ekologi

Betala för att bevara viktig natur

Tillsammans med forskare från Brasilien, Tyskland och USA har Nils Droste tagit fram en modell för hur rika länder skulle kunna bidra till bevarande av natur utan att lägga sig i andra länders självbestämmande. En grundprincip är att regioner ska få ersättning i förhållande till hur stor andel skyddad mark de har, och ju starkare skydd desto mer betalt. − Sedan får de lokala myndigheterna avgöra hur pengarna används bäst. Kanske går de till att förbättra skolorna, det spelar ingen roll, på det här sättet blir skyddad natur ekonomiskt värdefull för dem som beslutar om den, säger Nils Droste...

Utsläpp från sibiriska vatten större än befarat

Med ökad global uppvärmning tinar mark som tidigare varit frusen året runt. När permafrosten tinar frigörs kol som legat fryst i tusentals år. När detta kol hamnar i floder och sjöar omvandlas det till växthusgaser och stiger från vattenytan till atmosfären. − Jag såg klimatförändringen framför mina egna ögon. På många av mina studieytor blev sjöarna fler för varje år på grund av all permafrost som tinat, säger Svetlana Serikova. Fram till nu har inga data funnits över utsläpp av växthusgaser från ryska sjöar och floder, trots att en av världens största floder rinner här, genom områden där...

Skräck styr livet i havet

Att ta ett kvällsdopp i mareld en sensommardag är en häftig och nästan overklig upplevelse. Det är växtplankton i vattnet som skräms av dina simtag och skickar ut små blå ljusblixtar för att skydda sig. I de flesta fall är det dock inte sensommarbadare som utlöser den här bioluminiscensen, utan de större växtplanktonens främsta fiender, copepoderna – eller hoppkräftorna, som de kallas i dagligt tal. Svenska forskare har visat att hoppkräftorna utsöndrar ämnen i vattnet som fungerar som kemiska alarmsignaler – de varnar växtplanktonen för den annalkande faran. Forskarna har döpt ämnena till...

Oroande mycket gift i ålarnas ägg

Eftersom ålar blir gamla ansamlas stora mängder miljögifter i deras kroppar, till exempel metaller som kadmium, kvicksilver och bly. Ett internationellt forskarteam har nu visat att dessa metaller frigörs inför parningen och överförs till fortplantningsorganen – framför allt till honornas ägg. Ålar parar sig endast en gång i livet. Det sker i Sargassohavet. Under den långa simturen dit bryts en stor del av muskelmassan ner och skelettet urholkas. Den här förvandlingen frisätter energi som behövs under resan. Dessutom frigörs resurser som krävs för att bygga upp fortplantningsorganen inför...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

FN: Jordens arter försvinner i allt högre takt

En miljon av jordens växt- och djurarter kan vara borta inom ett par decennier. Det är ett av budskapen i den nya rapporten The IPBES global assessment report on biodiversity and ecosystem services . Den kommer från av IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald, och har sammanställts av 145 forskare från 50 länder, bland annat Sverige. – Det handlar inte om någon ny forskning, utan bygger på 15 000 redan publicerade rapporter. Forskarna har läst dessa under tre års tid. Rent vetenskapligt presenterar de inget nytt, men de konstaterar att utrotningstakten nu går 10–100 gånger snabbare än...

Småfiskar löser Darwins paradox

Mangroveträsk och sjögräsängar fungerar som yngelkammare för de korallevande fiskarterna. Ynglen föds i korallreven men växer upp i dessa skyddade miljöer – och återvänder till reven när de blivit vuxna. Nu har ett internationellt forskarteam visat att en fiskgrupp avviker från det här mönstret. Det rör sig om mängder av pyttesmå bottenlevande arter, bland annat smörbultar. Deras yngel stannar i revens närhet, där merparten blir uppätna av andra revfiskar redan under de första levnadsveckorna. Enligt forskarteamets beräkningar, som har publicerats i Science , står de små bottenlevande...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

Satellitfoton avslöjar ohållbart fiske

En del av de satellitbilder som finns i Google Maps har så pass hög upplösning att man kan se kustnära, fast monterade fisknät. Om man exempelvis zoomar in de grunda vattnen runt Sri Lanka avtecknar sig näten som raka streck med en cirkel eller ett tvärstreck i ena ändan. Strecken (näten) är i det här fallet 100–150 meter långa. Fasta nät I Sri Lankas kustvatten, näten är upp till 150 meter långa. Utdrag från Google Maps Bild: Google Maps Genom att kombinera litteraturdata med analyser av satellitbilder från Google Maps, har ett internationellt forskarteam kartlagt fisket med fasta nät inom...

Hoppande tarmbakterier

Många bakterier kan simma med hjälp av utskott som kallas flageller. Bakterierna skjuter fart framåt och tvärvänder när de stöter emot något. Rörelsemönstret kallas för run and tumble och har framför allt observerats hos bakterier som rör sig i vatten eller andra lättflytande lösningar. Men exempelvis tarmbakterier måste ta sig fram genom en geléartad soppa. Nu har forskare från Princeton university i USA visat hur det går till. Forskarna skapade en genomskinlig, trögflytande och porös lösning, en hydrogel. De tillsatte bakterier av arten Escherichia coli och filmade deras rörelser genom ett...

Fästingar gynnas av varmare klimat

Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...

Flodhästar hjälper nyttiga plankton

Kiselalgerna är en stor grupp växtplankton som finns både i sjöar och hav och som står för 20 procent av den totala fotosyntesen på jorden. Kiselalgerna skyddar sig med hjälp av skal av kisel, vilket medför att de behöver få i sig stora mängder av detta grundämne. Ett internationellt forskarteam har nu visat att kiselalgerna i de stora sjöarna i Östafrika, som Victoriasjön, får en stor andel av sitt kisel från flodhästarnas bajs. Flodhästarna betar gräs med hög kiselhalt på land under natten. Dagarna tillbringar de i floddeltan, där de bajsar ut stora mängder kisel som följer med flodvattnet...

Vulkanutbrott bakom största massutdöendet

För ungefär 250 miljoner år sedan försvann drygt 95 procent av alla havslevande arter och ungefär 70 procent av de landlevande arterna. Det så kallade perm-triasutdöendet, som skedde på bara 100 000 år, är det mest omfattande och snabbaste utdöendet hittills. Nu har en forskargrupp från Kina och USA funnit stöd för att utdöendet orsakades av vulkanutbrott i det som i dag är Sibirien. Där finns enorma formationer av vulkaniska bergarter som kallas De sibiriska trapporna. De bildades ungefär samtidigt som perm-triasutdöendet ägde rum. Forskargruppen har undersökt sedimentlager i havsbottnarna...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Massdöd bland insekter

Inom 50 år riskerar 40 procent av alla insektsarter att dö ut. Den varningen kommer från forskare som har sammanställt drygt 70 internationella insektsstudier. Resultatet är publicerat i tidskriften Biological Conservation . Det allvarligaste hotet är att insekternas livsmiljö förändras. Framför allt är det nischade insekter med ett mycket specialiserat levnadssätt som drabbas, exempelvis vissa steklar, där humlor och bin ingår. Andra hot är i tur och ordning gifter, biologiska faktorer som parasiter och – särskilt i varmare områden – klimatförändringar. Några svagheter i sammanställningen är...