ekologi

Ohållbart fiske i tropikerna

En del av de satellitbilder som finns i Google Maps har så pass hög upplösning att man kan se kustnära, fast monterade fisknät. Om man exempelvis zoomar in de grunda vattnen runt Sri Lanka avtecknar sig näten som raka streck med en cirkel eller ett tvärstreck i ena ändan (se bild eller prova själv!). Strecken (näten) är i det här fallet 100–150 meter långa. Fasta nät I Sri Lankas kustvatten, näten är upp till 150 meter långa. Utdrag från Google Maps Bild: Google Maps Genom att kombinera litteraturdata med analyser av satellitbilder från Google Maps, har ett internationellt forskarteam...

Hoppande tarmbakterier

Många bakterier kan simma med hjälp av utskott som kallas flageller. Bakterierna skjuter fart med hjälp av flagellerna och tvärvänder när de stöter emot något. Rörelsemönstret kallas för ”run and tumble” och har framförallt observerats hos bakterier som rör sig i vatten eller andra lättflytande lösningar. Men exempelvis tarmbakterier måste ta sig fram genom en geléartad soppa. Forskare från Princeton university i USA har visat hur det går till. Forskarna skapade en genomskinlig, trögflytande och porös lösning, en hydrogel. De tillsatte bakterier av arten Escherichia coli till hydrogelen och...

Fästingar gynnas av varmare klimat

Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...

Flodhästar gynnar nyttiga plankton

Kiselalgerna är en stor grupp växtplankton som finns både i sjöar och hav och som står för 20 procent av den totala fotosyntesen på jorden. Kiselalgerna skyddar sig med hjälp av skal av kisel, vilket medför att de behöver få i sig stora mängder av det här grundämnet. Ett internationellt forskarteam har nu visat att kiselalgerna i de stora sjöarna i Östafrika, som Victoriasjön, får en stor andel av sitt kisel från flodhästarnas bajs. Flodhästarna betar gräs med hög kiselhalt på land under natten. Dagarna tillbringar de i floddeltan, där de bajsar ut stora mängder kisel som följder med...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Vulkanutbrott bakom största massutdöendet

Under loppet av 100 000 år försvann drygt 95 procent av alla havslevande arter och ungefär 70 procent av de landlevande arterna. Perm-triasutdöendet är både det mest omfattande och det snabbaste som har inträffat, hittills. En teori är att utdöendet orsakades av vulkanutbrott i det som idag är Sibirien. Där finns enorma formationer av vulkaniska bergarter som kallas de sibiriska trapporna. De bildades för ungefär 252 miljon år sedan, vilket sammanfaller tidsmässigt med perm-triasutdöendet. Ett forskarteam med deltagare från USA och Kina har nu presenterat geologiska bevis för det här...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Massdöd bland insekter

Inom 50 år riskerar 40 procent av alla insektsarter att dö ut. Den varningen kommer från forskare som har sammanställt drygt 70 internationella insektsstudier. Resultatet är publicerat i tidskriften Biological Conservation . Det allvarligaste hotet är att insekternas livsmiljö förändras. Framför allt är det nischade insekter med ett mycket specialiserat levnadssätt som drabbas, exempelvis vissa steklar, där humlor och bin ingår. Andra hot är i tur och ordning gifter, biologiska faktorer som parasiter och – särskilt i varmare områden – klimatförändringar. Några svagheter i sammanställningen är...

Främmande arter invaderar Galapagos

Tack vare Galapagosöarnas isolerade läge har djur- och växtlivet utvecklats på ett unikt sätt. Ögruppen är hem för ett stort antal arter som endast finns i denna miljö, så kallade endemiska arter. Djurlivet på Galapagos var en inspirationskälla för Charles Darwin när han skapade evolutionsteorin. Nu har forskare från USA och Ecuador gjort en grundlig undersökning av djur- och växtlivet i ögruppens kustvatten. De fann 53 invasiva arter, varav endast 5 var kända sedan tidigare. Det rör sig framför allt om ryggradslösa, fastsittande djurarter som mossdjur, musslor, havsborstmaskar och sjöpungar...

Hotade träd är hem för hotade arter

Almar över hela Europa hotas av en svamp-infektion som ger upphov till almsjuka. Det är en dödlig sjukdom som sprids från träd till träd av en barkborrande skalbagge. Och askträd drabbas numera av en svampinfektion som kallas askkottsjuka och som sprids med vinden. Almarna är viktiga värdar för omkring 250 arter, varav många är mossor och lavar. Ungefär 60 av dessa arter är helt beroende av almar – de är specialister. Ytterligare 420 arter är måttligt beroende av almar. Ungefär 200 arter har ask som sin värdväxt och ytterligare 360 arter är delvis beroende av denna trädart. Omkring hälften av...

Influensa även på savannen

Ett internationellt forskarteam har undersökt hur influensa sprids mellan däggdjur som lever på savannen i Namibia. De har samlat in blodprov från 14 däggdjursarter, bland annat lejon, geparder, sjakaler, elefanter, springbockar och gnuer. Blodproverna har analyserats på jakt efter antikroppar mot influensavirus typ A, som orsakar de flesta epidemier hos människor. Forskarnas analyser indikerar att influensa är ovanligt hos de stora växtätarna. Ingen av de undersökta elefanterna bar på antikroppar mot influensa – och inga springbockar heller. En av tio undersökta noshörningar hade svaga...

Så funkar fågelfoten

Klicka för att ladda ner grafiken som pdf. Bild: Johan Jarnestad

Oväntat blodtörstiga småkryp

En internationell forskargrupp har upptäckt många nya exempel på att spindlar och andra leddjur i Amazonas jagar ryggradsdjur. Bland annat såg de hur en fågelspindel av släktet Pamphobeteus – som kan bli stora som tallrikar – dödade och bar i väg en pungråtta (ett mindre däggdjur). Forskarna har även dokumenterat spindlar som dödar och äter grodor, ödlor och mindre ormar, samt tusenfotingar av släktet Scolopendridae som attackerar och äter ormar. En annan oväntad observation var en vattenlevande skalbagge – en jätteskinnbagge – som kalasade på en groda. Forskarna bakom studien menar att de...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...

Pingvinhonor dör av svält

Magellanpingvinen är en sydamerikansk art som har en av sina största häckningskolonier på Punta Tombo, en halvö på Argentinas atlantkust. På senare tid har ensamma pingvinhannar blivit en allt vanligare syn under häckningen – det går numera tre hannar på varje hona. Det framgår av en ny studie utförd av forskare vid Washington university i USA. När det inte är parningssäsong, från april till augusti, lämnar pingvinerna Punta Tombo och jagar efter stim med småfisk som rör sig norrut. Pingvinerna simmar flera hundra mil och det är under den här perioden som flest pingviner dör, framför allt...