havsmiljö

Flaskpost mäter plastskräpets färd

Åtminstone 150 miljoner ton plastskräp flyter runt i haven och varje år tillkommer ytterligare åtta miljoner ton. Kunskapen om varifrån plastskräpet kommer och vart det tar vägen är bristfällig. Oceanografiska modeller ger en del ledtrådar, men det finns behov av detaljerade data om enskilda plastföremåls rörelser i världshaven. Nu har ett forskarteam med medlemmar från USA, Bangladesh och England utvecklat en metod för sådan datainsamling. Pet-flaskor spårades med gps och satellitsändare Forskarna har stoppat in satellitbaserad spårningsutrustning i pet-flaskor och slängt dem i floden Ganges...

Färre plastfibrer i havet än befarat

Den nya studien är utförd av ett internationellt forskarteam och är baserad på drygt 900 vattenprov från sex olika havsbassänger. Forskarna hittade över 20 000 mikrofibrer i proverna. Drygt 8 procent av fibrerna bestod av plast, resten kom från växt- och djurriket. Det dominerande materialet var cellulosa, framför allt i form av bomull. Resultaten är förvånande eftersom den globala produktionen av syntetfibrer är avsevärt större än produktionen av naturliga fibrer. En förklaring kan vara att naturmaterial släpper fler fibrer än syntetiska material vid tvättning, menar forskarna som har...

Rödlistan 2020 – igelkott och skogshare hotade

Vart femte år uppdateras rödlistan, en tjock bok med sida upp och sida ner av namn på arter vars framtid ser mörk eller osäker ut. Nu är det dags igen. Den 15 april publicerar Artdatabanken sin analys av alla svenska arters utdöenderisk. Ofta brukar välkända grupper som däggdjur dra till sig mest uppmärksamhet, och därför kan det vara klokt att avslöja dem lite i förväg, för att inte ta all fokus från andra viktiga grupper. Så resonerar Henrik Thurfjell som är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur. Mest intressant bland däggdjuren tycker han själv är nykomlingarna igelkott...

Konsumentmakt stoppar inte överfiske

− Vi är inte jättenöjda med att komma med budskapet att det inte är så mycket du kan göra åt svensk havsmiljö genom val av sjömat, men man får ju vara realist, säger Sara Hornborg vid forskningsinstitutet RISE och medförfattare till rapporten Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige . Två tredjedelar av den fisk och skaldjur vi äter i dag importeras, och påverkar alltså inte svenska hav. Om svenskar väljer bort torsk från Östersjön på grund av att den inte kan miljöcertifieras så går den på export i stället. Ansvaret för fisket ligger hos politikerna Önskvärt vore...

Hopp för jordens korallrev

Goda nyheter om korallrevens framtid hör inte till vanligheterna, men den största studien någonsin pekar på att det fortfarande finns hopp. Av drygt 2 500 korallrev i 44 länder klassades 17 procent som fungerande ekosystem. Samtliga ligger i kalla punkter som inte drabbats av det extra varma vatten som väderfenomenet El Niño skapade 2014 -2017. De 80 forskarna bakom studien lägger fram en ny strategi för korallrevens överlevnad i tidskriften Nature Ecology and Evolution . Steg ett är ett snabbt skydd åt de 17 procenten funktionella rev. Steg två är att restaurera de 54 procent som varit...

Mikroplast – ett hot mot havens bjässar?

Dessa bjässar filtrerar dagligen hundratals till tusentals kubikmetrar vatten på jakt efter sin pyttesmå byten. Att de samtidigt får i sig mikroplast är oundvikligt, men i dagsläget saknas kunskap om mängderna, för de flesta arterna. Men ett internationellt forskarteam har kunnat visa att valhajar i Californiaviken får i sig 100 mikroplastbitar per dag medan fenvalar i Medelhavet får i sig tusentals. Plastbitar kan blockera näringsupptaget och ge skärskador i magtrakterna. Dessutom tar plastbitar upp miljögifter direkt från vattnet. Dessa ackumuleras på plastens yta. Därför kan mikroplast (...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Därför äter havsfåglar plast

Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...

Clownfiskarnas hem bleknar och försvinner

Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...

Ny studie slår fast farhågor om koraller

Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...

Sura bakterier förstärker växthuseffekten

I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga...

Varmare hav gör hajar till sämre jägare

Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. Studien gjordes på Port Jacksonhajen ( Heterodontus portusjacksoni ) som lever utanför Australiens sydkust. Genom att studera hajarna i stora tankar, med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten ökar. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet...

Roboten som ska rädda korallreven

En slags Terminator under vatten, utrustad med automatisk målsökningsfunktion och dödliga sprutinjektioner som vapen, har utvecklats av forskare vid Queensland university of technology . Roboten har ett system som gör det möjligt för den att söka upp och förgöra sjöstjärnor på egen hand. För att roboten ska kunna urskilja en törnekrona från stenar, sjögräs eller en annan sjöstjärneart, har forskarna visat den tusentals bilder av olika törnekronor för att den ska få en komplett målsöksbild. Tidigare har man använt dykare som tagit bort sjöstjärnorna för hand. Roboten är nu tänkt att vara ett...

Plast växande problem för livet i havet

Plastskräp som flyter omkring i havet påminner om maneter, vilket är en del av sköldpaddornas normala diet och äts därför upp. Väl inne i sköldpaddornas matsmältningssystem kan plasten blockera tarmkanalen, punktera magen och läcka giftiga kemikalier. Uppskattningsvis släpps fyra till tolv miljoner ton plast ut i världshaven varje år. Havssköldpaddorna löper störst risk att få i sig plasten i områdena kring Hawaii, Australien, Sydafrika, Sydostasien och Nordamerika. Där finns de flesta sköldpaddor och även den största mängden flytande plastskräp. Tidigare forskning har visat att 60 procent av...

Sök på sajten