Annons

ekologi

Ola Engelmarks bok Skogen på andra sidan hyggena är en bitvis filosofisk betraktelse av livet som skogsägare. Den innehåller också handfasta tips till den som vill bedriva ett skogsbruk som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Den sistnämnda aspekten, social hållbarhet, är svårdefinierad och sällan diskuterad. Här gör författaren en stor insats tycker jag. ”Sverige och andra skogsländer behöver ett nytt yrke: skogsdesigner”, konstaterar han, ”en länk mellan skogsägare och allmänhet”. Ola Engelmark är ekolog och drar sig inte för att gå ut i skogen med motorsågen om det behövs...
Plötsligt fylls stranden av tusentals fiskar, krabbor och räkor. De krälar på varandra och kippar efter andan. Boende vid stranden undrar vad som händer – forskarnas svar är obehagliga. Finns det någon räddning för lagunen?
Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...
Nej, det är inte alls korrekt. Den bloggare som påstår detta saknar grundläggande kunskaper om bly, kemi och medicin och sprider desinformation. Allt bly är giftigt och det finns inte någon blyhalt som inte är hälsofarlig. Halterna av bly i naturen är i dag 1000 gånger högre än innan människan började utvinna och använda bly. I praktiken finns därmed inte något ”naturligt” bly i omlopp; allt bly vi får i oss kommer från mänsklig aktivitet. Bly från ammunition utgör de största oreglerade blyutsläppen i både EU och USA. I Sverige förbrukas 600–700 ton bly per år i gevärskulor och hagel...
En liter sjö- eller havsvatten innehåller några få milligram syre. Det räcker för fiskar – tack vare låg ämnesomsättning och synnerligen effektiva gälar.
Stora Karlsö utanför Gotlands kust är ett populärt mål för fågelintresserade. Här häckar mängder med havsfåglar under sommarhalvåret, bland annat alkfåglar som tordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. Det finns också cirka 150 par hussvalor på Stora Karlsö under häckningsperioden, en av de största kolonierna i Europa. Det är oväntat eftersom de inte äter fisk utan flygande insekter. I en ny studie publicerad i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkfåglarnas fiskätande som är själva förutsättningen för att så många svalor kan häcka på Stora Karlsö...