havsmiljö

Mikroplast – ett hot mot havens bjässar?

Dessa bjässar filtrerar dagligen hundratals till tusentals kubikmetrar vatten på jakt efter sin pyttesmå byten. Att de samtidigt får i sig mikroplast är oundvikligt, men i dagsläget saknas kunskap om mängderna, för de flesta arterna. Men ett internationellt forskarteam har kunnat visa att valhajar i Californiaviken får i sig 100 mikroplastbitar per dag medan fenvalar i Medelhavet får i sig tusentals. Plastbitar kan blockera näringsupptaget och ge skärskador i magtrakterna. Dessutom tar plastbitar upp miljögifter direkt från vattnet. Dessa ackumuleras på plastens yta. Därför kan mikroplast (...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Därför äter havsfåglar plast

Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...

Clownfiskarnas hem bleknar och försvinner

Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...

Ny studie slår fast farhågor om koraller

Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...

Sura bakterier förstärker växthuseffekten

I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga...

Varmare hav gör hajar till sämre jägare

Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. Studien gjordes på Port Jacksonhajen ( Heterodontus portusjacksoni ) som lever utanför Australiens sydkust. Genom att studera hajarna i stora tankar, med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten ökar. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet...

Roboten som ska rädda korallreven

En slags Terminator under vatten, utrustad med automatisk målsökningsfunktion och dödliga sprutinjektioner som vapen, har utvecklats av forskare vid Queensland university of technology . Roboten har ett system som gör det möjligt för den att söka upp och förgöra sjöstjärnor på egen hand. För att roboten ska kunna urskilja en törnekrona från stenar, sjögräs eller en annan sjöstjärneart, har forskarna visat den tusentals bilder av olika törnekronor för att den ska få en komplett målsöksbild. Tidigare har man använt dykare som tagit bort sjöstjärnorna för hand. Roboten är nu tänkt att vara ett...

Plast växande problem för livet i havet

Plastskräp som flyter omkring i havet påminner om maneter, vilket är en del av sköldpaddornas normala diet och äts därför upp. Väl inne i sköldpaddornas matsmältningssystem kan plasten blockera tarmkanalen, punktera magen och läcka giftiga kemikalier. Uppskattningsvis släpps fyra till tolv miljoner ton plast ut i världshaven varje år. Havssköldpaddorna löper störst risk att få i sig plasten i områdena kring Hawaii, Australien, Sydafrika, Sydostasien och Nordamerika. Där finns de flesta sköldpaddor och även den största mängden flytande plastskräp. Tidigare forskning har visat att 60 procent av...

Så mycket plast hamnar i haven

Plast i haven är ett växande problem som drabbar både små och stora organismer ( se F&F 9/2014 ). Att beräkna mängden plast som årligen hamnar i haven är ingen lätt uppgift. Forskare från USA och Australien har dock antagit utmaningen och levererar nya siffror. Enligt deras beräkningar så produceras 99,5 miljoner ton plastskräp per år i kustzonerna utefter samtliga världshav. Dessa kuster innefattar 192 länder och 5–13 miljoner ton av plastskräpet beräknas hamna i haven. Som jämförelse skulle drygt 8 miljoner ton plastskräp kunna täcka större delen av Gotland med ett ankeldjupt lager. De...

Hotade koraller går att rädda

Koralldöden breder ut sig i världshaven men orsakerna är inte helt klarlagda. Koraller är temperaturkänsliga och mycket tyder på att de förhöjda vattentemperaturerna – som följer med den globala uppvärmningen – orsakar korallblekning och andra sjukdomar. Men forskarna har länge misstänkt att även övergödningen orsakar sjukdomar hos korallerna. Detta har nu bevisats av amerikanska forskare, som publicerar sina rön i tidskriften Global change biology. Studien visar också att sjuka koraller kan återhämta sig relativt snabbt, om övergödningen minskar. De nya rönen kommer från ett experiment som...

Havsuttrar räddar sjögräsängar

Havens sjögräsängar är livsviktiga eftersom de fungerar som barnkammare för många fiskarter. Men sjögräsängarna är hotade; den främsta orsaken är övergödningen som medför att sjögräset kvävs av näringsälskande alger. Elkhorn Slough är ett floddelta vid Kaliforniens kust. Här har sjögräsängarna återhämtat sig, trots att vattnet är kraftigt övergött. Sjögräset började återhämta sig när deltat koloniserades av havsuttrar, vilket är förvånande eftersom uttrarna och sjögräset befinner sig i var sin ända av näringskedjan. Ett amerikanskt forskarteam har nu kunnat visa att havsuttrarna utlöste en...

Krönika: ”Politiken har gått vilse”

I oktober ska Helsingforskommissionen, Helcom, fatta nya beslut om hur Östersjöns miljö ska räddas. Högt på agendan står att minska övergödningen och algblomningarna. Inför mötet har miljöminister Lena Ek två svårtolkade siffror att ta ställning till. Å ena sidan meddelar havsmiljöforskarna att belastningen av fosfor till en av havsbassängerna – Egentliga Östersjön – måste minska med 570 ton i Sverige. Å andra sidan har de forskare som beräknar utsläppen kommit fram till att bara 430 ton fosfor når havet från samtliga svenska reningsverk, industrier, jordbruk, enskilda avlopp och dagvatten...

Sök på sajten