterierna skjuter fart framåt och tvärvänder när de stöter emot något. Rörelsemönstret kallas för run and tumble och har framför allt observerats hos bakterier som rör sig i vatten eller andra lättflytande lösningar. Men exempelvis tarmbakterier måste ta sig fram genom en geléartad soppa. Nu har forskare från Princeton university i USA visat hur det går till. Forskarna skapade en genomskinlig, trögflytande och porös lösning, en hydrogel. De tillsatte bakterier av arten Escherichia coli och filmade deras rörelser genom ett...

Fästingar gynnas av varmare klimat

Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...