ekologi

Sabeltandad katt var långdistanslöpare

Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...

Goda skäl att förbjuda blyammunition

Nej, det är inte alls korrekt. Den bloggare som påstår detta saknar grundläggande kunskaper om bly, kemi och medicin och sprider desinformation. Allt bly är giftigt och det finns inte någon blyhalt som inte är hälsofarlig. Halterna av bly i naturen är i dag 1000 gånger högre än innan människan började utvinna och använda bly. I praktiken finns därmed inte något ”naturligt” bly i omlopp; allt bly vi får i oss kommer från mänsklig aktivitet. Bly från ammunition utgör de största oreglerade blyutsläppen i både EU och USA. I Sverige förbrukas 600–700 ton bly per år i gevärskulor och hagel...

Så funkar fiskens gälar

En liter sjö- eller havsvatten innehåller några få milligram syre. Det räcker för fiskar – tack vare låg ämnesomsättning och synnerligen effektiva gälar.

Fågelbajs förenar (och förorenar) land och hav

Stora Karlsö utanför Gotlands kust är ett populärt mål för fågelintresserade. Här häckar mängder med havsfåglar under sommarhalvåret, bland annat alkfåglar som tordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. Det finns också cirka 150 par hussvalor på Stora Karlsö under häckningsperioden, en av de största kolonierna i Europa. Det är oväntat eftersom de inte äter fisk utan flygande insekter. I en ny studie publicerad i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkfåglarnas fiskätande som är själva förutsättningen för att så många svalor kan häcka på Stora Karlsö...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Fjällrävsjakt under istiden

Fjällräven fridlystes redan 1928 i Sverige. Dess päls var eftertraktad och stammen hade minskat kraftigt till följd av ett mycket hårt jakttryck. Trots skyddet har fjällräven inte återhämtat sig. Den är klassad som ”starkt hotad” (EN) på svenska rödlistan . Arkeologiska undersökningar visar att fjällrävsjakt har långa traditioner. Polska forskare har hittat lämningar efter 2 400 fjällrävar i Kraków Spadzista i Södra Polen. Platsen är känd sedan tidigare, man har bland annat hitta stora mängder mammutlämningar där samt bevis för att det förekom jakt på mammut i regionen. Tänderna avslöjar när...

Svarta rotorblad räddar fågelliv

I orten Smøla på Norges västkust finns en av Europas största vindkraftparker. Sedan 2006 genomsöks området regelbundet med specialtränade hundar som letar upp fåglar som har dött i kollisioner med vindkraftverken. Hundarna har hittat närmare 500 fåglar varav ett hundratal rovfåglar, framför allt havsörnar. År 2012 målades ett av tre rotorblad svarta på fyra stycken vindkraftverk. Förhoppningen var att detta skulle göra det lättare för fåglarna att se de snurrande bladen i tid, så att antalet kollisioner skulle minska. Fyra närliggande vindkraftverk med vanliga vita rotorblad fick utgöra...

Myrkotten ska skyddas

Samtliga åtta arter av myrkottar ( Pholidota ) är hotade. Den illegala handeln är omfattande eftersom deras kött anses vara delikat och fjällen används inom traditionell asiatisk läkekonst. I början av året pekade genetiska analyser ut myrkottarna som troliga mellanvärdar för viruset sars-cov-2 som orsakar den pågående pandemin. Men nya analyser frikänner myrkottarna. Det verkar troligare att kinesiska gatuhundar har spridit smittan från fladdermöss till människor. Kinesiska myndigheter har nu gett myrkottarna maximalt skydd. De har placerats i samma skyddskategori som pandorna.

Sparvugglan svälter varma vintrar

Sparvugglan Glaucidium passerinum är inte större än en stare. Den jagar småfåglar och sorkar som den lagrar inför vintern i sina bohål och i holkar. Forskare i Finland har samlat data om sparvugglors vinterförråd i västra Finland under perioden 2003–2018. Vanligtvis börjar ugglorna lägga upp förråd när temperaturen sjunker under noll, vilket brukar inträffa i slutet av oktober i forskarnas studieområde. Undersökningarna visar att ju fler regniga dagar det är under perioden oktober-december, desto fler av ugglornas förråd ruttnar och blir förstörda. Ett vinterförråd bestående av sorkar som en...

