ekologi

Jättepandan behöver mer än bara bambu

Enligt ett internationellt forskarteam med deltagare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har den ikoniska jättepandan fallit offer för reservatparadoxen. Enligt denna paradox kan hotade arter missgynnas av att man inrättar reservat för att skydda dem. Det beror på att reservaten inte kan tillgodose den hotade artens behov eftersom miljön har för låg kvalitet. Det kan i sin tur vara en följd av att reservaten placeras i områden med lågt ekonomiskt värde. Trots decennier av omfattande bevarandeinsatser så finns det bara 2 000 jättepandor kvar. Merparten av dem lever i bambuskogar på hög...

Talgoxen knackar på när maten är slut

Anders Brodin är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han har skrivit flera artiklar för F&F. De handlar om smarta småfåglar och nu har han skrivit en hel bok om talgoxen, en av våra vanligaste småfåglar, som enligt Anders Brodin är riktigt smart. Under 1920-talet klurade talgoxar ut att man kan komma åt den feta mjölken i toppen av mjölkflaskor genom att picka hål på pappkapsylen. Beteendet har observerats i England och Sverige. Våra talgoxar har också lärt sig att knacka på fönster med näbben om maten är slut i fågelbordet. Och de knackar bara på när någon är hemma – de...

Stor könlig skillnad i livslängd hos däggdjur

Ett internationellt forskarteam har sammanställt alla tillgängliga data om livslängd i förhållande till kön hos däggdjur. Studien innefattar drygt 100 arter – allt från små fladdermöss till späckhuggare och elefanter. Att kvinnor lever längre än män är känt sedan länge. Men den nya studien , som har publicerats i PNAS , indikerar att det är ett generellt mönster hos däggdjur. Honornas livslängd hos de undersökta arterna är i genomsnitt 17,8 procent längre än hannarnas. Hos människor är skillnaden mindre, 7,8 procent och den varierar ganska mycket mellan olika regioner. Hannarnas storlek kan...

Klimatmålen snart utom räckhåll

Målsättningen med det så kallade Parisavtalet är att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer. Dessutom ska länderna som står bakom avtalet sträva efter att begränsa temperaturökningarna till 1,5 grader, under detta århundrande. Enligt FN: klimatpanels beräkningar (Rapport SR15) måste utsläppen av växthusgaser minska med 45 procent under perioden 2010–2030 om det ska vara möjligt att klara 1,5-gradersmålet. Vi är halvvägs genom den perioden nu. I en kommentar publicerad i Nature summerar ett internationellt forskarteam utvecklingen så här långt...

BLOGG: Lars Olof Björn

Maskfångande växter

Det finns många exempel på växter som fångar djur och tillgodogör sig näringen i dem. Sådana växter lever i allmänhet på näringsfattig mark, där det är svårt för dem att tillfredsställa behovet av framför allt fosfor, som ju behövs bl.a. för informationslagring i DNA och för energiomsättning. Man känner också sedan länge till svampar som fångar rundmaskar i jorden. Nu har man funnit att också...

Så hittar malariamyggan sina offer

Malariamyggor har receptorer på sina antenner och mundelar som känner av koldioxid och kroppslukt. Med dessa sinnen kan en blodtörstande mygghona upptäcka en människa på ganska långt håll. På nära håll är det i stället offrets kroppsvärme som hon orienterar sig efter, men hur detta går till i detalj har varit okänt fram till nu. Ett amerikanskt forskarteam har analyserat dna hos myggor och flugor på jakt efter ursprunget till malariamyggornas speciella värmereceptorer. Forskarna hittade en lämplig kandidat hos bananflugor. De har en receptor som registrerar kyla. Bananflugorna använder den...

Gråsälar klappar ”händerna”

Beteendet filmades under en dykexpedition vid Farne Island, som ligger utanför Englands nordöstra kust. Filmen visar en gråsälshanne som närmar sig ett antal honor och som klappar ihop sina fenor med stor kraft så att en ljudlig knall uppstår. Själva ljudet är känt sedan tidigare, det har förekommit på flera ljudupptagningar från gråsälars parningssäsonger. Men först nu har man lyckats visa hur det uppstår. Forskarna bakom upptäckten, som har publicerats Marine mammal science , tror att beteendet är en del av gråsälens parningsritualer. Antingen ska det imponera på honor eller skrämma bort...

Tama bin hotar vilda

Resultaten stämmer överens med flera andra studier som visar att tambin konkurrerar med vildbin om nektar och pollen, enligt studien som publicerats i tidskriften Plos one . Ju närmare de parisiska kuporna forskarna tittade, desto färre pollinerande skalbaggar och vildbin såg de. Detta är ett problem eftersom vilda pollinatörer minskar dramatiskt, samtidigt som de har haft en fristad i städer, skriver artikelförfattarna. Att många vilda insekter trivs i stan förklarar de med att städerna har ett rikt blomutbud under hela säsongen och att mindre insektsgifter används jämfört med...

