Annons

havsmiljö

Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...
Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...
I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga...
Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. Studien gjordes på Port Jacksonhajen ( Heterodontus portusjacksoni ) som lever utanför Australiens sydkust. Genom att studera hajarna i stora tankar, med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten ökar. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet...
En slags Terminator under vatten, utrustad med automatisk målsökningsfunktion och dödliga sprutinjektioner som vapen, har utvecklats av forskare vid Queensland university of technology . Roboten har ett system som gör det möjligt för den att söka upp och förgöra sjöstjärnor på egen hand. För att roboten ska kunna urskilja en törnekrona från stenar, sjögräs eller en annan sjöstjärneart, har forskarna visat den tusentals bilder av olika törnekronor för att den ska få en komplett målsöksbild. Tidigare har man använt dykare som tagit bort sjöstjärnorna för hand. Roboten är nu tänkt att vara ett...
Plastskräp som flyter omkring i havet påminner om maneter, vilket är en del av sköldpaddornas normala diet och äts därför upp. Väl inne i sköldpaddornas matsmältningssystem kan plasten blockera tarmkanalen, punktera magen och läcka giftiga kemikalier. Uppskattningsvis släpps fyra till tolv miljoner ton plast ut i världshaven varje år. Havssköldpaddorna löper störst risk att få i sig plasten i områdena kring Hawaii, Australien, Sydafrika, Sydostasien och Nordamerika. Där finns de flesta sköldpaddor och även den största mängden flytande plastskräp. Tidigare forskning har visat att 60 procent av...