Större hot mot växtätare än mot rovdjur

Du minns säkert den så kallade näringspyramiden från biologin i skolan, den med rovdjur i toppen, växtätare i mitten och växter i botten. Näringspyramiden illustrerar att den totala vikten, biomassan, på de olika trofinivåerna i näringskedjorna minskar uppåt. Det finns alltså avsevärt färre rovdjur än växtätare vilket är en av förklaringarna till att rovdjur anses löpa störst risk att bli utrotade av människan. Men nya analyser baserade på data från Internationella naturvårdsunionen IUCN, visar att det snarare är växtätarna som har störst utdöenderisk. Näringspyramid Bild: Wikimedia...

Rovdjur stoppar växtätarnas klimatanpassning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har deltagit i en storskalig studie som handlar om aktivitetsmönstren hos växtätare och rovdjur i Afrika. Studien är baserad på bildmaterial från viltkameror utplacerade i 32 skyddade områden i Sydafrika. Den innefattar 29 arter av växtätare, från harar till elefanter – samt stora rovdjur som lejon, hyenor och leoparder. Analyser av bildmaterialet visar att de små växtätarna (<40 kg) och de allra största växtätarna (>700 kg) är som mest aktiva under dygnets svalare timmar – och så är även de stora rovdjuren. För dessa växtätare är värmen...

Jättepandan behöver mer än bara bambu

Enligt ett internationellt forskarteam med deltagare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har den ikoniska jättepandan fallit offer för reservatparadoxen. Enligt denna paradox kan hotade arter missgynnas av att man inrättar reservat för att skydda dem. Det beror på att reservaten inte kan tillgodose den hotade artens behov eftersom miljön har för låg kvalitet. Det kan i sin tur vara en följd av att reservaten placeras i områden med lågt ekonomiskt värde. Trots decennier av omfattande bevarandeinsatser så finns det bara 2 000 jättepandor kvar. Merparten av dem lever i bambuskogar på hög...

Talgoxen knackar på när maten är slut

Anders Brodin är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han har skrivit flera artiklar för F&F. De handlar om smarta småfåglar och nu har han skrivit en hel bok om talgoxen, en av våra vanligaste småfåglar, som enligt Anders Brodin är riktigt smart. Under 1920-talet klurade talgoxar ut att man kan komma åt den feta mjölken i toppen av mjölkflaskor genom att picka hål på pappkapsylen. Beteendet har observerats i England och Sverige. Våra talgoxar har också lärt sig att knacka på fönster med näbben om maten är slut i fågelbordet. Och de knackar bara på när någon är hemma – de...

Stor könlig skillnad i livslängd hos däggdjur

Ett internationellt forskarteam har sammanställt alla tillgängliga data om livslängd i förhållande till kön hos däggdjur. Studien innefattar drygt 100 arter – allt från små fladdermöss till späckhuggare och elefanter. Att kvinnor lever längre än män är känt sedan länge. Men den nya studien , som har publicerats i PNAS , indikerar att det är ett generellt mönster hos däggdjur. Honornas livslängd hos de undersökta arterna är i genomsnitt 17,8 procent längre än hannarnas. Hos människor är skillnaden mindre, 7,8 procent och den varierar ganska mycket mellan olika regioner. Hannarnas storlek kan...

Klimatmålen snart utom räckhåll

Målsättningen med det så kallade Parisavtalet är att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer. Dessutom ska länderna som står bakom avtalet sträva efter att begränsa temperaturökningarna till 1,5 grader, under detta århundrande. Enligt FN: klimatpanels beräkningar (Rapport SR15) måste utsläppen av växthusgaser minska med 45 procent under perioden 2010–2030 om det ska vara möjligt att klara 1,5-gradersmålet. Vi är halvvägs genom den perioden nu. I en kommentar publicerad i Nature summerar ett internationellt forskarteam utvecklingen så här långt...