ekologi

Kupor löser INTE vildbinas kris

Att hjälpa bina genom att sätta upp bikupor kan göra mer skada än nytta. För att verkligen hjälpa de hotade arterna krävs något helt annat.

Hopp för sjungande noshörning

Sumatranoshörningen är inte bara världens minsta. Den är också känd för sin speciella och lite pipiga sång . Historiskt levde den från Himalayas fot i norr till Indonesien och Malaysia i söder, men på bara två decennier har populationen minskat med 70 procent. Den hotas av både regnskogsskövling och tjuvjakt och har kallats för en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Ska sången tystna för gott? Nu kommer goda nyheter. Graden av inavel hos Sumatranoshörningen visade sig vara förvånansvärt låg. Samtidigt var den genetiska mångfalden högre än väntat. Detta enligt en studie från...

Så håller sig fåglar varma när det är kallt

Fåglar har många knep för att överleva vinterns kalla, korta dagar. Men ett varmare klimat kan sätta dem ur spel.

Rekordvarma hav 2020

Ett forskarteam med 20 deltagare från 13 institutioner världen över har sammanställt data över de temperaturer som rådde i världshavens översta 2000 meter år 2020. Den här sortens mätningar har utförts sedan 1950-talet och trenden är tydlig, temperaturerna ökar. Inte alltid från år till i år men varje nytt decennium har varit varmare än det föregående. År 2019 blev ett rekordår men 2020 blev ännu varmare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC tar haven upp cirka 90 procent av det värmeöverskott som uppstår från våra utsläpp av växthusgaser. Det mildrar effekterna av den globala uppvärmningen. Men den...

Nu väger våra saker mer än allt levande

Den totala vikten av all infrastruktur på jorden – den så kallade antropogena massan – är nu uppe i 1,1 teraton (10 12 ton). Vid början av 1900-talet var den antropogena massan 35 gigaton (0,035 teraton) vilket motsvarar endast 3 procent av vikten av alla levande organismer, den totala biomassan på vår jord. Men sedan dess har den antropogena massan fördubblats ungefär vart 20:e år, medan den totala biomassan har minskat – den har halverats sedan människan började med jordbruk. I år (± 6 år) beräknas alltså den antropogena massan bli större än den totala biomassan på jorden. Lagt samman allt...

Växten som kamouflerar sig för människan

Liljeväxten Fritillaria delavayi växer i ensliga bergstrakter i sydvästra Kina. Den anses kunna mildra förkylningar och har använts inom traditionell kinesisk läkekonst i 2000 år. Färgen på växtens blad kan variera från planta till planta. Vissa har gröna blad medan andra har gråa, som är förhållandevis svåra att urskilja mot en stenig bakgrund. Det skulle kunna fungera som ett skydd mot betande djur, men det är ont om växtätare i de här trakterna. Nu har ett forskarteam med deltagare från Kina och England visat att kamouflaget är riktat mot människan. Ju hårdare tryck från växtplockare –...

Rekordflygning för fladdermöss

Trollpipistrel Pipistrellus nathusii är en fladdermus som förekommer sparsamt i vårt land. Den är en av de minsta arterna på våra breddgrader, en vuxen individ väger runt 10 gram. Gråsparven väger 20–40 gram, som en jämförelse. Arten flyttar till södra Europa på vintrarna. Tidskriften Mammalia rapporterar nu om en ovanligt lång flyttning. En hanne av trollpipistrell som ringmärktes i Estland 2015 hittades död i Norra Spanien 2017, en sträcka på åtminstone 220 mil fågelvägen. – Jag tror att det är rekord. Trollpipistrellen är den art i Europa som verkar flytta längst, säger Johan Eklöf, zoolog...

Många arter försvinner om asken dör

En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

Om skogsbrukets ekologi, ekonomi och filosofi

Ola Engelmarks bok Skogen på andra sidan hyggena är en bitvis filosofisk betraktelse av livet som skogsägare. Den innehåller också handfasta tips till den som vill bedriva ett skogsbruk som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Den sistnämnda aspekten, social hållbarhet, är svårdefinierad och sällan diskuterad. Här gör författaren en stor insats tycker jag. ”Sverige och andra skogsländer behöver ett nytt yrke: skogsdesigner”, konstaterar han, ”en länk mellan skogsägare och allmänhet”. Ola Engelmark är ekolog och drar sig inte för att gå ut i skogen med motorsågen om det behövs...

Mar Menor – när ekosystem flippar

Plötsligt fylls stranden av tusentals fiskar, krabbor och räkor. De krälar på varandra och kippar efter andan. Boende vid stranden undrar vad som händer – forskarnas svar är obehagliga. Finns det någon räddning för lagunen?

Sabeltandad katt tröttade ut bytet

Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...

Goda skäl att förbjuda blyammunition

Nej, det är inte alls korrekt. Den bloggare som påstår detta saknar grundläggande kunskaper om bly, kemi och medicin och sprider desinformation. Allt bly är giftigt och det finns inte någon blyhalt som inte är hälsofarlig. Halterna av bly i naturen är i dag 1000 gånger högre än innan människan började utvinna och använda bly. I praktiken finns därmed inte något ”naturligt” bly i omlopp; allt bly vi får i oss kommer från mänsklig aktivitet. Bly från ammunition utgör de största oreglerade blyutsläppen i både EU och USA. I Sverige förbrukas 600–700 ton bly per år i gevärskulor och hagel...

Så funkar fiskens gälar

En liter sjö- eller havsvatten innehåller några få milligram syre. Det räcker för fiskar – tack vare låg ämnesomsättning och synnerligen effektiva gälar.

Fågelbajs förenar (och förorenar) land och hav

Stora Karlsö utanför Gotlands kust är ett populärt mål för fågelintresserade. Här häckar mängder med havsfåglar under sommarhalvåret, bland annat alkfåglar som tordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. Det finns också cirka 150 par hussvalor på Stora Karlsö under häckningsperioden, en av de största kolonierna i Europa. Det är oväntat eftersom de inte äter fisk utan flygande insekter. I en ny studie publicerad i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkfåglarnas fiskätande som är själva förutsättningen för att så många svalor kan häcka på Stora Karlsö...

Sök på sajten