Saknad av bakterier, råttor och hundar

Det här är en intressant men svårbesvarad fråga. Det korta svaret är att ingen vet vad som skulle hända med jorden om människan dog ut. Jag tar mig därför friheten att spekulera tämligen fritt. Vid en första anblick ligger det nära till hands att tro att jorden och naturen generellt sett skulle må bättre utan människor, i synnerhet om man är misantropiskt lagd. Somliga menar att mänsklig verksamhet i form av exploatering, överutnyttjande av naturens resurser, utsläpp av föroreningar och skadliga ämnen tillsammans med pågående klimatförändringar bidrar till att vi nu befinner oss i ett sjätte...

Betala för att bevara viktig natur

Tillsammans med forskare från Brasilien, Tyskland och USA har Nils Droste tagit fram en modell för hur rika länder skulle kunna bidra till bevarande av natur utan att lägga sig i andra länders självbestämmande. En grundprincip är att regioner ska få ersättning i förhållande till hur stor andel skyddad mark de har, och ju starkare skydd desto mer betalt. − Sedan får de lokala myndigheterna avgöra hur pengarna används bäst. Kanske går de till att förbättra skolorna, det spelar ingen roll, på det här sättet blir skyddad natur ekonomiskt värdefull för dem som beslutar om den, säger Nils Droste...

Utsläpp från sibiriska vatten större än befarat

Med ökad global uppvärmning tinar mark som tidigare varit frusen året runt. När permafrosten tinar frigörs kol som legat fryst i tusentals år. När detta kol hamnar i floder och sjöar omvandlas det till växthusgaser och stiger från vattenytan till atmosfären. − Jag såg klimatförändringen framför mina egna ögon. På många av mina studieytor blev sjöarna fler för varje år på grund av all permafrost som tinat, säger Svetlana Serikova. Fram till nu har inga data funnits över utsläpp av växthusgaser från ryska sjöar och floder, trots att en av världens största floder rinner här, genom områden där...

Skräck styr livet i havet

Att ta ett kvällsdopp i mareld en sensommardag är en häftig och nästan overklig upplevelse. Det är växtplankton i vattnet som skräms av dina simtag och skickar ut små blå ljusblixtar för att skydda sig. I de flesta fall är det dock inte sensommarbadare som utlöser den här bioluminiscensen, utan de större växtplanktonens främsta fiender, copepoderna – eller hoppkräftorna, som de kallas i dagligt tal. Svenska forskare har visat att hoppkräftorna utsöndrar ämnen i vattnet som fungerar som kemiska alarmsignaler – de varnar växtplanktonen för den annalkande faran. Forskarna har döpt ämnena till...

Oroande mycket gift i ålarnas ägg

Eftersom ålar blir gamla ansamlas stora mängder miljögifter i deras kroppar, till exempel metaller som kadmium, kvicksilver och bly. Ett internationellt forskarteam har nu visat att dessa metaller frigörs inför parningen och överförs till fortplantningsorganen – framför allt till honornas ägg. Ålar parar sig endast en gång i livet. Det sker i Sargassohavet. Under den långa simturen dit bryts en stor del av muskelmassan ner och skelettet urholkas. Den här förvandlingen frisätter energi som behövs under resan. Dessutom frigörs resurser som krävs för att bygga upp fortplantningsorganen inför...

FN: Jordens arter försvinner i allt högre takt

En miljon av jordens växt- och djurarter kan vara borta inom ett par decennier. Det är ett av budskapen i den nya rapporten The IPBES global assessment report on biodiversity and ecosystem services . Den kommer från av IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald, och har sammanställts av 145 forskare från 50 länder, bland annat Sverige. – Det handlar inte om någon ny forskning, utan bygger på 15 000 redan publicerade rapporter. Forskarna har läst dessa under tre års tid. Rent vetenskapligt presenterar de inget nytt, men de konstaterar att utrotningstakten nu går 10–100 gånger snabbare än...

Småfiskar löser Darwins paradox

Korallevande fiskar föds i korallreven, men växer sedan upp i skyddande mangroveträsk och sjögräsängar. Först när ynglen blivit vuxna återvänder de till korallreven. Nu har ett internationellt forskarteam visat att en fiskgrupp avviker från det här mönstret. Det rör sig om mängder av pyttesmå bottenlevande arter, bland annat smörbultar. Deras yngel stannar i revens närhet, där de flesta av dem blir uppätna av andra revfiskar redan under de första levnadsveckorna. Enligt forskarteamets beräkningar, som har publicerats i Science , står de små bottenlevande fiskarna och deras yngel för drygt 60...